Hopp för barn med högriskneuroblastom
Tack vare många års grundforskning om den ovanliga cancersjukdomen neuroblastom kan nu en del svårt sjuka barn bli friska. I en studie publicerad i tidskriften Journal of Clinical Oncology skriver forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet att så kallade ALK-hämmare bör testas vid behandling av barn med högriskneuroblastom. Detta efter att en kartläggning visat att barn med mutationer i ALK-genen har sämre prognos.
– Detta är resultatet av ett stort europeiskt vetenskapligt arbete där vi har analyserat mutationer i ALK-genen hos fler än 1 000 barn med högriskneuroblastom. Att ha en ALK mutation visade sig ge signifikant sämre prognos, men den goda nyheten är att det finns läkemedel som hämmar denna cancergen och som har visat på lovande resultat i tidigare studier, säger Per Kogner, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska Institutet och barnonkolog på Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Neuroblastom är en heterogen cancersjukdom, som drabbar ett tjugotal barn per år i Sverige. Sjukdomen drabbar främst småbarn, och finns i både milda och mycket aggressiva former. Neuroblastom uppkommer i det sympatiska nervsystemet, en del av det icke-viljestyrda nervsystemet, och kan orsaka tumörer på olika platser i kroppen.
Grundforskning om hur mutationer i ALK-genen driver på utvecklingen i högriskneuroblastom har lett till att barn med dessa mutationer kunnat behandlas med ALK-hämmare. Dessa läkemedel används sedan tidigare för andra cancersjukdomar, vilket innebar att resultaten från forskningen snabbt kunnat omsättas i en effektiv behandling för barn med högriskneuroblastom.
Lovande behandling
– Ett antal barn har redan fått ALK-hämmare baserat på våra fynd, och trots relativt kort uppföljning har det oftast varit mycket bra svar på behandlingen. Jag är stolt över att vi verkligen har varit med och gjort skillnad, säger Tommy Martinsson, professor vid Göteborgs universitet.
Per Kogner och Tommy Martinsson har lett den svenska delen av studien som genomförts i totalt 19 länder. Eftersom sjukdomen är ovanlig – bara en handfull svenska barn får högriskneuroblastom med mutation i ALK varje år – krävdes ett stort europeiskt samarbete för att få ihop det patientunderlag som krävdes för genanalysen.
Nu kan alla barn med cancer i Sverige genundersökas tack vare Genomic Medicine Sweden, som är en nationell satsning för att stärka svensk vård, forskning och samverkan inom precisionsmedicin.
– De aktuella resultaten är ett viktigt genombrott för de drabbade barnen, deras familjer och för forskningen. Vi kan nu gå från att bara kartlägga genförändringarna hos några få till att hitta alla barn med neuroblastom som har ALK-förändringar och tidigt ge dem skräddarsydd, effektiv och skonsam behandling, avslutar Per Kogner.
Forskning har finansierats med hjälp av Barncancerfonden, Cancerfonden och Stiftelsen för Strategisk Forskning.
Publikation
“Frequency and Prognostic Impact of ALK Amplifications and Mutations in the European Neuroblastoma Study Group (SIOPEN) High-Risk Neuroblastoma Trial (HR-NBL1),” Angela Bellini, Ulrike Pötschger, Virginie Bernard, Eve Lapouble, Sylvain Baulande, Peter F. Ambros, Nathalie Auger, Klaus Beiske, Marie Bernkopf, David R. Betts, Jaydutt Bhalshankar, Nick Bown, Katleen de Preter, Nathalie Clement, Valerie Combaret, Jaime Font de Mora, Sally L. George, Irene Jimenez, Marta Jeison, Barbara Marques, Tommy Martinsson, Katia Mazzocco, Martina Morini, Annick Muhlethaler-Mottet, Rosa Noguera, Gaelle Pierron, Maria Rossing, Sabine Taschner-Mandl, Nadine Van Roy, Ales Vicha, Louis Chesler, Walentyna Balwierz, Victoria Castel, Martin Elliott, Per Kogner, Genevieve Laureys, Roberto Luksch, Josef Malis, Maja Popovic-Beck, Shifra Ash, Olivier Delattre, Dominique Valteau-Couanet, Deborah A. Tweddle, Ruth Ladenstein, and Gudrun Schleiermacher, Journal of Clinical Oncology, online 11 juni, 2021, doi: 10.1200/JCO.21.00086
