Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Makrofager en möjlig förklaring till könsskillnader vid pankreascancer

Immunterapi är i dag en effektiv behandlingsform av olika typer av cancer. Men för cancer i bukspottkörteln, pankreas, har immunterapi liten och varierande effekt hos män och kvinnor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till denna könsskillnad.

Studien, som publicerats i Cancer Research, visar att hos kvinnor med pankreascancer finns en immuncell som motarbetar kroppens immunförsvar. Resultaten kan öppna för mer könsanpassad behandling av svår cancer.

Här beskriver docent Dhifaf Sarhan vid Karolinska Institutet den senaste kunskapen på området.

Duktal adenocarcinom (PDA) i bukspottkörteln (pankreas) är en dödlig form av cancer, med en prognos på vanligtvis mellan fyra och sex månader. Även om kirurgi och adjuvant kemoterapi har medfört terapeutiska fördelar för cirka 20 procent av patienterna, där femårsöverlevnaden når upp till 30–58 procent, är PDA fortfarande en av de mest dödliga cancertyperna. Tyvärr diagnostiseras de flesta bukspottkörtelcancerpatienter med sjukdom i ett långt framskridet stadium, där behandlingsmöjligheterna är begränsade och ett stort otillfredsställt behov finns.

Immunterapi har revolutionerat behandlingen av många cancertyper, inklusive melanom, lung-, njur- och levercancer, men är fortfarande verkningslös för PDA. Detta anses vara en konsekvens av den immunhämmande tumörmikromiljön (TMM) i PDA. Dysfunktionen hos cytotoxiska immunceller är kopplad till ackumulering av tumörassocierade makrofager (TAM), vilket bidrar till ett tätt stroma, åtföljt av immuncellsutmattning och begränsad effektorcell infiltration. Även om det har funnits många rapporter som beskriver TMM i PDA, är mycket lite känt om könsspecifika skillnader och hur detta bidrar till immunförsvaret mot cancer.

Läs hela artikeln

Liknande poster

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ.

Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer

Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer

Sedan ett år opereras allt fler patienter med lever- och bukspottkörtelcancer med robotassisterad kirurgi vid Akademiska sjukhuset. Fördelen med den minimalinvasiva metoden är att patienterna återhämtar sig snabbare och mår bättre efter operation, men också att man kan utföra mer…

Tumor Treating Fields prövas vid bukspottkörtelcancer – nu är fas III-studien PANOVA-3 fullrekryterad

Tumor Treating Fields prövas vid bukspottkörtelcancer – nu är fas III-studien PANOVA-3 fullrekryterad

Bukspottkörtelcancer, eller pankreascancer, är en svårbehandlad cancerform med mycket dålig prognos. Endast hälften av dem som drabbas är vid liv ett halvår efter diagnos. De stora framsteg som setts inom många andra cancerformer har i stort sett uteblivit när det…

Speciellt protein ökar dödlighet vid cancer i bukspottkörteln

Ett särskilt protein har en nyckelroll i att stänga av kroppens immunförsvar, så att cancerceller i bukspottskörteln kan växa och spridas. Det visar en upptäckt vid Umeå universitet. Upptäckten kan öppna för framtida utveckling av läkemedel mot den fruktade cancerformen.

Ämne i blodet ökar före diagnos av cancer i bukspottskörteln

Ämne i blodet ökar före diagnos av cancer i bukspottskörteln

Hos vissa personer som fick cancer i bukspottskörteln går det att se att nivåerna av ett särskilt ämne i blodet började stiga långsamt redan två år före cancerdiagnosen. Det visar en studie vid Umeå universitet. Det ökar möjligheten för framtida…

Borttagande av primärtumör vid spridd neuroendokrin bukspottkörtelcancer kan ge längre överlevnad

Borttagande av primärtumör vid spridd neuroendokrin bukspottkörtelcancer kan ge längre överlevnad

Att operera bort primärtumören förlänger överlevnaden för patienter med spridd neuroendokrin bukspottkörteltumör. Det visar en multicenterstudie från Akademiska sjukhuset som är den största i sitt slag på området och med relativt lång uppföljning.

Leverkirurgi och lokal värmebehandling sammankopplas med ökad överlevnad vid spridd endokrin bukspottkörtelscancer

Leverkirurgi och lokal värmebehandling sammankopplas med ökad överlevnad vid spridd endokrin bukspottkörtelscancer

Neuroendokrina tumörer i bukspottskörteln sprider sig ofta till andra organ. Sjukligheten är lägre och överlevnaden betydligt längre för patienter som, efter att primärtumören i bukspottkörteln tagits bort, fått behandling lokal värmeablation eller kirurgi för levermetastaser, jämfört med om enbart primärtumören…

Starkare målsökande strålbehandling bör ges initialt vid bukspottkörtelcancer

Starkare målsökande strålbehandling bör ges initialt vid bukspottkörtelcancer

Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer i bukspottkörteln. En klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att de två första cyklerna av behandlingen bidrar mest till stråldosens effekt på tumörerna.

Uppdaterat vårdprogram bukspottkörtelcancer

Den uppdaterade versionen innehåller förändringar när det kommer till adjuvant (tilläggsbehandling) och palliativ onkologisk behandling. Här finns även ytterligare evidens för kirurgisk inklusive neoadjuvant behandling och kirurgisk postoperativ vård.

Makrofager i skottlinjen – nya behandlingar banar väg för effektivare immunterapi

Makrofager i skottlinjen – nya behandlingar banar väg för effektivare immunterapi

Immunterapi mot cancer har gjort stora framsteg och för många patienter finns nu möjlighet till framgångsrika behandlingar som inte fanns för tio år sedan. Det finns dock vissa typer av cancer där befintlig immunterapi inte har fungerat. I en studie…

Cantargia meddelar att första patienten inkluderats i fas IIa, en extensionsdel av CANFOUR-studien i bukspottkörtelcancer

Extensionsdelen har designats för att ge ytterligare information som kompletterar den primära kohorten av 31 patienter. Nio av dessa patienter behandlas fortfarande vilket fortlöpande ger mer information kring långtidseffekter och säkerhet.

Årets Wallenberg Clinical Fellows vill hitta nya metoder att behandla cancer

Två läkare utses nu till Wallenberg Clinical Fellows. De forskar om varför cancer är vanligare hos patienter med inflammatoriska systemsjukdomar, och studerar om det är möjligt att utveckla nya metoder för att behandla cancer i bukspottkörteln. 

Partiklar i tumörvävnad och blod för att tidigare upptäcka bukspottkörtelcancer– en uppgift för labb och klinik i samarbete-

Partiklar i tumörvävnad och blod för att tidigare upptäcka bukspottkörtelcancer– en uppgift för labb och klinik i samarbete-

Cancer i bukspottkörteln kvarstår sedan decennier som en av de dödligaste tumörtyperna i Sverige såväl som globalt, då symtom och diagnos ofta uppkommer sent i sjukdomsförloppet och riktigt effektiv behandling saknas. Diagnostiska verktyg för att kunna upptäcka cancern i tidigare…

Immunterapi vid pankreascancer?

Immunterapi vid pankreascancer?

Efter många, många års basal forskning och minst lika många trevande kliniska försök är idag immunterapi vid cancer en klinisk realitet. Men när det gäller pankreascancer har framstegen dröjt – här förklarar Åke Andrén-Sandberg vad detta sannolikt beror på.

Vandrar Kungsleden för cancerforskning

Systrarna Lina och Sara Åström från Luleå vandrar Kungsleden – från Abisko till Hemavan - för att samla in pengar till forskning kring cancer i bukspottkörteln. Pengarna kommer att gå rakt av till en forskargrupp vid Umeå universitet.

Vilka grupper ska screenas för ärftlig pankreascancer?

Vilka grupper ska screenas för ärftlig pankreascancer?

Under de senaste åren har det framkommit många nya fakta om ärftliga faktorer för utveckling av exokrin bukspottkörtelcancer, samtidigt som patienter och deras anhöriga ställer allt fler frågor avseende risken för anhöriga till pankreascancerpatienter att få samma sjukdom. Här sammanfattar…