Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Män med övervikt eller fetma vid 18 års ålder har högre risk för 17 olika cancerformer senare i livet. Det visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen beskriver också hur fetmaepidemin bland unga väntas påverka cancersituationen kommande 30 år.

Aron Onerup (Foto: Anna Onerup) och Maria Åberg (Foto: Johan Wingborg).

I augusti presenterades en studie om förhöjd cancerrisk hos män som haft relativt dålig fysisk kondition uppmätt vid mönstring för militärtjänst vid 18 års ålder. Resultaten var oberoende av eventuell övervikt eller fetma vid mönstringen.

När samma forskargrupp nu återkommer i två nya studier, i tidskrifterna Obesity och Cancer Medicine, är det istället kroppsmasseindex, BMI, som står i fokus medan resultaten är oberoende av deltagarnas kondition. Och det visar sig att högre BMI i sena tonåren kan kopplas till ännu fler cancerformer senare i livet än dålig kondition vid samma ålder.

Högt BMI vid mönstring följdes av högre risk för 17 cancerformer: cancer i lungor, huvud-halsområde, hjärna, sköldkörtel, matstrupe, magsäck, bukspottkörtel, lever, tjocktarm, ändtarm, njurar och urinblåsa, samt malignt melanom, leukemi, myelom och lymfom (både Hodgkins och Non-Hodgkins).

För flera cancerformer var risken förhöjd redan vid mönstrings-BMI på 20–22,4, alltså värden inom spannet för normalvikt (18,5–24,9). Det gällde cancer i huvud-halsområde, matstrupe, magsäck, bukspottkörtel, lever och njure, samt malignt melanom och Non-Hodgkins lymfom.

Tre-fyra gånger högre cancerrisk

– Det här visar att nuvarande definitionen av normalvikt i första hand bör anses gälla för äldre vuxna, medan en normalvikt som ung vuxen verkar vara i det nedre spannet. Detta har vi från vår forskargrupp tidigare även sett gälla för hjärtkärlsjukdom, säger Maria Åberg, professor i allmänmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och senior författare.

En studerad cancerform avvek från mönstret; prostatacancer var vanligare bland dem som inte haft övervikt eller fetma vid mönstring. En trolig förklaring är att män med normalvikt oftare söker vård för prostatabesvär, vilket leder till fler tidiga vårdkontakter och diagnoser.

Kopplingen till högt BMI var starkast för cancersjukdomar i buken, däribland cancer i matstrupe, magsäck och njure med tre–fyra gånger högre risk för män med fetma vid mönstring. Ohälsosam vikt såg ut att förklara cirka 15–25 procent av fallen av dessa cancerformer i Sverige i dag.

På 30 års sikt väntar enligt forskarna en ökning av andelen cancerfall med koppling till högt BMI i övre tonåren, beräknat utifrån övervikt och fetma hos dagens 18-åriga män i Sverige. För cancer i magsäck stiger andelen till 32 procent och för cancer i matstrupe till 37. I USA skulle mer än vartannat fall av dessa två cancerformer om 30 år kunna kopplas till högt BMI i övre tonåren.

Högre dödlighet med högre BMI

Aron Onerup är postdoktor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet och St Jude Children’s Research Hospital i Memphis, USA, och försteförfattare i studierna.

– Att etablera övervikt och fetma redan i unga år verkar öka risken att det ska hinna leda till en cancerutveckling, och vi ser kopplingar mellan ohälsosam vikt och cancer i nästan alla organ. Med tanke på den alarmerande utvecklingen av fetma i barn- och ungdomsåren förstärker den här studien behovet av att sätta in kraftfulla resurser för att vända utvecklingen, säger han.

Forskarna har också studerat dödlighet efter cancerdiagnos i den aktuella gruppen. Av 1.489.115 studerade män, som mönstrade i Sverige åren 1968–2005, var det 84.621 som diagnosticerades med någon form av cancer under uppföljningstiden.

Analyserna visade att män med övervikt eller fetma hade 2–3 gånger högre risk att dö inom fem år efter en diagnos för hudcancer, Hodgkins lymfom och cancer i sköldkörtel, urinblåsa och prostata, samt 1,4–2 gånger högre risk efter cancer i huvud-halsområdet, ändtarm och njure.

 

Liknande poster

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Sverige tycker att både patienten och sjukvården har ett moraliskt ansvar att informera berörda släktingar om en ärftlighetsutredning.

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Att kunna föda barn, och förutsäga bröstcancer. Det är områden där tester och behandlingar, som ofta saknar vetenskapligt stöd, saluförs med feministisk retorik. Göteborgs universitet är nu med och presenterar en kritisk analys av marknadsföringen.

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Regional cancerterapi av isolerade kroppsdelar (isolerad hyperterm perfusion, ILP) är en behandlingsform där Göteborg är världsledande. Carl-Jacob Khailat Holmbergs avhandling visar att effekten av ILP kan förstärkas av att kombineras med modern immunterapi.

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

En maskin som automatiskt massproducerar rätt sorts vita blodkroppar. En miljard av dessa T-celler sprutas sedan in i en tumör i levern. Lars Ny och hans forskarteam får nu tio miljoner av Cancerfonden för att ta cellterapi till en ny…

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

En plötslig och oavsiktlig viktnedgång är förknippad med en ökad risk för en cancerdiagnos under det kommande året, enligt en ny studie i JAMA. Forskare från bland annat Karolinska Institutet som ligger bakom studien uppmanar vårdpersonal och allmänhet till vaksamhet…

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Genom att kombinera två olika precisionsläkemedel försvann tumörerna helt hos möss med högriskneuroblastom. Nu visar samma forskarlag vid Göteborgs universitet hur detta går till på cellnivå, vilket är ett stort steg mot en botande behandling för denna svårbehandlade barncancerform.

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Christine Wennerås, professor i klinisk bakteriologi, får 5,6 miljoner kronor i forskningsbidrag från Sjöbergsstiftelsen. Projektet handlar om cancersjukdomen B-cellslymfom, dess samband med bakterien Neoehrlichia mikurensis och möjligheten att bota vissa fall med antibiotika.

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Det finns olika tekniker att operera bort cancer i tjock- och ändtarmen. Josefin Peterssons doktorsavhandling visar att titthålskirurgi är en säker behandlingsform som bör användas i högre utsträckning än i dag.

PFAS kan öka risken för sjukdomar som cancer hos ofödda barn

PFAS kan öka risken för sjukdomar som cancer hos ofödda barn

PFAS är kemikalier som kan orsaka cancer, diabetes och andra sjukdomar. Nu visar forskning vid Örebro universitet att kemikalierna sannolikt påverkar människor redan vid fosterstadiet.

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Kroppsegen bröstrekonstruktion erbjuds idag i stort sett bara patienter som fått strålbehandling. Emma Hansson får nu tio miljoner från Cancerfonden för att jämföra olika metoder av återskapande. En forskning som hon hoppas leder till att fler kan få nya bröst…

Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

I framtiden kan det räcka att lämna lite saliv för att upptäcka en begynnande cancer. Forskare vid Göteborgs universitet har tagit fram ett effektivt sätt att tolka de förändringar i sockermolekyler som sker i cancerceller.

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Fem frågor till Johan Spetz, som får sex miljoner i etableringsbidrag för att under fyra år forska på cancerbehandlingar med hjälp av ett egenutvecklat nytt labbtest.

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Vissa patientstudier har visat ökad risk, men det har saknats forskning på den allmänna befolkningen.…

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Patienter som genomgått strålbehandling mot bäckenet kan leva med en låggradig kronisk inflammation i den nedre delen av tarmen i tjugo år efter behandlingen. Det visar forskare vid Göteborgs universitet i en studie. 

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

Kirurgi mot fetma är förknippat med en 40-procentigt lägre risk för blodcancer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Den tydliga kopplingen väntas påverka forskningen i fältet framöver.

De får Stora Forskningsanslaget från Assar Gabrielssons Fond

Stefan Kuczera och Alessandro Camponeschi får 600 000 kronor vardera från Assar Gabrielssons fond till högkvalitativ cancerforskning. Stefan arbetar med AI för att förbättra avancerad avbildning vid prostatacancer och Alessandros forskning ska bidra till bättre behandling för barn med Burkitts…

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Män med bra kondition i övre tonåren har lägre risk för flera olika cancerformer senare i livet. Framför allt gäller detta cancer i magtarmkanalen. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Oklar patientnytta för många dyra cancerläkemedel

Oklar patientnytta för många dyra cancerläkemedel

Nya cancerläkemedel lanseras i snabb takt, innan deras långsiktiga effekt för patienterna hunnit utvärderas. Flera år senare saknar de flesta fortfarande vetenskapligt stöd för att de faktiskt ger ökad överlevnad eller förbättrad livskvalitet. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Skrapa och frys – effektivt vid vanligaste hudcancern

Skrapa och frys – effektivt vid vanligaste hudcancern

Att skrapa och frysa bort tumören är en säker och effektiv behandlingsmetod vid den vanligaste formen av hudcancer, basalcellscancer. I en studie från Göteborgs universitet presenteras nu resultat där olika varianter av metoden prövats.

Nytt sätt att identifiera proteiner främjar medicinutveckling

Nytt sätt att identifiera proteiner främjar medicinutveckling

Alla levande celler innehåller proteiner med olika funktioner beroende på vilken sorts cell det är. Forskare vid Göteborgs universitet har hittat ett sätt att ändå kunna identifiera proteinerna utan att titta på deras struktur. Metoden är både snabbare, enklare och mer…