Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Regional cancerterapi av isolerade kroppsdelar (isolerad hyperterm perfusion, ILP) är en behandlingsform där Göteborg är världsledande. Carl-Jacob Khailat Holmbergs avhandling visar att effekten av ILP kan förstärkas av att kombineras med modern immunterapi.

Carl-Jacob Khailat Holmberg är kirurg på Södersjukhuset och klinisk forskare på Sahlgrenska akademin.

Avancerat malignt melanom är en mycket aggressiv cancersjukdom som leder till kort överlevnad om den sprider sig med metastaser. Men de senaste åren har den Nobelprisvinnande uppfinningen immunterapi – läkemedel som mobiliserar kroppens egna immunförsvar mot cancern – helt revolutionerat behandlingen av dessa patienter.

– Revolutionen har gjort att vi nu står på ny mark. Hela forskningsfältet försöker nu orientera om sig och fastställa vilken kombination av existerande behandlingsmetoder som egentligen är bäst, säger Carl-Jacob Khailat Holmberg, som är specialistläkare i kirurgi på Södersjukhuset i Stockholm och klinisk forskare på Sahlgrenska akademin.

Att bli forskande läkare är på många sätt att gå från en tvådimensionell till en tredimensionell förståelse för medicin

Vad handlar din forskning om?

– Hur man bäst kombinerar och vidareutvecklar kirurgi med dessa toppmoderna immunterapier. På Sahlgrenska universitetssjukhuset har vi ett nationellt centrum för Isolated Limb Perfusion (ILP). Det är en kirurgisk behandlingsmetod där extremiteter som drabbats av melanommetastaser kopplas till hjärt-lung-maskin och spolas med höga doser av upphettade cellgifter. En del av min forskning går ut på att kombinera denna teknik, som är väldigt effektiv lokalt, med immunterapi, som är väldigt effektiv systemiskt i patientens övriga kropp.

Vilka är de viktigaste forskningsresultaten?

– Vi kan visa att ILP är en effektiv behandling även om man tidigare fått immunterapi, vilket fram till nu varit oklart. Vi kan också, i en randomiserad kontrollerad studie, visa potentialen i att förstärka effekten av ILP med bara en enda dos immunterapi dagen före operation. Det är enormt spännande.

Vilken betydelse får detta för behandlingen av denna aggressiva hudcancer?

– Allt detta gör att vi nu ännu bättre kan skräddarsy rätt kombination av olika tekniker och öka sjukdomskontroll för våra patienter. I ett större perspektiv betyder det att kirurgi har en fortsatt viktig roll i behandlingen av patienter med melanom i kombination med moderna immunterapier.

Vad har varit roligt med doktorandprojektet?

– Allt har varit roligt, från början till slut. Det var varit roligt att samarbeta med stora forskningscentra runtom i världen, att se prekliniska data utvecklas till handfast kirurgisk behandling, och att knyta ihop immunonkologi med kirurgi, säger Carl-Jacob Khailat Holmberg och fortsätter:

– Men framför allt har det varit roligt att lära sig hantverket av att vara en forskande kirurg. Att bli forskande läkare är på många sätt att gå från en tvådimensionell till en tredimensionell förståelse för medicin. Det är mycket tillfredsställande.

Liknande poster

Tumörens dolda kraftverk: Mitokondrier som nya terapimål vid melanom

Tumörens dolda kraftverk: Mitokondrier som nya terapimål vid melanom

I decennier har vi fokuserat på Warburg-effekten – tanken att cancerceller främst utnyttjar glykolys även i närvaro av syre. Men under de senaste åren har bilden vidgats: mitokondrierna är inte bara ”cellens kraftverk”, utan agerar också som signalcentraler som styr…

Strategier för att optimera immunterapi vid avancerad icke-småcellig lungcancer: Ett fokus på innovation

Strategier för att optimera immunterapi vid avancerad icke-småcellig lungcancer: Ett fokus på innovation

Behandlingslandskapet för avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) har genomgått ett paradigmskifte med introduktionen av immunterapi.

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Att kunna föda barn, och förutsäga bröstcancer. Det är områden där tester och behandlingar, som ofta saknar vetenskapligt stöd, saluförs med feministisk retorik. Göteborgs universitet är nu med och presenterar en kritisk analys av marknadsföringen.

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

En maskin som automatiskt massproducerar rätt sorts vita blodkroppar. En miljard av dessa T-celler sprutas sedan in i en tumör i levern. Lars Ny och hans forskarteam får nu tio miljoner av Cancerfonden för att ta cellterapi till en ny…

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Genom att kombinera två olika precisionsläkemedel försvann tumörerna helt hos möss med högriskneuroblastom. Nu visar samma forskarlag vid Göteborgs universitet hur detta går till på cellnivå, vilket är ett stort steg mot en botande behandling för denna svårbehandlade barncancerform.

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Christine Wennerås, professor i klinisk bakteriologi, får 5,6 miljoner kronor i forskningsbidrag från Sjöbergsstiftelsen. Projektet handlar om cancersjukdomen B-cellslymfom, dess samband med bakterien Neoehrlichia mikurensis och möjligheten att bota vissa fall med antibiotika.

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Det finns olika tekniker att operera bort cancer i tjock- och ändtarmen. Josefin Peterssons doktorsavhandling visar att titthålskirurgi är en säker behandlingsform som bör användas i högre utsträckning än i dag.

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Kroppsegen bröstrekonstruktion erbjuds idag i stort sett bara patienter som fått strålbehandling. Emma Hansson får nu tio miljoner från Cancerfonden för att jämföra olika metoder av återskapande. En forskning som hon hoppas leder till att fler kan få nya bröst…

Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

I framtiden kan det räcka att lämna lite saliv för att upptäcka en begynnande cancer. Forskare vid Göteborgs universitet har tagit fram ett effektivt sätt att tolka de förändringar i sockermolekyler som sker i cancerceller.

Ny metod kan kartlägga immunsvaret bättre och bana väg för nya behandlingar

Ny metod kan kartlägga immunsvaret bättre och bana väg för nya behandlingar

En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka…

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Fem frågor till Johan Spetz, som får sex miljoner i etableringsbidrag för att under fyra år forska på cancerbehandlingar med hjälp av ett egenutvecklat nytt labbtest.

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Män med övervikt eller fetma vid 18 års ålder har högre risk för 17 olika cancerformer senare i livet. Det visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen beskriver också hur fetmaepidemin bland unga väntas påverka cancersituationen kommande 30 år.

Immunterapi som eliminerar muterade cancerceller visar lovande effekt

Immunterapi som eliminerar muterade cancerceller visar lovande effekt

Forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo presenterar en ny form av immunterapi som angriper cancerceller med en specifik mutation. En studie publicerad i tidskriften Nature Cancer visar lovande effekt på patientceller i möss och ger hopp för patienter…

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Patienter som genomgått strålbehandling mot bäckenet kan leva med en låggradig kronisk inflammation i den nedre delen av tarmen i tjugo år efter behandlingen. Det visar forskare vid Göteborgs universitet i en studie. 

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

Kirurgi mot fetma är förknippat med en 40-procentigt lägre risk för blodcancer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Den tydliga kopplingen väntas påverka forskningen i fältet framöver.

De får Stora Forskningsanslaget från Assar Gabrielssons Fond

Stefan Kuczera och Alessandro Camponeschi får 600 000 kronor vardera från Assar Gabrielssons fond till högkvalitativ cancerforskning. Stefan arbetar med AI för att förbättra avancerad avbildning vid prostatacancer och Alessandros forskning ska bidra till bättre behandling för barn med Burkitts…

Aktivering av NK-celler möjlig väg för framtida behandling av hudlymfom

Aktivering av NK-celler möjlig väg för framtida behandling av hudlymfom

I en studie publicerad i Frontiers in Immunology hittade forskare från Karolinska Institutet ett högt antal naturliga mördarceller (NK-celler) i hudprover från patienter med hudlymfom. NK-celler är normalt viktiga anti-lymfomceller, men de här var outvecklade och med tecken på nedsatt…

Anna Martner tilldelas Eric K. Fernströms pris för yngre forskare

Anna Martner tilldelas Eric K. Fernströms pris för yngre forskare

Anna Martner, som leder en forskargrupp vid Sahlgrenska Centrum för Cancerforskning, har utsetts till årets mottagare av Fernströmpriset för yngre forskare. Hennes forskning kan leda till effektivare immunterapi vid flera cancerformer.

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Män med bra kondition i övre tonåren har lägre risk för flera olika cancerformer senare i livet. Framför allt gäller detta cancer i magtarmkanalen. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Oklar patientnytta för många dyra cancerläkemedel

Oklar patientnytta för många dyra cancerläkemedel

Nya cancerläkemedel lanseras i snabb takt, innan deras långsiktiga effekt för patienterna hunnit utvärderas. Flera år senare saknar de flesta fortfarande vetenskapligt stöd för att de faktiskt ger ökad överlevnad eller förbättrad livskvalitet. Det visar en studie från Göteborgs universitet.