Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny sorts immunterapi mot leukemi upptäckt

Forskare vid Karolinska Institutet, Universitetet i Oslo och Oslo universitetssjukhus har upptäckt en ny sorts immunterapi mot leukemi. Resultat från en studie publicerad i Nature Biotechnology visar att terapin effektivt dödar leukemiceller från patienter med akut lymfatisk leukemi. Nu vill forskarna genomföra en klinisk studie och även testa metoden på fler cancertyper.

Akut lymfatisk leukemi är den vanligaste formen av leukemi hos barn och drabbar cirka 70 svenska barn om året. Sjukdomen kännetecknas av att omogna vita blodkroppar, som är centrala för immunsystemet, växer okontrollerat i benmärgen och tränger undan andra friska blodkroppar.

Tillståndet behandlas vanligtvis med cytostatika och i svårare fall med benmärgstransplantation eller immunterapi där T-celler från patientens egna vita blodkroppar genmodifieras för att attackera en annan typ av vita blodkroppar som kallas B-celler. Behandlingen, som kallas CAR-T efter namnet på den genmodifierade receptorn, fungerar dock bara på patienter med mutationer i B-cellerna och inte på patienter med T-cellsleukemi, som drabbar uppskattningsvis 15–20 procent av patienter med akut lymfatisk leukemi. Biverkningarna kan också uppstå då även friska B-celler kan påverkas.

Skonar friska immunceller

Nu har forskare vid Karolinska Institutet, Universitetet i Oslo och Oslo universitetssjukhus hittat ett annat sätt att omprogrammera T-cellerna så att de binder till en måltavla i cancercellens inre i stället för på ytan. Den nya immunterapin riktar in sig på enzymet terminal deoxynucleotidyl transferase (TdT) som uttrycks tydligt vid både T- och B-cellsleukemi men enbart kortvarigt under den tidiga utvecklingen av friska T- och B-celler. Detta innebär att terapin har potential att skona friska T- och B-celler samtidigt som den kan slå ut leukemiceller av både B- och T-cellstyp.

Än så länge har metoden, som utvecklats av Professor Johanna Olweus vid Universitetet i Oslo, testats i möss med B-cellsleukemi och i cellprover från patienter med akut lymfatisk leukemi av båda celltyperna.

Stina Virding Culleton, Petter Woll, Sten Eirik Jacobsen och Madeleine Lehander

F.v. Stina Virding Culleton, Petter Woll, Sten Eirik Jacobsen och Madeleine Lehander, studieförfattarna vid KI. Foto: Karin Belander Strålin.

– Våra resultat visar att genmodifierade T-celler utrustade med TdT-specifika receptorer effektivt hittade och eliminerade leukemiceller spridda i olika organ i möss med B-cellsleukemi och i cellprover från patienter med både B- och T-cellsleukemi, säger Petter S. Woll, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, som tillsammans med Professor Sten Eirik Jacobsen, doktoranderna Madeleine Lehander och Stina Virding Culleton, postdoktor Stefania Mazzi och forskningsassistent Amy Hillen testat metodens effektivitet och säkerhet i möss transplanterade med leukemiceller från patienter.

– Vi såg heller ingen negativ effekt på friska B- och T-celler eller på utvecklingen av nya blodceller, vilket tyder på att behandlingen kan vara säker, tillägger Petter Woll.

Planerar klinisk studie

Muhammad Ali, Eirini Giannakopoulou och Johanna Olweus

F.v. Muhammad Ali, Eirini Giannakopoulou och Johanna Olweus, studieförfattarna vid UiO. Foto: Fridtjof Lund-Johansen.

Nu planerar forskarna i Oslo att gå vidare med en klinisk prövning för att testa behandlingen på patienter med akut lymfatisk leukemi som saknar andra behandlingsalternativ. Forskarna i Oslo och på Karolinska Institutet planerar även att testa metoden på fler cancertyper i labb- och djurstudier.

Forskningen har finansierats av bland annat Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Tobiasstiftelsen, Vetenskapsrådet samt flera forskningsinstitut i Norge. Flera av de norska studieförfattarna har rapporterat intressekonflikter som finns beskrivna i den vetenskapliga artikeln.

Den här nyhetsartikeln är delvis baserad på ett pressmeddelande från Universitetet i Oslo.

Publikation

T cells targeted to TdT kill leukemic lymphoblasts while sparing normal lymphocytes.” Muhammad Ali, Eirini Giannakopoulou, Yingqian Li, Madeleine Lehander, Stina Virding Culleton, Weiwen Yang, Cathrine Knetter, Mete Can Odabasi, Ravi Chand Bollineni, Xinbo Yang, Zsofia Foldvari, Maxi-Lu Böschen, Eli Taraldsrud, Erlend Strønen, M.Toebes, Amy Hillen, Stefania Mazzi, Arnoud H. de Ru, George M.C. Janssen, Arne Kolstad, Geir Erland Tjønnfjord, Benedicte A. Lie, Marieke Griffioen, Sören Lehmann, Liv Toril Osnes, Jochen Buechner, K. Christopher Garcia, Ton N. Schumacher, Peter A. van Veelen, Matthias Leisegang, Sten Eirik W. Jacobsen, Petter Woll, Johanna Olweus, Nature Biotechnology, online 6 december, 2021, doi: 10.1038/s41587-021-01089-x

Liknande poster

AI visar hur läkemedel påverkar cancerceller från äggstockar

AI visar hur läkemedel påverkar cancerceller från äggstockar

I en studie på cancerceller från äggstockar visar forskare med hjälp av AI hur omgivningen runt tumören påverkar hur cancercellerna reagerar på läkemedel.

Två får postdok-stipendium för forskning inom bröstcancer

Två får postdok-stipendium för forskning inom bröstcancer

Två får får Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer.

Ny studie ger hopp om att förutspå återfall av blodcancer efter en stamcellstransplantation tidigare

Ny studie ger hopp om att förutspå återfall av blodcancer efter en stamcellstransplantation tidigare

Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie visat att det går att förutspå återfall av blodcancer efter en stamcellstransplantation tidigare genom att söka efter mutationer i framrenade stamceller. I dagsläget används oftast ofraktionerad benmärg, som är en blandning…

Ny insikt om protein kan bana väg för nya cancerbehandlingar

Ny insikt om protein kan bana väg för nya cancerbehandlingar

I en studie publicerad i Nature Communications har KI-forskare avslöjat en fascinerande upptäckt som kan vara viktig vid cancerbehandlingar. Denna nya insikt handlar om c-MYC, en proteinkomponent som är central för cancerutveckling.

Genetiska mutationer kan förutsäga bröstcancer som inte upptäcks vid screening

Genetiska mutationer kan förutsäga bröstcancer som inte upptäcks vid screening

En studie genomförd av forskare vid Karolinska Institutet har lett till en upptäckt inom diagnostik och behandling av bröstcancer som kan förändra både screeningprogram och kliniska metoder. Studien som publiceras i JAMA Oncology, visar vilken påverkan sällsynta genetiska varianter har…

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

En plötslig och oavsiktlig viktnedgång är förknippad med en ökad risk för en cancerdiagnos under det kommande året, enligt en ny studie i JAMA. Forskare från bland annat Karolinska Institutet som ligger bakom studien uppmanar vårdpersonal och allmänhet till vaksamhet…

Mot utveckling av selektiva läkemedel för att förbättra effektiviteten av cellgifter

Mot utveckling av selektiva läkemedel för att förbättra effektiviteten av cellgifter

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab visar i en ny studie publicerad i iScience hur man kan identifiera ämnen som kan stänga av ett enzym som leder till cellgiftsresistens i cancerceller. Detta kan ha betydelse inom forskningen för att förbättra…

DNA-bygge gav oväntad upptäckt om viktig funktion i celler

DNA-bygge gav oväntad upptäckt om viktig funktion i celler

Forskare vid Karolinska Institutet har använt DNA-origami, konsten att vika DNA till önskade strukturer, för att visa hur en viktig receptor på cellers yta kan aktiveras på ett tidigare okänt sätt. Resultatet öppnar nya vägar för att förstå hur signalvägen…

Screening för sjukdomsorsakande mutationer i stamceller kan förutspå återfall hos patienter med blodcancer

Screening för sjukdomsorsakande mutationer i stamceller kan förutspå återfall hos patienter med blodcancer

Återfall efter fullständig remission är fortfarande den huvudsakliga dödsorsaken efter allogen stamcellstransplantation för hematologiska maligniteter. Förbättrade biomarkörer för tidig förutsägelse av återfall är därför viktiga för bedömning av förebyggande återfallsbehandling.

Översiktsartikel om proteinet p53 som mål för nya cancerterapier

Översiktsartikel om proteinet p53 som mål för nya cancerterapier

Tumörsuppressor-proteinet p53 kodas av TP53, den mest frekvent muterade genen vid cancer. I en översiktsartikel i Nature Reviews Clinical Oncology av professor Klas G Wiman och kollegor vid institutionen för onkologi-patologi beskrivs hur detta protein skulle kunna användas som mål…

Ny studie ifrågasätter effekten av fertilitetsbevarande läkemedel under cancerbehandling

Ny studie ifrågasätter effekten av fertilitetsbevarande läkemedel under cancerbehandling

En ny studie från Karolinska Institutet visar att ett läkemedel som ibland ges till kvinnor med cancer för att skydda deras äggstockar under cellgiftsbehandling inte tycks öka deras möjligheter att få barn efter behandlingen. Studien är publicerad i eClinicalMedicine.

Ny metod kan kartlägga immunsvaret bättre och bana väg för nya behandlingar

Ny metod kan kartlägga immunsvaret bättre och bana väg för nya behandlingar

En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka…

AI kan hitta kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreening

AI kan hitta kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreening

Genom att använda AI går det att identifiera kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreeningen för att kunna hitta cancern tidigare. Nu kan en internationell forskargrupp ledd från Karolinska Institutet visa att metoden fungerar väl i olika europeiska länder.…

100 000 HPV-vaccinerade i Sverige – men fler behövs för att utrota sjukdomen

100 000 HPV-vaccinerade i Sverige – men fler behövs för att utrota sjukdomen

Den 5 december 2023 nåddes milstolpen 100 000 vaccinerade mot humant papillomvirus (HPV) i Sverige.  Det är ett stort steg på vägen mot att utrota livmoderhalscancer.

Paradoxal roll för vita blodkroppar i bröstcancerspridning

Paradoxal roll för vita blodkroppar i bröstcancerspridning

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en viss typ av vita blodkroppar i brösttumörer både kan förhindra och främja spridningen av cancerceller till andra organ. Detta kan ha betydelse för prognosen och behandlingen av bröstcancer. Studien har publicerats…

Ny studie visar oväntade konsekvenser av CRISPR-Cas9-geneditering

Ny studie visar oväntade konsekvenser av CRISPR-Cas9-geneditering

En ny studie av Claudia Kutters forskargrupp på Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) har identifierat potentiella fallgropar i användandet av genediteringstekniken CRISPR-Cas9, en gensax som bland annat används vid cancerbehandlingar.

Forskare tar nytt AI-grepp för att analysera tumörer

Forskare tar nytt AI-grepp för att analysera tumörer

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har kombinerat AI-tekniker som används inom satellitavbildning och ekologisk forskning av organismsamhällen för att tolka stora mängder data från tumörvävnad. Metoden, som presenteras i tidskriften Nature Communications, kan i förlängningen bidra till mer individanpassad…

HPV-vaccinering till både pojkar och flickor stoppar livmoderhalscancer bäst

Det mest effektiva sättet att förebygga livmoderhalscancer är att ge HPV-vaccin till både pojkar och flickor, visar en studie publicerad i tidskriften Cell, Host and Microbe av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Förutom den individuella immuniteten som vaccinet ger…

Ny och förbättrad klassifikation av aggressiv ögoncancer

Ny och förbättrad klassifikation av aggressiv ögoncancer

Forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet har i ett internationellt samarbete utvecklat en ny och förbättrad klassifikation av den aggressiva ögoncancern uvealt melanom. Här följer en kort intervju med Gustav Stålhammar, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, KI.

Högre risk för bröstcancer hos kvinnor med falskt positivt mammografiresultat

Högre risk för bröstcancer hos kvinnor med falskt positivt mammografiresultat

Kvinnor som får ett falskt positivt resultat vid mammografiscreening har en högre risk att under de kommande 20 åren utveckla bröstcancer. Risken är högst för kvinnor i åldrarna 60 till 75, samt de som har låg brösttäthet. Dessa fynd publiceras…