Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI
Män med övervikt eller fetma vid 18 års ålder har högre risk för 17 olika cancerformer senare i livet. Det visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen beskriver också hur fetmaepidemin bland unga väntas påverka cancersituationen kommande 30 år.
Aron Onerup (Foto: Anna Onerup) och Maria Åberg (Foto: Johan Wingborg).
I augusti presenterades en studie om förhöjd cancerrisk hos män som haft relativt dålig fysisk kondition uppmätt vid mönstring för militärtjänst vid 18 års ålder. Resultaten var oberoende av eventuell övervikt eller fetma vid mönstringen.
När samma forskargrupp nu återkommer i två nya studier, i tidskrifterna Obesity och Cancer Medicine, är det istället kroppsmasseindex, BMI, som står i fokus medan resultaten är oberoende av deltagarnas kondition. Och det visar sig att högre BMI i sena tonåren kan kopplas till ännu fler cancerformer senare i livet än dålig kondition vid samma ålder.
Högt BMI vid mönstring följdes av högre risk för 17 cancerformer: cancer i lungor, huvud-halsområde, hjärna, sköldkörtel, matstrupe, magsäck, bukspottkörtel, lever, tjocktarm, ändtarm, njurar och urinblåsa, samt malignt melanom, leukemi, myelom och lymfom (både Hodgkins och Non-Hodgkins).
För flera cancerformer var risken förhöjd redan vid mönstrings-BMI på 20–22,4, alltså värden inom spannet för normalvikt (18,5–24,9). Det gällde cancer i huvud-halsområde, matstrupe, magsäck, bukspottkörtel, lever och njure, samt malignt melanom och Non-Hodgkins lymfom.
Tre-fyra gånger högre cancerrisk
– Det här visar att nuvarande definitionen av normalvikt i första hand bör anses gälla för äldre vuxna, medan en normalvikt som ung vuxen verkar vara i det nedre spannet. Detta har vi från vår forskargrupp tidigare även sett gälla för hjärtkärlsjukdom, säger Maria Åberg, professor i allmänmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och senior författare.
En studerad cancerform avvek från mönstret; prostatacancer var vanligare bland dem som inte haft övervikt eller fetma vid mönstring. En trolig förklaring är att män med normalvikt oftare söker vård för prostatabesvär, vilket leder till fler tidiga vårdkontakter och diagnoser.
Kopplingen till högt BMI var starkast för cancersjukdomar i buken, däribland cancer i matstrupe, magsäck och njure med tre–fyra gånger högre risk för män med fetma vid mönstring. Ohälsosam vikt såg ut att förklara cirka 15–25 procent av fallen av dessa cancerformer i Sverige i dag.
På 30 års sikt väntar enligt forskarna en ökning av andelen cancerfall med koppling till högt BMI i övre tonåren, beräknat utifrån övervikt och fetma hos dagens 18-åriga män i Sverige. För cancer i magsäck stiger andelen till 32 procent och för cancer i matstrupe till 37. I USA skulle mer än vartannat fall av dessa två cancerformer om 30 år kunna kopplas till högt BMI i övre tonåren.
Högre dödlighet med högre BMI
Aron Onerup är postdoktor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet och St Jude Children’s Research Hospital i Memphis, USA, och försteförfattare i studierna.
– Att etablera övervikt och fetma redan i unga år verkar öka risken att det ska hinna leda till en cancerutveckling, och vi ser kopplingar mellan ohälsosam vikt och cancer i nästan alla organ. Med tanke på den alarmerande utvecklingen av fetma i barn- och ungdomsåren förstärker den här studien behovet av att sätta in kraftfulla resurser för att vända utvecklingen, säger han.
Forskarna har också studerat dödlighet efter cancerdiagnos i den aktuella gruppen. Av 1.489.115 studerade män, som mönstrade i Sverige åren 1968–2005, var det 84.621 som diagnosticerades med någon form av cancer under uppföljningstiden.
Analyserna visade att män med övervikt eller fetma hade 2–3 gånger högre risk att dö inom fem år efter en diagnos för hudcancer, Hodgkins lymfom och cancer i sköldkörtel, urinblåsa och prostata, samt 1,4–2 gånger högre risk efter cancer i huvud-halsområdet, ändtarm och njure.
