Långtidsdata visar längre överlevnad vid ALK-positiv lungcancer
Patienter med avancerad ALK-positiv icke-småcellig lungcancer som behandlats med lorlatinib visar fortsatt starka långtidsresultat i en studie på sju år.
En sjuårig uppföljning av fas 3-studien CROWN visar att 55 procent av patienterna fortfarande levde utan sjukdomsprogression efter sju år. Medianvärdet för progressionsfri överlevnad har ännu inte uppnåtts. 
Studien jämförde lorlatinib med den äldre ALK-hämmaren krizotinib hos totalt 296 tidigare obehandlade patienter. Resultaten visar en 81-procentig minskning av risken för sjukdomsprogression eller död för patienter som fick lorlatinib. Endast tre procent av patienterna i krizotinibgruppen var utan progression efter sju år.
– Att se denna nivå av långsiktiga resultat med behandling med en ALK-hämmare, både i form av varaktig progressionsfri överlevnad och förebyggande av hjärnmetastaser, var svårt att föreställa sig när man för drygt ett decennium sedan började utveckla denna typ av behandling.”, säger Ronny Öhman, överläkare, Skånes Universitetssjukhus.
Även hjärnmetastaser nåddes av Pfizers läkemedel lorlatinib. Risken för intrakraniell progression minskade med 94 procent jämfört med krizotinib, och inga nya fall av hjärnprogression observerades efter de första 30 månaderna av behandlingen.
Resultaten presenterades vid den amerikanska cancerkongressen ASCO och publiceras samtidigt i tidskriften Annals of Oncology. Enligt Pfizer är detta den längsta progressionsfria överlevnad som hittills rapporterats för avancerad lungcancer.
ALK-positiv sjukdom utgör omkring 3–5 procent av fallen av icke-småcellig lungcancer. I Sverige diagnostiseras cirka 4 500 personer med lungcancervarje år.
Säkerhetsprofilen var i linje med tidigare studier. Vanliga biverkningar var bland annat ödem, viktökning, perifer neuropati och kognitiva effekter. Fem procent av patienterna avbröt behandlingen permanent på grund av behandlingsrelaterade biverkningar.
