Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Inte bättre behandling i läkemedelsstudier

Patienter som är med i läkemedelsstudier får inte bättre medicinsk behandling än andra patienter. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet som nu publiceras i BMC Cancer och som därmed bekräftar resultaten från en studie från 2004.


Tove Godskesen, forskare vid Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) vid Uppsala universitet Foto: Mikael Wallerstedt

– Det är en vanlig uppfattning bland både vårdpersonal och patienter att det går bättre för patienter som är med i en studie. Men vi kan inte hitta något kvalificerat stöd för att det skulle vara så, säger Tove Godskesen, forskare vid Centrum för forsknings- & bioetik, CRB, vid Uppsala universitet, och studieansvarig.

Om den bästa behandling för cancerpatienter ges inom ramen för läkemedelsstudier borde alla patienter uppmuntras att delta, eftersom standardbehandlingen i sådana fall är bara näst bäst. Mot denna bakgrund gjorde JM Peppercorn, Associate Professor vid Harvard Medical School tillsammans med kollegor en studie som publicerades i Lancet 2004 (Peppercorn JM, Weeks JC, Cook EF, Joffe S: Comparison of outcomes in cancer patients treated within and outside clinical trials: conceptual framework and structured review. Lancet 2004, 363(9405):263-270. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14751698).

De hävdade att det finns en allmänt utbredd åsikt inom onkologin att kliniska prövningar i läkemedelsstudier är den bästa behandlingen för cancerpatienter. Därför gjorde de en litteraturgranskning för att se om det förhöll sig så. De hittade inga starka bevis på att det skulle gå bättre för patienter som deltar i studier.

I och med den snabba utvecklingen som skett inom cancerbehandlingar och användningen av målinriktad terapi och immunterapi ville forskarna upprepa studien. Det har nu gjorts i ett samarbete mellan Uppsala universitet, Köpenhamns universitetssjukhus Rigshospitalet, Karolinska Institutet, Oslo universitetssjukhus och Ersta Sköndal Bräcke högskola. De intervjuade 57 läkare och sjuksköterskor inom onkologi och hematologi i Danmark och Sverige för att ta reda på om läkare och sjuksköterskor bedömer att läkemedelsstudier erbjuder den bästa behandlingen. De gjorde också en systematisk litteraturgenomgång för att undersöka om det är välgrundat att hävda att deltagande i läkemedelsstudier ger den bästa behandlingen.

– Intervjuerna visade att många läkare och sjuksköterskor tycker att det är bättre för patienter att delta i läkemedelsstudier, men vi hittade i litteraturgenomgången inget högkvalitativt stöd för att deltagande ger bättre resultat än den vanliga vården. Våra nya resultat är alltså i linje med studien som JM Peppercorn gjorde 2004, säger Zandra Engelbak Nielsen vid Köpenhamns universitetssjukhus Rigshospitalet och studiens försteförfattare.

Förutom direkta effekter skulle deltagande i läkemedelsstudier även kunna tänkas ge indirekta positiva effekter, som att patienten får bättre vård runt om. Den kanske får tätare uppföljningar, lämna fler prover eller oftare träffa en forskningssjuksköterska. Här menar forskarna att eftersom betydelsen av sådana indirekta effekter är beroende av personens specifika omständigheter och preferenser, kan man inte generellt påstå att behandling i läkemedelsstudier är bättre. Det vore vilseledande, skriver forskarna.

– Läkemedelsstudier är viktiga och en grundläggande förutsättning för att få fram nya, effektiva och säkra cancerbehandlingar. Norden med sin väl utbygda hälso- och sjukvård borde bedriva mycket mer studier än idag. En förutsättning för att driva läkemedelslstudier med hög etisk standard i enlighet med Helsingforsdeklarationen är att ge saklig information, säger Tove Godskesen, forskare vid Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) vid Uppsala universitet.

I stället bör tyngdpunkten i den information som ges patienterna ligga på att de som frivilligt deltar ska göra det för att ge ett altruistiskt bidrag till att främja kunskap och på den potentiella nyttan för framtida patienter.

– Här behöver också media och läkemedelsindustrin ta sitt ansvar. Ofta framstår små framsteg i studier som genombrott vilket är problematiskt. Läkemedelsstudier är komplexa och patienter som blir tillfrågade om att delta måste förlita sig på det sjukvårdspersonalen berättar. Här står enskilda patienters välmående så väl som samhällets förtroende för hälso- och sjukvården på spel, säger Zandra Engelbak Nielsen.

Zandra Engelbak Nielsen, Stefan Eriksson, Laurine Bente Schram Harsløf, Suzanne Petri, Gert Helgesson, Margrete Mangset och Tove E Godskesen  (2020); Are cancer patients better off if they participate in clinical trials? A mixed methods study. BMC Cancer,  https://bmccancer.biomedcentral.com/track/pdf/10.1186/s12885-020-06916-z

Tidigare forskning

Bristfällig information om experimentella studier (2018) https://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=11392&typ=artikel&lang=sv

Patienter förstår inte alltid syftet med läkemedelsstudier (2015) https://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=4996&typ=artikel&lang=sv

Liknande poster

3,6 miljoner kronor till svensk cancer- och allergiforskning

3,6 miljoner kronor till svensk cancer- och allergiforskning

Cancer- och allergifonden beviljar totalt 3,6 miljoner kronor till 21 forskningsprojekt inom cancer- och allergiområdet, som syftar till att främja forskning.

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk? Sverige tycker att både patienten och sjukvården har ett moraliskt ansvar att informera berörda släktingar om en ärftlighetsutredning.

Målsökande radioaktiva läkemedel mot cancer väcker stort intresse

Målsökande radioaktiva läkemedel mot cancer väcker stort intresse

Målsökande radioaktiva läkemedel är ett effektivt sätt att komma åt spridd cancersjukdom och behandlingen kan skräddarsys för varje patient. Marika Nestor är professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Hon är både cancerforskare och innovatör, just nu med två…

Viss canceruppgång efter Tjernobylolyckan

Viss canceruppgång efter Tjernobylolyckan

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 ledde till att radioaktivitet spreds över Sverige och Europa. I en långtidsstudie, som nu publiceras i Environmental Epidemiology, visar forskarna med nya mer specifika beräkningsmetoder på samband mellan stråldos och vissa typer av cancer.

Långtidsstudie visar: Äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer behöver inte strålbehandlas

Långtidsstudie visar: Äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer behöver inte strålbehandlas

En tioårsuppföljning av den nationella strålkohortstudien visar att äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer har mycket liten risk för återfall och därför kan slippa strålbehandling. Resultatet presenteras under svenska bröstcancergruppens stora “State-of-the-art” möte (SOTA) som anordnas i Uppsala 26-27 oktober.

Män med spridd prostatacancer lever längre med hjälp av nya mediciner

Män med spridd prostatacancer lever längre med hjälp av nya mediciner

Överlevnaden för män med spridd prostatacancer har ökat med i snitt ett halvår. Och det sammanfaller med att så kallad dubbelbehandling successivt införts sedan 2016. Det här visar en registerstudie av alla svenska män som fick diagnosen mellan åren 2008…

Ny mekanism bakom cancercellers tillväxt kartlagd

Ny mekanism bakom cancercellers tillväxt kartlagd

Proteinet EZH2 kan, i samverkar med en specifik RNA-molekyl, stänga av gener som är viktiga för tumörtillväxten vid blodcancerformen multipelt myelom. Det visar en ny kartläggning som gjorts av forskare vid Uppsala universitet och som beskriver mekanismerna bakom cancercellernas tillväxt.

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Att upprätthålla strukturen hos intracellulära membran är väsentligt för att bevara normal cellulär funktion. Ny forskning av ett team av biokemister vid Umeå universitet identifierar en strategi som används av celler för att upptäcka och reparera membran som har skadats…

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet har en gedigen erfarenhet och stor kompetens inom läkemedel för avancerad terapi (ATMP), dvs cell- och genterapi samt vävnadtekniska produkter. Nu samlar aktörerna verksamheten formellt inom ett centrum på Akademiska som ska bidra med…

Ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn. De kunde också visa att mutationerna som man lyckades sålla fram med hjälp av metoden påverkar hur cancerceller svarar på cancerläkemedel.

Samband mellan övervikt och cancerrisk olika beroende av cancertyp och kön

Det är känt sedan tidigare att övervikt ökar risken för vissa typer av cancer. I en ny studie drar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab nu slutsatsen att inte bara mängden fett utan också fördelningen av fett i kroppen påverkar…

Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en metod som underlättar för immunceller att ta sig ut från blodkärlen in i tumörer och där känna igen och döda cancerceller. Målet är att förbättra möjligheterna att behandla allvarliga hjärntumörer.

Testikelcancer kopplas till autism och adhd

Testikelcancer kopplas till autism och adhd

Män med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som autism eller adhd, löper en något ökad risk att drabbas av en typ av testikelcancer. Tidiga livshändelser kan spela roll i sammanhanget, menar forskare.

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels- och vaccinforskning, inte minst inom områden som cancer, virus- och bakterieinfektioner.

Arvsmassa från 240 däggdjur förklarar sjukdomsrisker hos människor

Arvsmassa från 240 däggdjur förklarar sjukdomsrisker hos människor

Arvsmassan hos 240 olika däggdjur har kartlagts och analyserats. Resultaten visar hur arvsmassan hos människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen. Forskningen visar vilka regioner som har viktiga funktioner hos däggdjur, vilka mutationer som leder till vissa egenskaper hos…

Stor donation till forskning om människans immunförsvar

Tack vare en gåva från en amerikansk donator får Uppsala universitets forskning om immunreaktioner vid transplantation, autoimmunitet och cancer en viktig förstärkning. Donationen på totalt 4.5 miljoner dollar ska öka möjligheterna att på sikt utveckla nya behandlingsstrategier inom detta viktiga…

Vaccintveksamhet största utmaningen för skolsköterskorna som sköter HPV-vaccineringen

I Sverige har skolsköterskorna en nyckelroll i vaccinationsprogrammet mot HPV. I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet intervjuat skolsköterskor kring vilka utmaningar de upplever med uppgiften. De mångfasetterade orsakerna till vaccintveksamhet lyftes som det svåraste att hantera.

Aquaporin – vattenkanal i cellmembranet kartlagd

Aquaporin – vattenkanal i cellmembranet kartlagd

Idag finns teknologi som med extremt hög upplösning gör det möjligt för forskarna att kartlägga strukturen på cellernas minsta beståndsdelar, som kroppens proteiner. Genom att förstå hur proteinerna ser ut och agerar med sin omgivning kan forskarna hitta nycklar till…

Kombination av immunceller kan ge tydligare prognos

Med en ny prognosmetod för bland annat tjocktarmscancer, kan man ge en tydligare sjukdomsprognos och även förutspå vilka patienter som kommer svara bäst på immunterapi. Metoden består av en kombination av två sorters immunceller som kännetecknar vissa cancerformer. Det här…

Tatueringar och cancer – finns det ett samband?

Tatueringar och cancer – finns det ett samband?

Omkring var femte svensk har en tatuering på kroppen. Men man vet fortfarande inte om tatueringar kan öka risken för cancer. Det försöker forskare i Lund nu ta reda på.