Från akademisk idé till läkemedel
Från akademisk idé till läkemedel
Termen ”From Bench to Bedside” brukar beskriva processen att ta ett projekt från laboratoriet till kliniken. Vägen är lång för att förverkliga drömmen om ett godkänt läkemedel för cancerpatienter. Joachim Gullbo, läkare och forskare, Akademiska sjukhuset Uppsala, berättar här om hur det kan gå till, och ger några reflektioner kring några projekt han har varit med om att föra fram.
Många prekliniska forskare drömmer om att en dag få se sitt arbete utvecklas till något som kommer patienter till nytta, med det är en dyr och snårig väg med många hinder. Man brukar säga att utvecklingskostnaden för ett nytt läkemedel ligger i storleksordningen tio miljarder kronor, och färre än en av tio läkemedelskandidater som börjar studeras på människa når målet att bli ett registrerat läkemedel. Tack vare en i det närmaste unik situation i Sverige, där akademiska forskare själva äger rätten till sina uppfinningar, finns det idag en handfull aktiva svenska bolagiserade projekt inom farmakologisk cancerterapi som haft sitt ursprung i akademisk forskning. Denna artikel belyser resan för några av dem. Ett bra team med duktiga medarbetare är den allra viktigaste framgångsfaktorn.
FÖRSTA STEGET – BILDA BOLAG OCH ANSÖKA OM PATENT
Goda idéer finns det gott om i den akademiska världen. För att ekonomiskt klara av att ta en akademisk idé till klinisk studie krävs i de allra flesta fall en finansiell investering som är betydligt större än vad akademiska anslag täcker. Syftet med anslagen är ju inte heller att ta fram kommersiella produkter. Investerare finns i olika former och flera universitet och högskolor erbjuder idag innovationsstöd i form av rådgivning inom kommersialisering och patenterbarhet. Den senare delen är oftast viktig och en förutsättning för att göra uppfinningen attraktiv för större investerare och då framför allt inom livsvetenskaper. Förutom allmän affärsrådgivning och bedömning av patentmöjligheter, kan innovationsstödet bestå av förmedling av kontakter för samarbete, uppbyggande av kommersiellt team eller investering. Varje innovationskontor har även medel att använda till aktiviteter som tidigt eliminerar kommersiell risk, till exempel genom att tidigt analysera behovet och marknaden, identifiera och möta regulatoriska frågeställningar, samt identifiera andra hinder med en genomförbarhetsanalys. Flera universitet har idag egna holdingbolag som kan göra tidiga investeringar i verksamheten. Det nybildade bolaget ägs ofta av grundarna (de akademiska forskarna) och holdingbolaget, den institution som hjälpt till med bildandet kan ha ett villkorat lån till bolaget.
