Mutation hos lungcancerpatienter kopplas till ökad risk för hjärnmetastaser
En populationsbaserad studie på 6.000 lungcancerpatienter visar att patienter med mutationen KRAS G12C har stor risk att få hjärnmetastaser, men detta leder förvånansvärt nog inte till en sämre överlevnadsprognos. Studien har genomförts av forskare knutna till Genomic Medicine Sweden och det Nationella lungcancerregistret med stöd av Amgen.
Varje år drabbas cirka 4.000 patienter i Sverige av lungcancer. I den vanligaste formen, icke-småcellig lungcancer (NSCLC), drivs tumörutvecklingen ofta av förändringar i arvsmassans tillväxtgener. Den gen som oftast drabbas är KRAS där flera olika genförändringar på ett hittills oklart sätt leder till en heterogen grupp av tumörer. En av dessa KRAS-mutationer, varianten G12C, har varit i fokus de senaste åren eftersom den kan hämmas av specifika målriktade läkemedel.
Studien innefattar drygt 6.000 patienter i Nationella lungcancerregistret där man vid diagnos gjort en gensekvenseringsanalys. Resultaten visar att KRAS-mutationen G12C är starkt kopplad till rökning, vanligare hos kvinnor och påverkar cancerns spridningsmönster på ett unikt sätt jämfört med andra KRAS-mutationer.
Johan Botling. Foto: Johan Wingborg.
– Det mest intressanta fyndet är att patienter med mutationen G12C i KRAS har större risk att få hjärnmetastaser än lungcancerpatienter med andra mutationer, säger Johan Botling, överläkare och professor i patologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, som lett arbetet med forskningsstudien.
Överlevnadsdata för patienter med mutationen KRAS G12C som hade hjärnmetastaser vid diagnos visar dock att de inte hade sämre prognos än lungcancerpatienter med andra spridningsmönster.
– Det här fyndet överraskade oss. Vi ser att dessa lungcancerpatienter tycks få hjärnmetastaser tidigare i sin sjukdom än andra, men samtidigt har färre metastaser i andra organ. Kanske är det förklaringen till resultaten, säger Johan Botling. I fortsatta studier kommer vi också att undersöka hur olika KRAS-mutationer påverkar svar på behandling med cytostatika, immunterapi och målriktade läkemedel.
En viktig förutsättning för studien är att resultat från mutationsdiagnostik med NGS (next-generation sequencing) sedan 2015 rapporterats på nationell nivå för lungcancerpatienter till det Nationella lungcancerregistret.
Gunnar Wagenius. Foto: Johan Linberg, Karolinska universitetssjukhuset.
– Nationella lungcancerregistret är en unik resurs för forskning där vi nu kan koppla molekylära data med annan patientinformation som ålder, kön och behandlingsresultat, både för att kunna använda befintliga behandlingar på bästa sätt och för att utveckla nya angreppsätt. Det här är den första publikationen som visar på potentialen i att koppla molekylär diagnostik med patientdata i registret, säger Gunnar Wagenius, docent och överläkare på Lungonkologiskt Centrum, Karolinska universitetssjukhuset och registerhållare för Nationella lungcancerregistret.
Sandra Eketorp Sylvan. Foto: Amgen.
– I Sverige har vi unika möjligheter att generera högkvalitativa, tillförlitliga real-world data. Inom lungcancer ligger Sverige även i framkant vad gäller tidig biomarkörstestning. Många kliniska prövningsprogram idag inkluderar målriktade behandlingar och då är tidig, bred, etablerad biomarkörstestning av yttersta vikt. För oss på Amgen är samarbetet med GMS och Lungcancerregistret ett föredömligt exempel på när vi tillsammans kan generera unika, högkvalitativa data för att bygga en kunskap som är viktig även bortom Sveriges gränser, säger Sandra Eketorp Sylvan, Medical Director Amgen Sverige.
– Här har vi tittat på mutationer i en gen och hittat intressanta data. Med den breda gensekvensering som utvecklas inom GMS finns möjligheten att koppla molekylära data från många hundra gener till effekter på stora nationella patientpopulationer. Det kommer ge oss ännu större möjligheter att förstå samband och kunna individanpassa behandlingar, avslutar Johan Botling.
