Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Vissa patientstudier har visat ökad risk, men det har saknats forskning på den allmänna befolkningen. Nu visar en stor befolkningsstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att det saknas belägg för ökad cancerrisk.

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Nu visar en stor befolkningsstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att det saknas belägg för ökad cancerrisk. Foto: Mostphotos.

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Nu visar en stor befolkningsstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att det saknas belägg för ökad cancerrisk.

Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska sömnapnémottagningen, Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet. Foto: Staffan Claesson.

– Vi har inte kunnat visa att det finns en ökad risk för cancer eller cancerdödlighet kopplad till sömnapné (obstruktivt sömnapnésyndrom eller OSA) när vi också tog hänsyn till faktorer som ålder, kön och BMI. Dock fann vi att personer med fetma (BMI över 30) hade en liten ökad risk för cancer kopplat till svårighetsgraden av sömnapné, säger Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska på sömnapnémottagningen vid Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet, som lett studien.

De senaste åren har förekomsten av sömnapné ökat på grund av övervikt och fetma samt en åldrande befolkning. Idag diagnostiseras ungefär fyra procent av vuxna män och två procent av vuxna kvinnor. Enligt Jenny Theorell-Haglöw har ökad kännedom om sömnapné och behandling lett till att allt fler får andningshjälp med CPAP, en maskin som via mask som skapar övertryck och öppnar luftvägen nattetid i syfte att minska symtom och risk för följdsjukdomar.

Tidigare har det saknats stora befolkningsbaserade långtidsstudier med mätdata för sömnapné kopplat till cancer från registerdata. Syftet med studien har varit att undersöka om tidigare visad ökad cancerrisk vid obstruktiv sömnapné i exempelvis patientkohorter (grupper av individer med diagnostiserad OSA) också är sant befolkningen i stort.

– Vi kunde inte visa någon ökad risk för cancer eller cancerdödlighet vare sig för svårighetsgrad av sömnapné eller olika mått på nedsatt syremättnad i blodet, förklarar Jenny Theorell-Haglöw. Inte heller när vi studerade gruppen som hade sömnapné ihop med dagsömnighet, ett av de vanligaste symtomen vid sömnapné, såg vi någon ökad risk för cancer eller cancerdödlighet.

I studien, som startade 2020, har forskare från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet samarbetat med forskare vid Woolcock Institute for Medical Research (Sydney) och Flinders University (Melbourne) i Australien.

– Det finns idag i världen endast ett fåtal befolkningsbaserade studier med mätta data för obstruktiv sömnapné. Det ideala forskningsmässigt framåt skulle vara att kunna slå ihop alla dessa studier för undersöka relationen mellan obstruktiv sömnapné och cancer ytterligare i en ännu större/mer omfattande grupp, och med ännu längre uppföljningstid än vi hade, och för att också kunna titta på olika typer av cancer vilket vi tyvärr inte kunde göra, avrundar Jenny Theorell-Haglöw.

FAKTA: Studien ”Does obstructive sleep apnoea increase the risk of cancer and cancer mortality in combined community-based cohorts”

  • En så kallad prospektiv kohortstudie (en framåtblickande studie baserad på en grupp människor under en viss tidsperiod).
  • Deltagarna i de sammanslagna studierna har inte haft någon diagnos (dvs inte varit patienter) utan är slumpade ur befolkningen. Totalt ingick 1 467 personer, med en uppföljningstid på 7–16 år.
  • Forskarna har slagit samman data från två svenska och två australiska studier med objektivt mätta data på obstruktiv sömnapné och även cancerdata från nationella register; i de svenska studierna cancerregistret. De befolkningsbaserade prospektiva kohorterna som ingått är: Uppsala Sleep and Health in Men-kohort (UMEN), Sömn och hälsa hos kvinnor (SHE), Men Androgen Inflammation Lifestyle Environment and Stress Cohort (MAILES) samt Busselton Health Study cohort.
  • Studien ” har finansierats av Hjärt-Lungfonden. Den har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Sleep Research.

Liknande poster

Cancervården i Uppsala får europeisk kvalitetsstämpel

Cancervården i Uppsala får europeisk kvalitetsstämpel

Vården och forskningen inom cancerområdet i på Akademiska sjukhuset i Uppsala ackrediteras som Comprehensive Cancer Centre (CCC).

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Sverige tycker att både patienten och sjukvården har ett moraliskt ansvar att informera berörda släktingar om en ärftlighetsutredning.

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

En plötslig och oavsiktlig viktnedgång är förknippad med en ökad risk för en cancerdiagnos under det kommande året, enligt en ny studie i JAMA. Forskare från bland annat Karolinska Institutet som ligger bakom studien uppmanar vårdpersonal och allmänhet till vaksamhet…

Ny behandlingsavdelning för patienter med blod- och tumörsjukdomar öppnas i Gränbystaden

Ny behandlingsavdelning för patienter med blod- och tumörsjukdomar öppnas i Gränbystaden

Fredagen den 19 januari inviger Akademiska sjukhuset en ny behandlingsmottagning i Gränbystaden. Målgruppen är patienter med blod- och tumörsjukdomar i behov av exempelvis blodtransfusion, enklare cytostatikabehandling och immunterapi. Satsningen är ett led i Akademiska sjukhusets och Region Uppsalas strävan att…

PFAS kan öka risken för sjukdomar som cancer hos ofödda barn

PFAS kan öka risken för sjukdomar som cancer hos ofödda barn

PFAS är kemikalier som kan orsaka cancer, diabetes och andra sjukdomar. Nu visar forskning vid Örebro universitet att kemikalierna sannolikt påverkar människor redan vid fosterstadiet.

Patienter med förstadium till malignt melanom har bättre överlevnad än genomsnittet i befolkningen

Patienter med förstadium till malignt melanom har bättre överlevnad än genomsnittet i befolkningen

Malignt melanom är den cancerform som ökar mest i Sverige. Flera tusen personer diagnostiseras med ett förstadium till denna form av hudcancer varje år. En studie från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att dessa patienter har en signifikant bättre överlevnad än…

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Män med övervikt eller fetma vid 18 års ålder har högre risk för 17 olika cancerformer senare i livet. Det visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen beskriver också hur fetmaepidemin bland unga väntas påverka cancersituationen kommande 30 år.

PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer

PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer

Närmare 15 procent av kvinnor med bröstcancer har en så kallad HER2-positiv variant. Den är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att en ny metod för…

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn

Barn som strålbehandlas för hjärntumör löper högre risk än vuxna att på sikt drabbas av nedsatta kognitiva funktioner. Det hänger samman med att barns hjärnor är känsligare för strålbehandling eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad.

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet har en gedigen erfarenhet och stor kompetens inom läkemedel för avancerad terapi (ATMP), dvs cell- och genterapi samt vävnadtekniska produkter. Nu samlar aktörerna verksamheten formellt inom ett centrum på Akademiska som ska bidra med…

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Män med bra kondition i övre tonåren har lägre risk för flera olika cancerformer senare i livet. Framför allt gäller detta cancer i magtarmkanalen. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Akademiska först i Sverige med internationell ackreditering för ovarial- och endometriecancerkirurgi

Som första verksamhet i Sverige får Akademiska sjukhuset en internationell ackreditering som Centre of Excellence inom kirurgisk behandling för livmoderkroppscancer. Samtidigt ackrediteras sjukhuset även som Centre of Excellence inom kirurgi för äggstockscancer, vilket endast Karolinska sjukhuset haft tidigare.

Samband mellan övervikt och cancerrisk olika beroende av cancertyp och kön

Det är känt sedan tidigare att övervikt ökar risken för vissa typer av cancer. I en ny studie drar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab nu slutsatsen att inte bara mängden fett utan också fördelningen av fett i kroppen påverkar…

Akademiska och Mälarsjukhuset inleder samarbete inom strålbehandling

Akademiska och Mälarsjukhuset inleder samarbete inom strålbehandling

Sektionen för onkologi på Akademiska sjukhuset har inlett ett samarbete med onkologkliniken på Mälarsjukhuset, Region Sörmland. Detta innebär att läkare vid strålbehandlingsenheten på Akademiska på distans kommer att bedöma vilket område som ska strålbehandlas och hur stor stråldos som ska…

Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer

Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer

Sedan ett år opereras allt fler patienter med lever- och bukspottkörtelcancer med robotassisterad kirurgi vid Akademiska sjukhuset. Fördelen med den minimalinvasiva metoden är att patienterna återhämtar sig snabbare och mår bättre efter operation, men också att man kan utföra mer…

Ultraljudsbehandling mot prostatacancer gav få biverkningar

Ultraljudsbehandling mot prostatacancer gav få biverkningar

Våren 2020 var Akademiska sjukhuset först i Sverige med att introducera högintensivt fokuserat ultraljud, HIFU, som potentiellt botande behandling mot prostatacancer. Hittills har nära 130 patienter behandlats med goda resultat. Jämfört med operation och strålning var biverkningarna små beträffande kontinens…

Mammografi minskar risken att dö i bröstcancer

Mammografi minskar risken att dö i bröstcancer

Socialstyrelsens nya utvärdering av mammografin visar att screeningprogrammet minskar dödligheten med 16 procent i åldersgruppen 40-49 år och med drygt 20 procent i guppen 50–74 år.

Mantelcellslymfom kan behandlas effektivare med bättre uppföljning

Mantelcellslymfom är en av de tio vanligaste undergrupperna av lymfom; en kronisk cancersjukdom där prognosen är dålig på lång sikt. Cytostatika ersätts allt oftare med målstyrda läkemedel. En nordisk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att uppföljning gör det…

Akademiska först i Sverige med HIPEC behandling vid spridd äggstockscancer

Akademiska först i Sverige med HIPEC behandling vid spridd äggstockscancer

Behandlingen utförs inom ramen för en internationell studie där man jämför överlevnaden efter enbart kirurgi som första behandling eller en kombination med HIPEC.

Akademiska först med mobil cancervård

En buss, att likna vid en ”mottagning på hjul”, kommer att placeras utanför Lasarettet i Enköping och från och med september erbjuda vissa cancerpatienter infusioner, blodtransfusioner, läkemedelsbehandling och annan vård.