Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nytt hopp för patienter med hög risk för neuroblastom

Neuroblastom är en cancerform som främst drabbar spädbarn och småbarn. Lågriskvarianter har en hög överlevnadsgrad, men högriskvarianten har en dödlighet på över 50 procent. Simon Keane, doktorand i biomedicin vid Högskolan i Skövde och Göteborgs universitet, har identifierat en viktig tumörsuppressorgen som kan bidra till att förhindra bildandet och spridningen av högriskneuroblastom.

Trots årtionden av framsteg inom cancerbehandling har det gjorts få framsteg i behandlingen av högriskneuroblastom. Neuroblastom är en cancerform som främst drabbar spädbarn och småbarn. Lågriskvarianter av neuroblastomtumörer är vanligtvis mycket behandlingsbara och överlevnaden för dem som lider av den varianten ligger på över 90 procent. De som har den högre riskvarianten har dock en överlevnadsgrad som ligger långt under 50 procent.

Cancer är naturligtvis fruktansvärt, och svårigheterna att leva med sjukdomen sträcker sig bortom den drabbade patienten till familj, vänner och nära och kära. Det faktum att högriskneuroblastom drabbar små barn med så hög dödlighet gör sjukdomen särskilt lömsk och väl värd omfattande forskning.

Har identifierat en kandidat för tumörsuppressorgen

I tidigare studier har observerade patientgrupper med högriskneuroblastom uppvisat särskilda kromosomala deletioner med förlust av genetisk information från kromosom 11 – vilket betyder att en gen som kan undertrycka högriskneuroblastom sannolikt finns i denna särskilda förlorade genetiska information.

Fram tills idag har man inte gjort några större framsteg när det gäller att identifiera den saknade genen. Men, Simon Keane har i sin forskning identifierat en trolig kandidat till en tumörsuppressorgen – DLG2.

– DLG2 (eller mycket likartade versioner) finns i många andra levande varelser, däribland insekter, djur och naturligtvis människor. Den evolutionära likheten mellan genen och flera olika flercelliga organismer tyder på att den är mycket viktig, och forskningen kartlägger genen på den förlorade kromosomen, säger Simon Keane.

Möjliggjorts genom bioinformatik

Arbetet med att lösa DLG2:s funktion har möjliggjorts med hjälp av en kraftfull beräkningsanalys: bioinformatik. Denna möjliggjorde för forskargruppen att använda de stora volymerna av öppna patientsekvenseringsdata som redan fanns, för att identifiera dolda funktioner och, vilket är viktigt, ange mål som de sedan kunde testa och utvärdera i laboratoriet. Forskarna gjorde det med hjälp av cancerceller och modellorganismer för att testa dynamiska effekter som inte fångas upp i de stora datavolymerna.

En viktig funktion som i studien identifierades hos DLG2, var att genen förhindrar anhopning av DNA-skador i arvsmassan. Höga nivåer av skador på DNA kan ofta leda till att cancer bildas, eller snabbt öka hur aggressiva tumörerna är, vilket ökar mutationsbördan.

Avsaknad av DLG2 upptäcktes också hos äldre vuxna patienter med kolorektalcancer, och även här överensstämde låga överlevnadssiffror med låga nivåer av DLG2. Genom att jämföra dessa olika typer av cancer kan vi få insikter om hur neuroblastom uppstår – ett ämne som för närvarande inte är särskilt välkänt.

Bidrar till att skapa skräddarsydda behandlingsalternativ

Genom att använda material från patienter med kolorektalcancer kunde Simon Keane och hans forskargrupp fastställa att kronisk inflammation, som är en vanlig föregångare till kolorektalcancer, kan stänga av DLG2-genen. Även om de inte är fokus i själva forskningen är resultaten för andra cancer- och tumörtyper, som kommit som en följd av forskningen, också av vikt.

Det viktigaste genombrottet i Simon Keanes forskning är dock att DLG2-genen är en lovande tumörundertryckare och att avsaknaden av denna gen kan förklara varför patienter svarar dåligt på nuvarande behandlingar.

– Om man effektivt inriktar sig på DLG2-genen i nya behandlingar, skulle den kunna utgöra en nisch för högrisk-patienter med neuroblastom som inte svarar på behandlingen. Slutligen är det långsiktiga målet för min forskning att kunna använda den nyligen karakteriserade tumörsuppressorgenen för att fastställa nya skräddarsydda behandlingsalternativ för särskilda undergrupper av cancerpatienter. Patientundergrupperna skulle kunna identifieras med hjälp av de befintliga storskaliga genomiska tester som redan används i kliniska sammanhang, säger Simon Keane.

Simon Keane försvarar sin avhandling ”Molecular and genetic studies of DLG2 in neuroblastoma and colorectal cancer” på Göteborgs universitet fredagen den 10 juni.

Liknande poster

Ruth Palmer har ett nytt vapen i kampen mot neuroblastom

Ruth Palmer har ett nytt vapen i kampen mot neuroblastom

Professor Ruth Palmer vid Göteborgs universitet har nyligen fått tillgång till ett nytt instrument som möjliggör detaljerade studier av tumörer på ett sätt som tidigare varit mycket tidskrävande och tekniskt svårt.

Ny studie tillför viktig kunskap om komplex form av barncancer

Ny studie tillför viktig kunskap om komplex form av barncancer

Forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, har gjort betydande framsteg i kampen mot barncancer genom att studera nervsystemets tumörer, särskilt neuroblastom.

Årets barncancerforskare för banbrytande arbete mot metastaserande neuroblastom

Årets barncancerforskare för banbrytande arbete mot metastaserande neuroblastom

I mitten av september blev Catharina Hagerling först ut att få Barncancerfondens nyinstiftade pris Årets barncancerforskare.

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Att kunna föda barn, och förutsäga bröstcancer. Det är områden där tester och behandlingar, som ofta saknar vetenskapligt stöd, saluförs med feministisk retorik. Göteborgs universitet är nu med och presenterar en kritisk analys av marknadsföringen.

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Regional cancerterapi av isolerade kroppsdelar (isolerad hyperterm perfusion, ILP) är en behandlingsform där Göteborg är världsledande. Carl-Jacob Khailat Holmbergs avhandling visar att effekten av ILP kan förstärkas av att kombineras med modern immunterapi.

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

En maskin som automatiskt massproducerar rätt sorts vita blodkroppar. En miljard av dessa T-celler sprutas sedan in i en tumör i levern. Lars Ny och hans forskarteam får nu tio miljoner av Cancerfonden för att ta cellterapi till en ny…

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Genom att kombinera två olika precisionsläkemedel försvann tumörerna helt hos möss med högriskneuroblastom. Nu visar samma forskarlag vid Göteborgs universitet hur detta går till på cellnivå, vilket är ett stort steg mot en botande behandling för denna svårbehandlade barncancerform.

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Christine Wennerås, professor i klinisk bakteriologi, får 5,6 miljoner kronor i forskningsbidrag från Sjöbergsstiftelsen. Projektet handlar om cancersjukdomen B-cellslymfom, dess samband med bakterien Neoehrlichia mikurensis och möjligheten att bota vissa fall med antibiotika.

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Det finns olika tekniker att operera bort cancer i tjock- och ändtarmen. Josefin Peterssons doktorsavhandling visar att titthålskirurgi är en säker behandlingsform som bör användas i högre utsträckning än i dag.

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Kroppsegen bröstrekonstruktion erbjuds idag i stort sett bara patienter som fått strålbehandling. Emma Hansson får nu tio miljoner från Cancerfonden för att jämföra olika metoder av återskapande. En forskning som hon hoppas leder till att fler kan få nya bröst…

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

Barncancerfonden har tilldelat 2,4 miljoner kronor till Johan Holmberg, professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Han har beviljats medel för ett projekt om neuroblastom, en cancerform som främst drabbar små barn.

Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

I framtiden kan det räcka att lämna lite saliv för att upptäcka en begynnande cancer. Forskare vid Göteborgs universitet har tagit fram ett effektivt sätt att tolka de förändringar i sockermolekyler som sker i cancerceller.

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Fem frågor till Johan Spetz, som får sex miljoner i etableringsbidrag för att under fyra år forska på cancerbehandlingar med hjälp av ett egenutvecklat nytt labbtest.

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Män med övervikt eller fetma vid 18 års ålder har högre risk för 17 olika cancerformer senare i livet. Det visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen beskriver också hur fetmaepidemin bland unga väntas påverka cancersituationen kommande 30 år.

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Patienter som genomgått strålbehandling mot bäckenet kan leva med en låggradig kronisk inflammation i den nedre delen av tarmen i tjugo år efter behandlingen. Det visar forskare vid Göteborgs universitet i en studie. 

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

Kirurgi mot fetma är förknippat med en 40-procentigt lägre risk för blodcancer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Den tydliga kopplingen väntas påverka forskningen i fältet framöver.

De får Stora Forskningsanslaget från Assar Gabrielssons Fond

Stefan Kuczera och Alessandro Camponeschi får 600 000 kronor vardera från Assar Gabrielssons fond till högkvalitativ cancerforskning. Stefan arbetar med AI för att förbättra avancerad avbildning vid prostatacancer och Alessandros forskning ska bidra till bättre behandling för barn med Burkitts…

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Män med bra kondition i övre tonåren har lägre risk för flera olika cancerformer senare i livet. Framför allt gäller detta cancer i magtarmkanalen. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Oklar patientnytta för många dyra cancerläkemedel

Oklar patientnytta för många dyra cancerläkemedel

Nya cancerläkemedel lanseras i snabb takt, innan deras långsiktiga effekt för patienterna hunnit utvärderas. Flera år senare saknar de flesta fortfarande vetenskapligt stöd för att de faktiskt ger ökad överlevnad eller förbättrad livskvalitet. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Skrapa och frys – effektivt vid vanligaste hudcancern

Skrapa och frys – effektivt vid vanligaste hudcancern

Att skrapa och frysa bort tumören är en säker och effektiv behandlingsmetod vid den vanligaste formen av hudcancer, basalcellscancer. I en studie från Göteborgs universitet presenteras nu resultat där olika varianter av metoden prövats.