Införandet av precisionsmedicin visar på behovet av uppdaterad juridik
Inom svensk vård i allmänhet och barnonkologisk vård i synnerhet finns goda förutsättningar och hög kompetens för att utveckla och skräddarsy mer effektiva behandlingar, så kallad precisionsmedicin. Att utvecklingen bromsas av juridiska hinder är väl känt och nyligen kom en ny utredning med förslag som kan möjliggöra ökad användning av hälsodata samtidigt som patienternas integritet skyddas, bland annat genom ändringar i patientdatalagen samt upprättande av precisionsmedicinska databaser.
– Sverige ligger efter föregångsländerna på hälsodataområdet och vi behöver agera för att den negativa trenden inte ska förstärkas, skrev den särskilda utredaren Katarina Nyström när hon presenterade utredningen Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning på DN Debatt. Utredningen har haft i uppdrag att föreslå nya regler eller ändringar av befintliga för att göra det möjligt att använda insamlade hälsodata för vård av andra och för forskning, utveckling, innovation samt utbildning.
Barncancerfonden positiv till flera förslag
Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden är positiv till utredningens förslag och att de tagit fasta på behovet av att kunna använda hälsodata från en eller flera patienter i vården av en annan patient – det som krävs för att Sverige ska kunna implementera precisionsmedicin.
– Inom barnonkologin har vi tagit det första steget genom att införa precisionsdiagnostik genom det projekt som innebär att alla cancersjuka barn idag erbjuds helgenomsekvensering, GMS Barncancer. Men för att säkra de stora hälsovinsterna vi hoppas på så måste vi kunna dela och jämföra data från andra patienter med liknande genetiska förändringar. Och inte bara i Sverige – barncancer är en så kallad sällsynt diagnos och då måste man kunna jämföra med data från andra länder för att hitta rätt behandling.
Utredningens slutbetänkande och förslag har även ett tydligt och genomgående barnperspektiv, vilket Barncancerfonden välkomnar. Exempelvis att barn föreslås omfattas av förslaget om precisionsmedicinska databaser, samtidigt som barnets rätt att själv motsätta tillgängliggörandet av personuppgifter utifrån ålder och mognad lyfts fram är en positiv signal att utveckling av hälso- och sjukvård i allt större utsträckning tar hänsyn till barnets perspektiv. Det är i linje med Barncancerfondens inspel till utredningens arbete.
Snabbt agerande krävs
I utredningen har ingått att föreslå vilka författningsändringar som krävs för att hälsodata ska kunna användas för att utveckla vården och bland annat så föreslås ändringar i patientdatalagen och i offentlighets- och sekretesslagen. Utredningen föreslår också en ny lag om viss vidareanvändning av personuppgifter för klinisk forskning. Britt-Marie Frost hoppas att utredningens förslag kommer att omhändertas och menar att det brådskar.
– Det är oroväckande att utredarna konstaterar att Sverige redan ligger efter jämförbara länder. Och att de ser en risk med att invänta inrättandet av EHDS, det europeiska förslaget på ett Health Data Space då detta inte kommer att räcka till för att vi ska kunna dela data på det sätt som behövs för att precisionsmedicin ska kunna implementeras fullt ut i Sverige.
Nya möjligheter
Idag överlever 85 procent av cancerdrabbade barn sin sjukdom, men dagens tuffa behandlingar innebär att hela 70 procent senare i livet drabbas av så kallade sena komplikationer, i vissa fall livshotande.
– Precisionsmedicin är ett av de behandlingsalternativ som vi har höga förhoppningar på för att vi ska kunna rädda fler barn, men också för att minska svårigheterna senare i livet som dagens cancerbehandling orsakar. När vi nu ser att lagstiftning hindrar oss att realisera potentialen i precisionsmedicin hoppas jag att förslagen prioriteras och genomförs så att även patienter i Sverige får tillgång till bästa möjliga sjukvård. Allt annat är oetiskt, avslutar Britt-Marie Frost
