Kris för familjen när mamma får livmoderhalscancer

Ny svensk forskning visar att livmoderhalscancer kan påverka hela familjen och flera generationer på flera plan. Läs cancerepidemiologen Karin Sundströms artikel om ämnet.

Livmoderhalscancer uppfattas ofta främst som en medicinsk sjukdom som påverkar kvinnors fysiska hälsa. Ny svensk forskning visar att sjukdomens påverkan kan sträcka sig långt bortom den enskilda patienten och en kedja av psykologiska och socioekonomiska utmaningar som påverkar hela familjer. Här sammanfattar vi viktiga fynd från en svensk studie som understryker behovet av holistiska vårdinsatser som inte bara tar hänsyn till den medicinska utan även den mentala och sociala hälsan hos de drabbade mödrarna, deras partners och barn.

Vi ser att en cancerdiagnos kan innebära konsekvenser som sträcker sig över generationer. Det är särskilt oroande om barnens utbildning kan utvecklas negativt.

Psykisk ohälsa och socioekonomisk påverkan

Studien analyserade data från över 6 000 kvinnor som diagnostiserats med livmoderhalscancer mellan 2006 och 2018, och jämför resultaten med cancerfria kontroller. Resultaten visade en signifikant ökad risk för psykiska sjukdomar bland kvinnor med livmoderhalscancer, särskilt under de första två åren efter diagnos. Risken var ännu högre för kvinnor med mer avancerad sjukdom.

Med tanke på sjukdomens allvarliga karaktär och den fysiska och emotionella påfrestning som behandling innebär är den ökade psykiska stressen i sig inte förvånande. Dessa fynd betonar dock vikten av att integrera psykiskt hälsostöd som en central del av cancervården från start. Utöver psykisk ohälsa mötte kvinnor med livmoderhalscancer även betydande socioekonomiska svårigheter. Inom två år, och upp till ett decennium efter diagnosen, upplevde många kvinnor minskade inkomster, ökat beroende av socialförsäkringssystemet och en högre risk för arbetslöshet. Dessa socioekonomiska utmaningar förstärker sannolikt den psykiska belastningen, och kan försvåra återhämtning och livskvalitet.

Tack vare studiens omfattande användning av nationella register kunde forskarna följa dessa mångfacetterade effekter över tid och ge en tydlig bild av livmoderhalscancerns breda konsekvenser för de drabbade kvinnorna och deras familjer.

Påverkan hos partners och medföräldrar

Studien visade också att följderna av en livmoderhalscancerdiagnos sträcker sig bortom patienten till hennes närmaste familj. Familjedelen av studien inkluderade kvinnor med livmoderhalscancer, deras partners/medföräldrar och barn, där utfallen relaterades till matchade kontrollkvinnor utan cancer och deras familjer. Partners/medföräldrar till kvinnor med livmoderhalscancer uppvisade också en signifikant ökad risk för psykiska sjukdomar, särskilt mellan två och fem år efter kvinnans diagnos. Risken att partners mådde sämre var ännu större om kvinnan avled i sjukdomen.

Socioekonomiska svårigheter framkom också bland partnerna, som hade mer sjukfrånvaro, ökad förekomst av förtidspensionering och ett större behov av ekonomiskt stöd jämfört med partners till kvinnor utan cancer.

Det är troligt att det svenska sociala stödsystemet kan ha hjälpt till att mildra en del av dessa ekonomiska förluster, vilket innebär att effekterna kan vara ännu allvarligare i länder utan liknande stöd. Dessa fynd betonar vikten av att inkludera partners och vårdgivare i psykosociala stödprogram och uppmärksamma även deras sårbarhet och omsorgsroll.

Barnens psykiska påfrestningar och utbildningsutmaningar

Kanske är de mest oroande resultaten de som rör barnen till mödrar med livmoderhalscancer. Studien visade att dessa barn upplevde ökad psykisk påfrestning, där särskilt döttrar löpte större risk för att utveckla ångest och depression efter moderns diagnos. Forskarna råder till försiktig tolkning av könsskillnaden man fann, med noteringen att psykiska problem hos pojkar kan ha underskattats. Den ökade risken för psykisk ohälsa hos barnen kvarstod under många år efter moderns diagnos.

Dessutom var barn till drabbade mödrar mindre benägna att uppnå högre utbildningsnivåer i vuxen ålder jämfört med jämnåriga vars mödrar inte hade livmoderhalscancer. Denna utbildningsmässiga nackdel var mest uttalad i de fall modern hade avlidit, vilket pekar på långsiktiga konsekvenser som kan förstärka socioekonomiska skillnader över generationer.

Barnens ålder vid moderns diagnos var också betydelsefull, där yngre barn framstod som mer sårbara. Detta understryker det kritiska behovet av tidiga och långvariga psykosociala insatser anpassade efter barnens utvecklingsstadier.

Varför dessa fynd är viktiga

Denna omfattande svenska studie visar att livmoderhalscancer inte bara är en enskild individs gynekologiska sjukdom utan en familjekris med långtgående psykiska och socioekonomiska konsekvenser. Den psykiska påfrestningen och den ekonomiska belastningen som mödrar, partners och barn upplever kräver en förändring inom cancervården.

Psykologisk screening och stöd för patienter och deras familjer bör integreras automatiskt från diagnosögonblicket och fortsätta under hela sjukdomsförloppet. Ekonomisk rådgivning och sociala tjänster måste vara lättillgängliga. Viktigt är också att vårdinsatser inkluderar hela familjen och uppmärksammar den ömsesidiga relationen mellan patienten och hennes närstående.

De publicerade fynden är resultat från ett av många forskningssamarbeten mellan läkemedelsbolaget MSD och Karolinska Institutet, ett partnerskap som syftar till att genom translationell forskning generera meningsfulla bevis som kan leda till mer informerade vårdbeslut, bättre vård för patienter och ökar värdet av vårdleveransen (mer information här). Resultaten understryker behovet av långsiktigt stöd för både kvinnor med livmoderhalscancer och deras familjer. Det är viktigt att inte bara fokusera på den medicinska behandlingen utan också på möjliga psykiska och ekonomiska konsekvenser av sjukdomen”, säger Karin Sundström.

Publikation
“Mental disorders and socioeconomic outcomes in women with cervical cancer, their children and co-parents”, Jiangrong Wang, Stina Salomonsson, Demet Sönmez, Sara Nordqvist Kleppe, Adina L. Feldman, Marcus Sven Andersson, Goran Bencina, Fang Fang, Karin Sundström, Journal of the National Cancer Institute, publiserad I Journal of the National Cancer Institute i juni 2025.

Bekräftelse av stöd: Detta projekt finansierades av ett oberoende anslag från Merck Sharp & Dohme Corp., ett dotterbolag till Merck & Co., Inc., Rahway, New Jersey, USA.