Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Kombination av läkemedel ökar känslighet för cytostatikabehandling vid allvarlig neuroblastom

Forskare vid Göteborgs universitet förslår nu att barn med svårbehandlade former av neuroblastom kanske kan botas genom en ny läkemedelskombination. I en ny studie i tidskriften Cancer Research beskriver de på cellnivå hur två läkemedel sannolikt får tumörens tillväxt att minska.

Neuroblastom är den vanligaste formen av barncancer i det perifera nervsystemet, alltså den del av systemet som inte är hjärna eller ryggmärg. Sjukdomen kan uppstå i bröst, nacke, buk och binjurar och även sprida sig till ryggraden. Symtomen kan vara allmän värk, blodbrist och skelettsmärtor.

När sjukdomen upptäcks är barnen i snitt 17 månader gamla, och sällan över fem år. Den mildare varianten av neuroblastom kan i vissa fall självläka, medan den aggressiva är den mest dödliga formen av barncancer. I mindre än hälften av dessa fall lyckas behandlingen.

Icke-kodande RNA-molekyl påverkar genuttryck

I centrum står genen p53, som när den är omuterad kodar för ett protein som hjälper cellen hindra utveckling av cancer. Genen är ofta muterad i andra cancerformer, men sällan i neuroblastom. Denna studie visar att styrkan i uttrycket för en annan molekyl, ett långt icke-kodande RNA, påverkar det protein som p53 kodar för i sin omuterade form.

Chandrasekahr Kanduri, professor i medicinsk genetik vid Göteborgs universitet. Foto: Margareta Gustafsson Kubista

– Vi visar i studier på cancerceller att en förändring av uttrycket för RNA-molekylen NBAT1 kan äventyra funktionen hos proteinet p53. Ett ännu viktigare fynd är att samarbetet mellan den långa icke-kodande RNA-molekylen och proteinet p53 i cellkärnan gör att tumörceller i neuroblastom blir mer mottagliga för cytostatikabehandling, säger Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk genetik, särskilt RNA-epigenetik, vid Göteborgs universitet.

Kombinerar två läkemedelskandidater

RNA-molekylen NBAT1 förändra funktionen hos ytterligare ett protein, CRM1, vars uppgift är att transportera p53 från kärnan ut i cellen, vilket i sin tur avgör hur proteinet p53 fördelas.

Baserat på dessa fynd testade forskargruppen att ge en ny behandling; en kombination av läkemedlen Selinexor och Nutlin-3a: De båda läkemedlen genomgår nu kliniska prövningar som behandling för annan cancer, men inte för neuroblastom. Till skillnad från cytostatikabehandlingen som slår brett mot kroppens celler är dessa läkemedelsmolekyler mycket specifika i den effekt de ger. Selinexor återställer proteinet p53:s förmåga att hindra cancerutvecklingen, och Nutlin-3a förhindrar viss nedbrytning av p53.

Protein samlas i kärnan

– Kombinationsbehandlingen blockerar exportproteinet CRM1, vilket leder till att proteinet p53 ackumuleras i cellkärnan. Då ökar aktiviteten i de funktioner i kärnan som är beroende av proteinet, som exempelvis DNA-skada och celldöd. Det leder i sin tur till att neuroblastomtumörer svarar bättre på cytostatikabehandling, säger Chandrasekhar Kanduri och fortsätter:

– Vi tror att om vi kombinerar dessa två läkemedel, bestående av små molekyler, med nuvarande strategier för cytostatikabehandling kan vi bota svårbehandlade fall av neurblastom.

Resultaten är lovande, men baseras främst på prekliniska studier på musmodeller (xenograft), och det behövs mer forskning innan fynden kan omsättas till behandling. Resultaten har dock delvis validerats med data från barn med neuroblastom i samarbete med forskare på Karolinska Institutet. Klart är att studien banar väg för en ny potentiell behandlingsstrategi för neuroblastom. Kombinationsbehandlingen har potential att kunna bli särskilt användbar för högriskpatienter där mer av proteinet p53 transporterats ut i cellens cytoplasma.

Titel: Subcellular distribution of p53 by the p53-responsive lncRNA NBAT1 determines chemotherapeutic response in neuroblastoma

Liknande poster

Ruth Palmer har ett nytt vapen i kampen mot neuroblastom

Ruth Palmer har ett nytt vapen i kampen mot neuroblastom

Professor Ruth Palmer vid Göteborgs universitet har nyligen fått tillgång till ett nytt instrument som möjliggör detaljerade studier av tumörer på ett sätt som tidigare varit mycket tidskrävande och tekniskt svårt.

Ny studie tillför viktig kunskap om komplex form av barncancer

Ny studie tillför viktig kunskap om komplex form av barncancer

Forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, har gjort betydande framsteg i kampen mot barncancer genom att studera nervsystemets tumörer, särskilt neuroblastom.

Årets barncancerforskare för banbrytande arbete mot metastaserande neuroblastom

Årets barncancerforskare för banbrytande arbete mot metastaserande neuroblastom

I mitten av september blev Catharina Hagerling först ut att få Barncancerfondens nyinstiftade pris Årets barncancerforskare.

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

Barncancerfonden har tilldelat 2,4 miljoner kronor till Johan Holmberg, professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Han har beviljats medel för ett projekt om neuroblastom, en cancerform som främst drabbar små barn.

Förändrat cellbeteende ligger bakom resistens i neuroblastom

Förändrat cellbeteende ligger bakom resistens i neuroblastom

Forskare vid Lunds universitet har identifierat en av orsakerna till att barncancertypen neuroblastom blir resistent mot cellgiftsbehandling. Fynden leder till en ny syn på resistens och har stor betydelse för hur framtida behandlingar bör utformas.

Nytt möjligt mål för cancerbehandling upptäckt

Forskare har identifierat en mekanism som styr cancertumörers tillväxt. I framtiden kan upptäckten leda till nya läkemedel mot en rad olika cancersjukdomar.

Hopp om ny botande behandling för barn med neuroblastom

Hopp om ny botande behandling för barn med neuroblastom

Barn som får återfall i den aggressiva cancerformen neuroblastom har små chanser att överleva. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet kunnat visa att DHODH-hämmare, som visats tolereras väl av människor, kan bota neuroblastom hos möss om de ges…

Aktiverade ytproteiner verkar kunna vända neuroblastom-cellers malignitet

Aktiverade ytproteiner verkar kunna vända neuroblastom-cellers malignitet

I en ny studie visar forskare vid Karolinska Institutet att aktiveringen av specifika cellyteproteiner – kortisol, östrogen och A-vitamin – i möss med mänskliga neuroblastomceller resulterar i utmognad av cancerceller till nerver och därmed till minskad dödlighet.

Kromosomal obalans i neuroblastom – molekylära aktiviteter för framtiden

Kromosomal obalans i neuroblastom – molekylära aktiviteter för framtiden

Ny forskning visar på komplexiteten i de genetiska obalanserna som återfinns i neuroblastom, något som delvis kan förklara mekanismerna bakom neuroblastominitiering. Nu står forskningsfältet inför en viktig utmaning när det gäller hur man bäst tolkar de olika kromosomala abnormiteterna, och…

Nytt hopp för patienter med hög risk för neuroblastom

Nytt hopp för patienter med hög risk för neuroblastom

Simon Keane, doktorand i biomedicin vid Högskolan i Skövde och Göteborgs universitet, har identifierat en viktig tumörsuppressorgen som kan bidra till att förhindra bildandet och spridningen av högriskneuroblastom.

Tror på mycket bättre behandling för barn med svår cancer

Tror på mycket bättre behandling för barn med svår cancer

Varje år drabbas 15–20 små barn i Sverige av cancersjukdomen neuroblastom. Behandlingen består främst av tuff cellgiftsbehandling. Den räddar inte alla och de som överlever får ofta svåra och bestående biverkningar.

Ny möjlighet till behandling för barn med neuroblastom

Forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har hittat ytterligare pusselbitar för behandling av den ovanliga cancersjukdomen neuroblastom som drabbar barn. Studien, som publiceras i JCO Precision Oncology, visar framgångsrik behandling med ALK-hämmare vid den nyupptäckta förändringen i ALK liganden. 

Framgångsrik behandling på möss för svår barncancerform

Framgångsrik behandling på möss för svår barncancerform

Tumörer hos möss med högriskneuroblastom försvann när de fick en ny kombinationsbehandling med precisionsläkemedel i en ny studie. Det är ett viktigt steg mot en potentiellt botande behandling för en just nu svårbehandlad cancerform som drabbar små barn.

VR i kampen mot sjukdom

VR i kampen mot sjukdom

I ett samarbete mellan Medicinska fakulteten och LTH, har ett verktyg för Virtual reality (VR) för medicinska forskare utvecklats. Detta hjälper forskare att visualisera data som genereras från de avancerade sekvenseringsteknikerna och ger dem möjlighet att processa information på ett…

Nya rön om sambandet mellan cellidentitet och barncancerformen neuroblastom

I en ny studie som publicerats i Nature Communications, har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att neuroblastom med låg risk samt hög risk har olika cellidentiteter, vilket kan påverka överlevnaden hos de som drabbas.

Nya kliniska kännetecken vid aggressiv bröstcancer

Forskare från Lunds universitet har upptäckt en ny mekanism där cancerceller kapar metabolismen hos ribonukleinsyra (RNA) för att påverka sin egen ämnesomsättning. Studien, nu publicerad i Molecular Cell Journal, förklarar aggressiva kliniska kännetecken i trippelnegativa bröstcancerformer.

Ny kunskap om hur RNA rör sig kan bidra till nya läkemedel mot cancer

Ny kunskap om hur RNA rör sig kan bidra till nya läkemedel mot cancer

Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har funnit ett helt nytt tillvägagångssätt som korta RNA-molekyler använder för att styraproduktionen av proteiner inne i cellerna. Studien visar att en RNA-molekyl, som spelar en viktig roll i cancer,…

Läkemedel lovande vid aggressiv barncancer

Ett läkemedel har visat sig mycket lovande mot neuroblastom, en aggressiv form av barncancer. Studien leds av forskare vid Lunds universitet och publiceras nu i den vetenskapliga tidsskriften Science Translational Medicine.

RNA-analys av brösttumören kan ge skräddarsydd behandling

En ny analys av bortopererade brösttumörer kan visa vilken typ av mutation det handlar om. Det innebär att den enskilda patienten skulle kunna få skräddarsydd behandling, och därmed en bättre prognos för sjukdomen.

Långa sjukskrivningar efter låggradig hjärntumör

Ett år efter diagnosen låggradig hjärntumör var knappt tre av tio personer i heltidsarbete. Ytterligare ett år senare var andelen fortsatt under hälften, visar en studie från Göteborgs universitet. Återgång i arbete är en viktig friskfaktor för denna unga patientgrupp.