Ny banbrytande behandling mot aggressiv bröstcancer prövas på Akademiska

– De första studierna av Enhertu som preparatet heter, visar på häpnadsväckande kraftig och långvarig effekt på tumörerna. Behandlingen har nyligen visat sig tre-fyra gånger mer effektiv än nuvarande behandling vid återfall, och med mycket få biverkningar, säger Henrik Lindman, bröstcancerläkare och tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset, huvudansvarig för den aktuella läkemedelsstudien.

Enligt Henrik Lindman kan behandlingen bidra till att patienter med spridd bröstcancer kan leva längre. På sikt tror han att läkemedlet även kommer att etablera sig som förebyggande behandling med förhoppning om att fler patienter kan botas.

I Sverige är bröstcancer den vanligaste dödsorsaken för unga och medelålders kvinnor och står för cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor. 2019 insjuknade cirka 8 300 kvinnor i bröstcancer. Omkring 15 procent som får diagnosen har en HER2-positiv variant vilket innebär att cancercellerna producerar för mycket av ett visst protein som påskyndar tillväxt, men som även kan användas som behandlingsmål.

Målgrupp för den aktuella studien är kvinnor med nyupptäckt spridd HER2-positiv bröstcancer. Det handlar om en målinriktad behandling, ett så kallat konjugat som innehåller åtta cytostatikamolekyler. Dessa fäster på receptorer på cancertumörens yta via antikroppar och förs sedan in i cellerna och frigörs.

– Effekten är långvarig och Enhertu tycks intressant nog även fungera på tumörer med lågt antal HER2-receptorer som ju är vanligare. Därför pågår även studier på denna patientgrupp, bland annat här på Akademiska sjukhuset, säger Henrik Lindman.

I Frankrike har man nyligen på ett stort antal sjukhus prövat preparatet på drygt 400 bröstcancerpatienter med mycket gott resultat. Det testas även framgångsrikt inom andra tumörformer där det finns HER2-positiva tumörer, till exempel cancer i magsäcken eller urinblåsan.

– Hittills har två patienter fått Enhertu här på Akademiska och det har fungerat mycket bra trots att patienterna inte hade HER2-positiv bröstcancer. Det talar för att det kan bli ett läkemedel med mycket bred användning, berättar Henrik Lindman och fortsätter:

– Senare i höst startar vi en tredje studie för patienter som fallerat sina tidigare behandlingar för spridd HER2-positiv bröstcancer. I dagsläget ges behandlingen enbart inom ramen för kliniska studier, men Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) arbetar just nu med hälsoekonomiska beräkningar. Behandlingen kommer sannolikt att vara tillgänglig för förskrivning kommande vinter, avrundar han.

FAKTA: Kliniska studier på Akademiska sjukhuset

• Var fjärde klinisk studie på Akademiska sjukhuset är finansierad av företag. Resten är så kallade akademiska studier, som initieras inom Akademiska sjukhuset. Denna forskning utgår oftast från frågeställningar som uppstår inom den kliniska vården.
• Via kliniska prövningar kan sjukhuset erbjuda patienter nya behandlingar och läkemedel.
• Under 2020 pågick 641 studier, jämfört med 583 år 2018. Under januari-april i år hade sjukhuset 704 pågående studier. Forskningen bedrivs i ett nära samarbete med Uppsala universitet. De flesta forskare på Akademiska har förenade anställningar, med en del på sjukhuset och en del på universitetet.
• Företagsfinansierade studier initieras oftast av företag inom läkemedel eller medicinteknik som vill utvärdera en ny produkt eller ett läkemedel.
• Företagen får hjälp med kliniska studier av kansliet för kliniska prövningar. Det handlar t ex om att upprätta avtal som tydliggör villkor och finansiering.

Kansliet för kliniska prövningar/forskningsstöd

• En verksamhetsnära stödfunktion för kliniska prövare, forskningssjuksköterskor och verksamhetschefer inom Akademiska sjukhuset.
• Startade 2014 som en del av FoU-avdelningen och har de senaste åren fått ett utökat uppdrag, som ett led i sjukhusets arbete för en högkvalitativ infrastruktur för forskning.
• Förutom ekonomihantering, fakturering och avtalsgranskning ansvarar kansliet även för forskningssjuksköterskenätverket FOSA, utbildningar för forskningspersonal, samordning av projektgrupper, datainsamling och statistik, administration av databaser med mera.