Över 700 000 kronor till nationellt och internationellt kunskapsutbyte inom barnonkologin
Barncancerfonden utlyser tre gånger per år medel till olika typer av nätverkande. Höstens beslut innebär att 730 000 kronor delas ut till kompetensutveckling och nätverkande. Eller med andra ord att Barncancerfonden gör det möjligt för svenska forskare och kliniker att besöka nio länder i tre olika världsdelar för att uppdatera sig om den senaste forskningen inom barnonkologi eller delta i internationella arbetsmöten.
Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden med över 30 års erfarenhet från barnonkologisk vård och forskning, menar att det internationella utbytet blir allt viktigare, inte minst genom framväxten av precisionsmedicin.
– Då barncancerdiagnoserna är många olika och de drabbade relativt få är internationell samverkan en av de viktigaste förutsättningarna för att både få fram ny kunskap men också för att kunna utveckla och pröva nya barncancerläkemedel på ett effektivt och säkert sätt.
Svensk forskning om mycket ovanlig cancerdiagnos
Eszter Kiss, ST-läkare vid Universitetssjukhuset i Örebro.
För att bidra till den viktiga internationalisering så utlyser Barncancerfonden medel till symposier, resebidrag och metodikstudier tre gånger per år. En av de som deltagit i en konferens och presenterat sin forskning via en posterutställning är Eszter Kiss, ST-läkare vid Universitetssjukhuset i Örebro.
Eszter Kiss håller på med en litteraturöversikt och genomgång av alla publicerade fall för att se hur den mycket ovanliga tumörformen granulosacellstumörer hos flickor under 18 år ska upptäckas, diagnosticeras, behandlas och följas upp. Hon deltog i september, som en av 20 särskilt utvalda, i en posterutställning vid en internationell barnendokrinologisk konferens i Haag, Nederländerna.
– Granulosacellstumörer är en väldigt sällsynt typ av gynekologisk cancer som utgår från de primitiva könssträngarna i gonaderna, det vill säga äggstockar respektive testiklar. Diagnosen står för cirka 2–3 procent av alla ovarialtumörer och drabbar mest vuxna kvinnor. Så i Sverige handlar det bara om ett fåtal barnpatienter per år som drabbas.
Just kanske för att diagnosen är så ovanlig så väckte utställningen stort intresse.
– Kunskapen om symtom, optimal behandling, uppföljning och prognos är delvis bristfällig idag och sjukdomen behandlas i ett gränsområde mellan barnendokrinologi och barnonkologi. Med tanke på att det i början kan handla om väldigt vanliga symtom, till exempel svullnad i buken eller förstoppning, så är det därför viktigt att sprida kunskapen till alla läkare inom barn- och ungdomsmedicin för snabb och korrekt diagnos.
Förstahandsbehandlingen av tumören är kirurgisk, men beroende på stadieindelning kan uppföljande behandling i form av cytostatikabehandling bli aktuell. Tumören kan också återkomma efter decennier, så en lång uppföljning är rekommenderad. Eszter Kiss hoppas att artikeln med slutresultatet ska bli klar början på nästa år.
– Litteraturöversikten är inte helt klar ännu, det vi har presenterat är preliminära resultat från 39 patienter, 19 från Sverige och 20 från resten av världen.
Stora konferenser för sjuksköterskor och nordiskt samarbete kring precisionsmedicin
I den nyss beslutade utlysningen satsar Barncancerfonden 730 000 kronor på internationella forskarmöten. Det enskilt största anslaget på 200 000 kronor beviljas till det nordiska SIBO 2024 – mötet som samlar alla sjuksköterskor inom barnonkologi i Sverige. Temat för konferensen är ”Hjärntumörer, kognitiva sena komplikationer efter barncancer och cancerrehabilitering”. Näst största anslaget gick till the Norwegian Neuro-Oncology group, som nästa år arrangerar en multidiciplinär nordisk konferens som ambulerar mellan de nordiska länderna och genomförs vartannat år. 2024 kommer temat att vara “Expanding precision medicine in pediatric neuro-oncology”.
Denna tredje utlysning innebär att Barncancerfonden under 2023 delat ut över 2 miljoner till forskare och klinikers deltagande i konferenser eller internationella arbetssmöten.
