Lagar och riktlinjer för bröstcancerrehabilitering följs inte
Rehabilitering vid bröstcancer höjer livskvaliteten och hjälper patienter tillbaka till vardagen. Lagstiftning och nationella riktlinjer för cancerrehabilitering finns, men följs inte. Kunskap om tillgången till rehabilitering saknas och tillgängligheten varierar stort över landet. Det visar en granskning av svensk bröstcancerrehabilitering som Bröstcancerförbundet och Cancerfonden publicerar idag.
8 000 kvinnor och 60 män drabbas av bröstcancer varje år. Av dessa uppskattas över hälften få komplikationer efter behandling. Hjärntrötthet, smärta och torra slemhinnor är vanligt.
En undersökning bland bröstcancerpatienter visar att sex av tio inte blivit erbjudna rehabilitering för att behandla komplikationerna. För att slå fast hur den faktiska tillgängligheten till rehabilitering ser ut, har Bröstcancerförbundet och Cancerfonden gemensamt genomfört en granskning av den svenska bröstcancerrehabiliteringen.
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden, och Susanne Dieroff Hay, ordförande Bröstcancerförbundet. Foto: Jonas Asp
Resultatet av granskningen sammanfattas i rapporten “Lika olika överallt – En kartläggning av tillgängligheten till rehabilitering för bröstcancerpatienter” som publiceras idag.
Granskningen visar att det inte finns någon kunskap om omfattningen av bröstcancerrehabilitering inom svensk hälso- och sjukvård. Ingen vet alltså hur många bröstcancerpatienter som blir erbjudna rehabilitering, vilka insatser som erbjuds eller hur stora behoven är. Anledningen är att det saknas strukturer och uppföljning.
– Det finns såväl lagstiftning som nationella riktlinjer för cancerrehabilitering, men vi kan genom vår granskning konstatera att dessa inte följs. Det är oerhört problematiskt och påverkar livskvaliteten negativt för tusentals patienter varje år. Alla cancerpatienter har rätt till rehabilitering, säger Susanne Dieroff Hay, Bröstcancerförbundets ordförande.
Granskningen visar också att tillgängligheten till bröstcancerrehabilitering varierar stort över landet. I vissa regioner är tillståndet extra allvarligt.
– En intervjuad kontaktsjuksköterska vittnar om att sjukhuset ibland inte ens utreder patienternas behov av rehabilitering eftersom de inte har kapacitet att genomföra insatserna. Det gör mig väldigt nedslagen. Jag hoppas att vår granskning kan vara startskottet på nödvändiga förbättringar, säger Ulrika Årehed Kågström, Cancerfondens generalsekreterare.
Fakta: Detta är bröstcancerrehabilitering
Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och reducera fysiska, psykiska, sociala och existentiella följder av en cancersjukdom och –behandling. Rehabilitering ska ge patienter och närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt.
När det gäller rehabilitering av bröstcancer är vanliga insatser lymfterapi, samtalsstöd och fysioterapi. Behovet är alltid individuellt och ska utgå från den enskilde patienten.
Om granskningen
Intervjuer har genomförts med sju processledare och utvecklingsledare från de sex regionala cancercentrumen (RCC) samt ett strategiskt urval av 18 kontaktsjuksköterskor från onkolog- och kirurgkliniker vid universitets- respektive länssjukhus runt om i landet. Därutöver har dokumentation som rapporter, artiklar, vårdprogram, riktlinjer och rutiner respektive lokala underlag rörande cancerrehabilitering i allmänhet och i förekommande fall bröstcancerrehabilitering, legat till grund för kartläggningen.
