Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Långsinta mördarceller kan öka överlevnaden i hudcancer

I huden finns särskilda mördarceller med långvarigt minne som skyddar mot inkräktare. Nu har forskare vid Karolinska Institutet identifierat hur dessa celler bildas och kunnat visa att personer med bättre överlevnad vid melanom har höga nivåer av minnesmördarceller i cancervävnad. Studien publiceras i tidskriften Immunity.

I huden och andra vävnader kan vissa av immunförsvarets T-celler, så kallade vävnadsresidenta minnes-T-celler, bildas lokalt i vävnaden och ge ett skydd mot infektioner som de stött på tidigare. Några av dem uttrycker proteiner som gör att de kan döda infekterade celler. Dessa ”minnesmördarceller” kan också bidra till de inflammatoriska hudsjukdomarna vitiligo och psoriasis. Senare års forskning har även visat att de är inblandade i kroppens immunsvar vid olika cancersjukdomar.

Varierande behandlingssvar

Minnesmördarcellerna har bland annat visat sig svara på immunterapi, en Nobelprisbelönad behandling som går ut på att kroppens eget immunförsvar trimmas/aktiveras för att angripa tumörcellerna. Immunterapi ges vanligen som ett komplement till annan cancerbehandling och det varierar stort hur bra olika patienter svarar på behandlingen.

Yenan Bryceson. Foto: Ulf Sirborn.

– Vi vet inte så mycket om hur och varför minnesmördarcellerna bildas i huden och vilken betydelse detta har för cancerpatienter. Genom att ta reda på hur dessa celler utvecklas kan vi bidra till effektivare immunterapi för exempelvis melanom, säger Yenan Bryceson, professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Den aktuella studien har kartlagt utvecklingen av minnesmördarceller i huden hos människa, i ett nära samarbete mellan KI-forskarna Beatrice Zitti och Elena Hoffer. Forskarna isolerade T-celler från hud och blod hos friska frivilliga och använde avancerade tekniker för att undersöka geners aktivitet och uttryck av olika proteiner. På så vis kunde de identifiera T-celler i blodet som har potential att utvecklas till minnesmördarceller lokalt i huden. Genom att slå ut specifika gener kunde de även påvisa vilka gener som krävs för utmognaden av minnesmördarceller i vävnader.

Effektivare immunterapi

I ett nästa steg studerade forskarna tumörprover från patienter med hudcancer, melanom. De fann att patienter som hade en bättre överlevnad också hade en större ansamling av minnesmördarceller lokalt i huden.

Liv Eidsmo. Foto: Stefan Zimmerman.

– Vi har kunnat identifiera flera faktorer som styr bildandet av minnesmördarceller, som har en viktig del i att upprätthålla en frisk hud. Det är en fin balansgång mellan effektivt skydd mot tumörer och infektioner i huden och bidrag till inflammatoriska sjukdomar som vitiligo och psoriasis, säger Liv Eidsmo, forskare vid Köpenhamns universitet och vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, som lett studien tillsammans med Yenan Bryceson.

Forskarna vill nu använda kunskapen för att optimera T-cellers svar vid immunterapi så att de blir ännu bättre på att eliminera cancerceller i vävnader.

Studien genomfördes i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, Nordiska Kliniken och Vrinnevisjukhuset.

Läs artikeln här.

Liknande poster

Lägre dos av immunterapi var bättre vid avancerat melanom

Lägre dos av immunterapi var bättre vid avancerat melanom

En lägre dosering av kombinerad immunterap vid avancerat malignt melanom är associerad med förbättrad behandlingseffekt och minskad toxicitet jämfört med standarddos, visar observationsstudie.

Tumörens dolda kraftverk: Mitokondrier som nya terapimål vid melanom

Tumörens dolda kraftverk: Mitokondrier som nya terapimål vid melanom

I decennier har vi fokuserat på Warburg-effekten – tanken att cancerceller främst utnyttjar glykolys även i närvaro av syre. Men under de senaste åren har bilden vidgats: mitokondrierna är inte bara ”cellens kraftverk”, utan agerar också som signalcentraler som styr…

AI visar hur läkemedel påverkar cancerceller från äggstockar

AI visar hur läkemedel påverkar cancerceller från äggstockar

I en studie på cancerceller från äggstockar visar forskare med hjälp av AI hur omgivningen runt tumören påverkar hur cancercellerna reagerar på läkemedel.

Två får postdok-stipendium för forskning inom bröstcancer

Två får postdok-stipendium för forskning inom bröstcancer

Två får får Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer.

Ny insikt om protein kan bana väg för nya cancerbehandlingar

Ny insikt om protein kan bana väg för nya cancerbehandlingar

I en studie publicerad i Nature Communications har KI-forskare avslöjat en fascinerande upptäckt som kan vara viktig vid cancerbehandlingar. Denna nya insikt handlar om c-MYC, en proteinkomponent som är central för cancerutveckling.

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Regional cancerterapi av isolerade kroppsdelar (isolerad hyperterm perfusion, ILP) är en behandlingsform där Göteborg är världsledande. Carl-Jacob Khailat Holmbergs avhandling visar att effekten av ILP kan förstärkas av att kombineras med modern immunterapi.

Genetiska mutationer kan förutsäga bröstcancer som inte upptäcks vid screening

Genetiska mutationer kan förutsäga bröstcancer som inte upptäcks vid screening

En studie genomförd av forskare vid Karolinska Institutet har lett till en upptäckt inom diagnostik och behandling av bröstcancer som kan förändra både screeningprogram och kliniska metoder. Studien som publiceras i JAMA Oncology, visar vilken påverkan sällsynta genetiska varianter har…

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

En plötslig och oavsiktlig viktnedgång är förknippad med en ökad risk för en cancerdiagnos under det kommande året, enligt en ny studie i JAMA. Forskare från bland annat Karolinska Institutet som ligger bakom studien uppmanar vårdpersonal och allmänhet till vaksamhet…

Mot utveckling av selektiva läkemedel för att förbättra effektiviteten av cellgifter

Mot utveckling av selektiva läkemedel för att förbättra effektiviteten av cellgifter

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab visar i en ny studie publicerad i iScience hur man kan identifiera ämnen som kan stänga av ett enzym som leder till cellgiftsresistens i cancerceller. Detta kan ha betydelse inom forskningen för att förbättra…

DNA-bygge gav oväntad upptäckt om viktig funktion i celler

DNA-bygge gav oväntad upptäckt om viktig funktion i celler

Forskare vid Karolinska Institutet har använt DNA-origami, konsten att vika DNA till önskade strukturer, för att visa hur en viktig receptor på cellers yta kan aktiveras på ett tidigare okänt sätt. Resultatet öppnar nya vägar för att förstå hur signalvägen…

Screening för sjukdomsorsakande mutationer i stamceller kan förutspå återfall hos patienter med blodcancer

Screening för sjukdomsorsakande mutationer i stamceller kan förutspå återfall hos patienter med blodcancer

Återfall efter fullständig remission är fortfarande den huvudsakliga dödsorsaken efter allogen stamcellstransplantation för hematologiska maligniteter. Förbättrade biomarkörer för tidig förutsägelse av återfall är därför viktiga för bedömning av förebyggande återfallsbehandling.

Översiktsartikel om proteinet p53 som mål för nya cancerterapier

Översiktsartikel om proteinet p53 som mål för nya cancerterapier

Tumörsuppressor-proteinet p53 kodas av TP53, den mest frekvent muterade genen vid cancer. I en översiktsartikel i Nature Reviews Clinical Oncology av professor Klas G Wiman och kollegor vid institutionen för onkologi-patologi beskrivs hur detta protein skulle kunna användas som mål…

Ny studie ifrågasätter effekten av fertilitetsbevarande läkemedel under cancerbehandling

Ny studie ifrågasätter effekten av fertilitetsbevarande läkemedel under cancerbehandling

En ny studie från Karolinska Institutet visar att ett läkemedel som ibland ges till kvinnor med cancer för att skydda deras äggstockar under cellgiftsbehandling inte tycks öka deras möjligheter att få barn efter behandlingen. Studien är publicerad i eClinicalMedicine.

Ny metod kan kartlägga immunsvaret bättre och bana väg för nya behandlingar

Ny metod kan kartlägga immunsvaret bättre och bana väg för nya behandlingar

En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka…

AI kan hitta kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreening

AI kan hitta kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreening

Genom att använda AI går det att identifiera kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreeningen för att kunna hitta cancern tidigare. Nu kan en internationell forskargrupp ledd från Karolinska Institutet visa att metoden fungerar väl i olika europeiska länder.…

100 000 HPV-vaccinerade i Sverige – men fler behövs för att utrota sjukdomen

100 000 HPV-vaccinerade i Sverige – men fler behövs för att utrota sjukdomen

Den 5 december 2023 nåddes milstolpen 100 000 vaccinerade mot humant papillomvirus (HPV) i Sverige.  Det är ett stort steg på vägen mot att utrota livmoderhalscancer.

Paradoxal roll för vita blodkroppar i bröstcancerspridning

Paradoxal roll för vita blodkroppar i bröstcancerspridning

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en viss typ av vita blodkroppar i brösttumörer både kan förhindra och främja spridningen av cancerceller till andra organ. Detta kan ha betydelse för prognosen och behandlingen av bröstcancer. Studien har publicerats…

Ny studie visar oväntade konsekvenser av CRISPR-Cas9-geneditering

Ny studie visar oväntade konsekvenser av CRISPR-Cas9-geneditering

En ny studie av Claudia Kutters forskargrupp på Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) har identifierat potentiella fallgropar i användandet av genediteringstekniken CRISPR-Cas9, en gensax som bland annat används vid cancerbehandlingar.

Forskare tar nytt AI-grepp för att analysera tumörer

Forskare tar nytt AI-grepp för att analysera tumörer

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har kombinerat AI-tekniker som används inom satellitavbildning och ekologisk forskning av organismsamhällen för att tolka stora mängder data från tumörvävnad. Metoden, som presenteras i tidskriften Nature Communications, kan i förlängningen bidra till mer individanpassad…

HPV-vaccinering till både pojkar och flickor stoppar livmoderhalscancer bäst

Det mest effektiva sättet att förebygga livmoderhalscancer är att ge HPV-vaccin till både pojkar och flickor, visar en studie publicerad i tidskriften Cell, Host and Microbe av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Förutom den individuella immuniteten som vaccinet ger…