Ny teknik kartlägger var och hur celler läser av sin arvsmassa
En ny studie publicerad i Nature visar att en teknik kallad spatial omik kan användas för att samtidigt kartlägga hur gener slås på och av samt hur de uttrycks på olika platser i våra vävnader och organ. Den förbättrade teknologin, som utvecklats av forskare vid Yale University och Karolinska Institutet, kan öka förståelsen för hur vävnader utvecklas men också hur vissa sjukdomar uppstår och hur de kan behandlas.
Ökad förståelse för hur våra celler läser av genomet vid olika sjukdomar kan bidra till nya individanpassade behandlingar. Bild: Getty Images.
I princip alla celler i kroppen har samma uppsättning gener och möjlighet att bli vilken slags cell som helst. Det som skiljer cellerna åt är hur generna i vårt DNA används. Under senare år har tekniken spatial (rumslig) omik bidragit till en djupare förståelse för hur celler läser av genomet på specifika platser i våra vävnader. Nu har forskare vidareutvecklat denna teknik i syfte att öka kunskapen om hur vävnader utvecklas och hur olika sjukdomar uppstår.
Ett viktigt framsteg är att forskarna samtidigt har lyckats kartlägga två avgörande komponenter i vår genetik, epigenomet och transkriptomet. Epigenomet reglerar hur gener slås på och av i enskilda celler, medan transkriptomet är resultatet av detta genuttryck och det som gör varje cell unik.
Detekterar input och output samtidigt
Epigenomet kan ses som ett proppskåp med säkringar som kan slås på eller av, men om det inte går att se om lamporna tänds är informationen begränsad. Genom att kartlägga både epigenomet och transkriptomet samtidigt har forskarna utvecklat en teknik där både input (att slå på eller av en gen) och output (genuttryck) kan detekteras i samma vävnadssektion. Tekniken ger helt nya insikter om hur gener regleras på specifika platser i en vävnad.
Professor Gonçalo Castelo-Branco. Foto: Stefan Zimmerman.
– Nu när vi kan kombinera dessa två tekniker kan vi se både mekanismerna för hur generna slås på och av och vilket resultat detta får. Det har lett till några oväntade observationer som gett oss ytterligare insikter i hur de här processerna regleras på olika platser i vävnaderna och hur det bidrar till olika cellöden, säger Gonçalo Castelo-Branco, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, och en studiens korresponderande författare.
Kan bidra till individanpassad behandling
Arbetet kan öka förståelsen för potentiella genetiska mål för läkemedelsbehandling och bidra till mer individanpassade behandlingar.
– I framtiden kommer vi kunna använda den här tekniken för att verkligen förstå hur cancerfrämjande och cancerhämmande gener regleras av epigenetiska mekanismer hos varje enskild patient. Forskningsområdet epigenetisk behandling håller precis på att växa fram, men jag tror att vår teknik skulle kunna underlätta upptäckterna av epigenetiska läkemedel, säger Rong Fan, professor vid Yale University och studiens sisteförfattare.
