Nytt sätt att behandla ovanlig hjärntumör hos barn ska studeras
Barncancerfonden delar sedan 2022 ut uppstartsbidrag för att stimulera till ett ökat svenskt deltagande i internationella studier. Nu innebär satsningen att en ny studie för en ovanlig hjärntumördiagnos kan starta till hösten. Ett av målen är att se om det går att ersätta strålning av hjärnan, som kan ge svåra biverkningar, med intensivare läkemedelsbehandling.
Atypisk teratoid rabdoid (ATRT) tumör är en ovanlig högmalign embryonal hjärntumör som drabbar riktigt små barn, hela 70 procent diagnostiseras före 3 års åldern. Sjukdomen kan vara medfödd och den drabbar ungefär två barn per år i Sverige, berättar Kleopatra Georgantzi, överläkare på Karolinska universitetssjukhuset där hon bland annat också är läkemedelansvarig på barnonkologen.
ATRT är en typ av cancer som idag har dålig prognos, trots att en kombination av behandlingar görs. Särskilt barn under ett år som inte kan få strålbehandling på grund av risken för biverkningar har ökad risk för återfall eller att avlida på grund av sjukdomen. Kleopatra Georgantzi har under våren beviljats medel från Barncancerfonden för att svenska barn ska gå delta i ett internationellt studieprotokoll för behandling av barn med atypisk teratoid rabdoid tumör (ATRT).
Jämförande studie
Studien är en randomisering mellan strålbehandling och trippel högdos och målet är att hitta det bästa behandlingsalternativet för barn med ATRT mellan 12 och 35 månader. Barnen som ingår i studien kommer att erbjudas en mer intensiv trippel högdosbehandling något som har visat sig kunna ge en bättre överlevnad utan svåra biverkningar.
Kleopatra Georgantzi, överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, Foto: Sanne Jonsson, Karolinska universitetssjukhuset.
– Det betyder att vi kommer att undersöka och jämföra effekterna av att vi ersätter strålning av hjärnan, som vi vet kan ge kognitiva biverkningar, men även problem med syn eller hörsel, med en trippel högdos av cytostatika. Vi vill se om effekten på cancern blir lika stor och om vi minskar risken för svåra och allvarliga biverkningar.
Behandlingen av barn under ett år kommer också att förändras berättar Kleopatra Georgantzi.
– Tidigare har barn under ett år endast fått cytostatika, men nu börjar vi ge alla trippelhögdos, alla får från och med nu en intensifierad behandling.
Viktigt nordiskt samarbete
Den andra halvan av sin arbetstid arbetar Kleopatra Georgantzi på HOPE, prövningsenheten för tidiga kliniska studier som drivs gemensamt av Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, bland annat med stöd från Barncancerfonden.
Norge och Danmark har redan gått med i ATRT-protokollet och att nu Sverige går med är nödvändigt för att kunna utveckla vården av den sällsynta cancerdiagnosen menar Kleopatra Georgantzi som också är ordförande i Brain Tumour Group (BTG), en del av den nordiska barnonkologiska organisationen NOPHO som verkar för ökad samverkan mellan forskare och vårdprofessionen.
– Vi måste hålla ihop inom Norden när det handlar om barnonkologisk forskning för att kunna vara relevanta inom Europa och vi måste dela kunskaper och erfarenheter för att kunna erbjuda barnen den bästa möjliga tillgängliga behandlingen.
FAKTA UPPSTARTSBIDRAG
- Uppstartsbidraget söks via ett förenklat ansökningsförfarande och kan sökas året om.
- Finansiering för att genomföra studien söks i övriga utlysningar.
- Behöriga att söka är läkare verksamma inom barncancerområdet. Sökanden ska vara utsedd av aktuell vårdplaneringsgrupp som svensk nationell PI för studien.
- Uppstartsbidraget uppgår till maximalt 400 000 kr.
