Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer

Genom att omprogrammera cancerceller till immunförsvarets dendritceller, utvecklar forskare vid Lunds universitet ett nytt behandlingskoncept mot cancer. I ett internationellt samarbete har konceptet framgångsrikt testats på celler från sju olika cancerformer och verifierats i möss. Resultaten publiceras i Science Immunology.

Filipe Pereira, professor i molekylärmedicin vid Lunds universitet. Foto. Tove Smeds.

Det handlar om att med rätt medel ”tvinga” cancerceller att utvecklas till celler som ingår i immunförsvaret. Med hjälp av tre molekyler, så kallade transkriptionsfaktorer, som tillsätts vid samma tidpunkt, kan forskarna på nio dagar omvandla cancerceller till dendritiska celler. Dessa celler agerar som underrättelseagenter och patrullerar kroppen i jakt på efter främmande ämnen. När de dentritiska cellerna upptäcker antigen från ett främmande ämne, visar de upp dessa för T-cellerna som aktiveras för att bekämpa det kroppsfrämmande ämnet.

– Cancerceller har en förmåga att utveckla mekanismer för att undgå upptäckt av immunförsvaret. Vår strategi är att göra cancercellerna mer synliga, genom att omprogrammera dem till celler som orkestrerar immunresponsen, säger Filipe Pereira, professor i molekylärmedicin vid Lunds universitet, som lett arbetet med studien.

Förlorade förmågan att utvecklas till tumörer

Forskargruppen har tidigare visat hur man kan omprogrammera celler från möss och mänskliga friska vävnadsceller, till dendritiska celler. Nu har man tagit konceptet ett steg vidare och omprogrammerat cancerceller från möss, från humana cellinjer och från 31 olika patienter (med bland annat glioblastom, melanom, tonsillcancer, tungcancer, pankreascancer, bröstcancer, lungcancer) till dendritiska celler. I samtliga fall fungerade det. De omprogrammerade cancercellerna blev dendritiska celler med förmåga att presentera tumörantigen och förlorade sin förmåga att utvecklas till tumörer.

Men skulle konceptet fungera i en levande organism? För att undersöka detta använde sig forskarna av möss. De isolerade cancerceller från tumörer hos mössen, programmerade om dessa i labbet till dendritiska celler och injicerade dem sedan tillbaka till tumörerna i mössen.

– Mössens immunförsvar aktiverades när de omprogrammerade cellerna visade upp antigen från tumören. Detta är första gången någon visar att cancerceller kan omprogrammeras till dendritiska celler som effektivt kan visa upp antigen från tumörer och därigenom träna upp immunsystemet mot cancer. Det leder till att tumörens storlek minskar och överlevnaden hos möss med cancer ökar, säger Filipe Pereira.

Siktar mot ny genterapi mot cancer

Forskarna kombinerade konceptet med andra behandlingar mot cancer, bland annat så kallade immuncheckpointhämmare.

– Resultaten var häpnadsväckande, cancern gick tillbaka helt hos 20 procent av mössen. Detta ger stöd för en ny genterapi mot cancer. Vi ser framför oss en behandling där man injicerar de tre molekylerna, transkriptionsfaktorerna, i tumörerna som en genterapi. På så vis kommer tumörceller omprogrammeras inuti den solida tumören till att trigga immunsystemet – vilket leder till en kontroll av cancertillväxten och till ökad överlevnad, säger Filipe Pereira.

Fler studier behövs innan konceptet kan prövas kliniskt.

– Nästa steg är att undersöka om själva omprogrammering av cancercellerna till dendritiska celler kan göras direkt inuti tumören, och på så vis hoppa över steget då man omprogrammerar cellerna i labbet. Vi behöver också ta reda på vilket som är bästa sättet att leverera genterapin till tumören, om det ska ske med hjälp av virala vektorer eller på annat sätt, till exempel med hjälp av RNA, likt covidvaccinerna, säger Filipe Pereira.

Publikation
Restoring tumor immunogenicity with dendritic cell reprogramming. Science Immunology, 7 juli 2023, DOI: 10.1126/sciimmunol.add4817

Liknande poster

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Anders Bjartell, professor i urologisk cancerforskning och överläkare inom urologi vid SUS, får Frans Debruyne Life Time Achievement Award 2025.

Strategier för att optimera immunterapi vid avancerad icke-småcellig lungcancer: Ett fokus på innovation

Strategier för att optimera immunterapi vid avancerad icke-småcellig lungcancer: Ett fokus på innovation

Behandlingslandskapet för avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) har genomgått ett paradigmskifte med introduktionen av immunterapi.

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Cancerpatienter som tog emot ett negativt sjukdomsbesked upplevde läkarna som mindre empatiska än patienter som fick ett mer positivt besked. Lundaforskarna bakom studien tror dels att det handlar om rollen som budbärare av ett så negativt besked. Men också om…

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Regional cancerterapi av isolerade kroppsdelar (isolerad hyperterm perfusion, ILP) är en behandlingsform där Göteborg är världsledande. Carl-Jacob Khailat Holmbergs avhandling visar att effekten av ILP kan förstärkas av att kombineras med modern immunterapi.

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Träning vid cancer minskar biverkningar

Träning vid cancer minskar biverkningar

Att få en cancerdiagnos och sedan genomgå ofta påfrestande behandlingar, kan kännas tungt nog som det är. Att då samtidigt behöva träna, när trötthet, muskelvärk och illamående tränger sig på, kan kanske te sig övermäktigt.

Ny metod kan kartlägga immunsvaret bättre och bana väg för nya behandlingar

Ny metod kan kartlägga immunsvaret bättre och bana väg för nya behandlingar

En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka…

Segern till Lund i Forskar Grand Prix för fjärde gången i rad!

Segern till Lund i Forskar Grand Prix för fjärde gången i rad!

Sofie Mohlins presentation om hur forskning med kycklingembryon kan bidra till att bota en ovanlig form av barncancer tog hem segern i den nationella finalen av Forskar Grand Prix. Hennes vinst blir den fjärde raka segern i rad för Lunds…

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet.

Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare

Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare

I år tilldelas priset cancerforskaren Harald Stenmark, professor i medicin vid Universitetet i Oslo och Oslo Universitetssjukhus. Harald Stenmark uppmärksammas för sin banbrytande forskning inom cellbiologi, där han i detalj klarlagt funktionerna för proteiner essentiella för reglering av endosomer och…

Immunterapi som eliminerar muterade cancerceller visar lovande effekt

Immunterapi som eliminerar muterade cancerceller visar lovande effekt

Forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo presenterar en ny form av immunterapi som angriper cancerceller med en specifik mutation. En studie publicerad i tidskriften Nature Cancer visar lovande effekt på patientceller i möss och ger hopp för patienter…

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP.

Aktivering av NK-celler möjlig väg för framtida behandling av hudlymfom

Aktivering av NK-celler möjlig väg för framtida behandling av hudlymfom

I en studie publicerad i Frontiers in Immunology hittade forskare från Karolinska Institutet ett högt antal naturliga mördarceller (NK-celler) i hudprover från patienter med hudlymfom. NK-celler är normalt viktiga anti-lymfomceller, men de här var outvecklade och med tecken på nedsatt…

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ.

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

BRCA1 och BRCA2 är välkända bröstcancergener som är förknippade med avsevärd ökad risk för ärftlig bröst- och äggstockscancer. Men det finns ytterligare elva gener som är associerade med förhöjd risk för dessa former av cancer. En flerårig nationell studie visar nu att andelen kvinnor med genetiskt fastställd ärftlig bröstcancer…

Anna Martner tilldelas Eric K. Fernströms pris för yngre forskare

Anna Martner tilldelas Eric K. Fernströms pris för yngre forskare

Anna Martner, som leder en forskargrupp vid Sahlgrenska Centrum för Cancerforskning, har utsetts till årets mottagare av Fernströmpriset för yngre forskare. Hennes forskning kan leda till effektivare immunterapi vid flera cancerformer.

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

Ett ”bokmärke” – i form av specifika proteiner – i cellens DNA, innebär att celler minns sin identitet efter celldelning. Mekanismen har tidigare visats i odlade celler. Forskare vid Lunds universitet har nu för första gången visat den avgörande betydelsen…

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd screening är ett säkert alternativ till dagens traditionella dubbelavläsning av radiologer och kan minska arbetsbördan för en hårt belastad profession. Det visar nu en prospektiv, randomiserad studie som undersökt hur säkert det är att använda AI i mammografiscreening.

Fullt fokus på avancerade terapier – nytt ATMP-centrum vid Lunds universitet

Lunds universitet inrättar ett universitetsövergripande utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP. Det är en kraftsamling för att förflytta medicinsk forskning med potential för nya banbrytande terapier till att nå patientgrupper där traditionella läkemedel inte räcker till.

Ny studie om immunterapibehandling av melanom

Ny studie om immunterapibehandling av melanom

– Vi tycker att immunterapi varit ett helt fantastiskt tillskott för våra patienter vid spridd sjukdom men att vi inte ser bättre effekt för patienterna som får behandlingarna i ett tidigare skede är något uppseendeväckande med tanke på kostnad, biverkningar…