Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Lika svårt för algoritmer och hudläkare bedöma tjocklek på melanom

Det är svårt att bedöma tjocklek på melanom, oavsett om du är erfaren hudläkare eller vältränad algoritm. En studie från Göteborgs universitet visar att maskininlärningsalgoritmen och hudläkarna lyckades lika bra när de tolkade bilder tagna med dermoskopi.

Sam Polesie, docent i dermatologi och venereologi på Sahlgrenska akademin

– Resultaten är ett steg på vägen till att hitta bättre och mer sofistikerade verktyg till stöd för läkare som ska bedöma melanomtjocklek, vilket i sin tur påverkar kliniska beslut och prioriteringar i vården, säger Sam Polesie, docent i dermatologi och venereologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, hudläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och studiens försteförfattare.

När diagnosen melanom ställs bedömer hudläkare om det rör sig om en aggressiv form, där cancercellerna växer ned i läderhuden och riskerar att spridas, så kallade invasiva melanom, eller en mildare form som växer enbart i det övre lagret av huden, så kallad melanom in situ, MIS. Invasiva melanom som växer djupare än en millimeter ned i huden anses vara tjocka och därmed också mer aggressiva.

Bedömning av melanom görs genom en undersökning med dermatoskop, ett slags förstoringsglas utrustat med starkt ljus. Ofta är det förhållandevis enkelt att ställa diagnosen melanom, men det är en mycket större utmaning att uppskatta hur tjockt melanomet är.

Tjockleken avgörande

– Förutom att tjockleken ger värdefull prognostisk information kan det påverka val av kirurgiska marginaler för den första operationen och hur snabbt operationen behöver utföras, säger Sam Polesie.

Via en webbplattform bedömde 438 internationella hudläkare 1 456 bilder av melanom tagna med dermatoskop. Hudläkarnas resultat jämfördes därefter med resultaten från en maskininlärningsalgoritim som tränats på att klassificera melanomdjup.

Hudläkarna som grupp hade en träffsäkerhet för korrekt klassificering av melanomdjup på 63 procent för mildare melanom och 71 procent för invasiva melanom. Läkarna kunde korrekt avgöra att melanom var invasiva eller MIS i 76 procent av alla bedömningar. Motsvarande andel för den främsta algoritmen var 74 procent.

Jämnt mellan läkare och maskin

– Den samlade hudläkarbedömningen presterade alltså i nivå den förtränade algoritmen i att skilja MIS och invasiva melanom. Intressant nog hade läkarnas professionella bakgrund och erfarenhet av dermoskopi ingen inverkan på den diagnostiska noggrannheten för att förutsäga melanomtjocklek, säger Sam Polesie.

Utvecklingen av artificiell intelligens, AI, är på frammarsch på flera håll inom vården. Tekniken förväntas särskilt kunna utvecklas och bli ett stöd för medicinsk avbildning, det vill säga för läkare som bedömer och tolkar bilder, såsom röntgenbilder, bilder på näthinna och hudförändringar. Tekniken kan också tillämpas inom andra områden än bildigenkänning.

– Vår studie pekar på svårigheterna att korrekt bedöma melanomtjocklek baserat på dermoskopibilder. I kommande studier siktar vi på att studera användbarheten av fördefinierade dermoskopistrukturer för att skilja mellan MIS samt tunna och tjocka melanom. Vi vill också testa om kliniskt beslutsfattande i den här situationen kan förstärkas med hjälp av maskininlärningsalgoritmer, avslutar Sam Polesie.

Studien som publiceras i tidskriften Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology, JEADV, genomfördes i samarbete med forskare vid Medical University of Vienna, Österrike.

Titel: Assessment of melanoma thickness based on dermoscopy images: an open, web-based, international, diagnostic study, https://doi.org/10.1111/jdv.18436

Liknande poster

Tumörens dolda kraftverk: Mitokondrier som nya terapimål vid melanom

Tumörens dolda kraftverk: Mitokondrier som nya terapimål vid melanom

I decennier har vi fokuserat på Warburg-effekten – tanken att cancerceller främst utnyttjar glykolys även i närvaro av syre. Men under de senaste åren har bilden vidgats: mitokondrierna är inte bara ”cellens kraftverk”, utan agerar också som signalcentraler som styr…

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Att kunna föda barn, och förutsäga bröstcancer. Det är områden där tester och behandlingar, som ofta saknar vetenskapligt stöd, saluförs med feministisk retorik. Göteborgs universitet är nu med och presenterar en kritisk analys av marknadsföringen.

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Regional cancerterapi av isolerade kroppsdelar (isolerad hyperterm perfusion, ILP) är en behandlingsform där Göteborg är världsledande. Carl-Jacob Khailat Holmbergs avhandling visar att effekten av ILP kan förstärkas av att kombineras med modern immunterapi.

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

En maskin som automatiskt massproducerar rätt sorts vita blodkroppar. En miljard av dessa T-celler sprutas sedan in i en tumör i levern. Lars Ny och hans forskarteam får nu tio miljoner av Cancerfonden för att ta cellterapi till en ny…

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Genom att kombinera två olika precisionsläkemedel försvann tumörerna helt hos möss med högriskneuroblastom. Nu visar samma forskarlag vid Göteborgs universitet hur detta går till på cellnivå, vilket är ett stort steg mot en botande behandling för denna svårbehandlade barncancerform.

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Christine Wennerås, professor i klinisk bakteriologi, får 5,6 miljoner kronor i forskningsbidrag från Sjöbergsstiftelsen. Projektet handlar om cancersjukdomen B-cellslymfom, dess samband med bakterien Neoehrlichia mikurensis och möjligheten att bota vissa fall med antibiotika.

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Det finns olika tekniker att operera bort cancer i tjock- och ändtarmen. Josefin Peterssons doktorsavhandling visar att titthålskirurgi är en säker behandlingsform som bör användas i högre utsträckning än i dag.

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Kroppsegen bröstrekonstruktion erbjuds idag i stort sett bara patienter som fått strålbehandling. Emma Hansson får nu tio miljoner från Cancerfonden för att jämföra olika metoder av återskapande. En forskning som hon hoppas leder till att fler kan få nya bröst…

Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

I framtiden kan det räcka att lämna lite saliv för att upptäcka en begynnande cancer. Forskare vid Göteborgs universitet har tagit fram ett effektivt sätt att tolka de förändringar i sockermolekyler som sker i cancerceller.

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Fem frågor till Johan Spetz, som får sex miljoner i etableringsbidrag för att under fyra år forska på cancerbehandlingar med hjälp av ett egenutvecklat nytt labbtest.

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Män med övervikt eller fetma vid 18 års ålder har högre risk för 17 olika cancerformer senare i livet. Det visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen beskriver också hur fetmaepidemin bland unga väntas påverka cancersituationen kommande 30 år.

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Patienter som genomgått strålbehandling mot bäckenet kan leva med en låggradig kronisk inflammation i den nedre delen av tarmen i tjugo år efter behandlingen. Det visar forskare vid Göteborgs universitet i en studie. 

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

Kirurgi mot fetma är förknippat med en 40-procentigt lägre risk för blodcancer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Den tydliga kopplingen väntas påverka forskningen i fältet framöver.

De får Stora Forskningsanslaget från Assar Gabrielssons Fond

Stefan Kuczera och Alessandro Camponeschi får 600 000 kronor vardera från Assar Gabrielssons fond till högkvalitativ cancerforskning. Stefan arbetar med AI för att förbättra avancerad avbildning vid prostatacancer och Alessandros forskning ska bidra till bättre behandling för barn med Burkitts…

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Män med bra kondition i övre tonåren har lägre risk för flera olika cancerformer senare i livet. Framför allt gäller detta cancer i magtarmkanalen. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Oklar patientnytta för många dyra cancerläkemedel

Oklar patientnytta för många dyra cancerläkemedel

Nya cancerläkemedel lanseras i snabb takt, innan deras långsiktiga effekt för patienterna hunnit utvärderas. Flera år senare saknar de flesta fortfarande vetenskapligt stöd för att de faktiskt ger ökad överlevnad eller förbättrad livskvalitet. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Skrapa och frys – effektivt vid vanligaste hudcancern

Skrapa och frys – effektivt vid vanligaste hudcancern

Att skrapa och frysa bort tumören är en säker och effektiv behandlingsmetod vid den vanligaste formen av hudcancer, basalcellscancer. I en studie från Göteborgs universitet presenteras nu resultat där olika varianter av metoden prövats.

Nytt sätt att identifiera proteiner främjar medicinutveckling

Nytt sätt att identifiera proteiner främjar medicinutveckling

Alla levande celler innehåller proteiner med olika funktioner beroende på vilken sorts cell det är. Forskare vid Göteborgs universitet har hittat ett sätt att ändå kunna identifiera proteinerna utan att titta på deras struktur. Metoden är både snabbare, enklare och mer…

Rätt behandling för patienter med ändtarmscancer genom samarbete

Rätt behandling för patienter med ändtarmscancer genom samarbete

Forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har tagit ett kliv framåt mot målet att kunna individanpassa behandlingen vid ändtarmscancer.

Långsinta mördarceller kan öka överlevnaden i hudcancer

Långsinta mördarceller kan öka överlevnaden i hudcancer

I huden finns särskilda mördarceller med långvarigt minne som skyddar mot inkräktare. Nu har forskare vid Karolinska Institutet identifierat hur dessa celler bildas och kunnat visa att personer med bättre överlevnad vid melanom har höga nivåer av minnesmördarceller i cancervävnad.…