Karolinska förstärker tumördiagnostiken med digitalisering och molekylärpatologi
Enheten för Klinisk Patologi och Cancerdiagnostik vid Karolinska Universitetssjukhuset har beviljats medel från regeringens särskilda satsning på regionala förbättringsarbeten inom cancervården – både för 2024 och 2025. Det har medfört stora förbättringar.
Digitalisering av patologin har effektiviserat flödet
Förra årets projektmedel bidrog till en digitalisering av patologin. Allt fler mikroskop är nu ersatta med digitala skärmar. Det gör det möjligt att dela preparat digitalt mellan laboratorierna i Huddinge, Danderyd, Södersjukhuset och Solna. De fyra labben servar tillsammans sex sjukhus med tumördiagnostik.
– Genom en gemensam arbetslista kan den patolog som har möjlighet ta nästa fall, oavsett vilket labb man tillhör. Det förbättrar flödet betydligt, samtidigt som det ökar samarbete och kunskapsutbyte mellan kollegor, säger Mikael Björnstedt, professor och verksamhetschef för Klinisk Patologi och Cancerdiagnostik, inom Medicinsk diagnostisk Karolinska.
Dessutom har förbättringsprojektet bidragit till att man effektiviserat histologilabbens hantverksmässiga flöde med att förbereda preparaten till patologerna. Mellan registrering av nya vävnadsprov till skanning av färdiga preparat är det många stationer som preparatet ska genomgå.
– Utifrån att ha analyserat varje steg i processen har vi hittat flaskhalsar och vi har optimerat arbetsflödet genom att omfördela personal och investera i utrustning. Nu kan vi leverera digitala preparat till patologen inom två till tre dagar efter att vi fått in vävnadsprovet, berättar Mikael Björnstedt.
2025 skalas molekylär patologi upp
Under 2025 ligger fokus på att införa molekylärpatologiska analyser i fler kliniska spår. Genom att analysera tumörers DNA och RNA förfinas diagnostiken och behandlingar kan anpassas.
– Vi har redan förbättrat diagnostiken vid sarkom med molekylärpatologi, och arbetar just nu med att införa samma arbetssätt vid livmoderkroppscancer och lungcancer – där genetiska mutationer ofta avgör behandlingsvalen. Utvecklingen av införandet av molekylär patologi i kliniska spår går också hand i hand med parallella forskningsprojekt, säger Mikael Björnstedt.
Dessutom pågår även projekt för att kombinera AI-analyser av histologi, molekylärdata och radiologi – för en ännu mer heltäckande bild av tumören.
Ökad arbetsvolym men ökad attraktivitet
Enheten för Klinisk Patologi och Cancerdiagnostik ser årliga ökningar på 3–10 procent i antalet preparat som de får in. Det beror dels på att fler insjuknar i cancer, dels på att behandlingar blir mer individanpassade och kräver fler utredningar och uppföljningar.
Patologer är en bristvara i Sverige, men tack vare tidigare stöd från RCC kunde en ST-satsning genomföras. I dag finns vid Karolinska 35 ST-tjänster inom patologi.
– Att vi samtidigt utvecklar både teknik och arbetsformer gör oss till en mer attraktiv arbetsplats, vilket underlättar rekrytering och stärker framtiden för svensk patologi, avslutar Mikael Björnstedt.
