Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nya data för behandling av äldre patienter med högmaligna gliom

Nya data för behandling av äldre patienter med högmaligna gliom
Fler studier bör genomföras för att öka kunskapen om vilken behandling som är bäst för äldre patienter med högmaligna gliom. Ålder är inte längre en diskvalificerande faktor för onkologisk behandling och studier där äldre patienter med glioblastom ingått i kliniska protokoll visar intressanta resultat. Det skriver överläkare Michael Bergqvist och hans medarbetare vid Gävle sjukhus i en översikt av det angelägna forskningsfältet äldre patienter med högmaligna gliom.

Äldre patienter med glioblastom har under de senaste decennierna vanligen behandlats med palliativ intention. Ett flertal förklaringar föreligger till detta, men den kanske dominerande faktorn är att äldre generellt har fler samtidiga sjukdomar (komorbiditeter) än yngre patienter samt ett sämre performance status (PS)1 vilket sammantaget leder till sämre överlevnad. Data från studier i vilka äldre patienter inkluderats har dessutom påvisat att äldre patienter har en ökad toxicitet vid exponering för exempelvis temozolomid2,3. Under senare år har medelåldern i västvärlden fortsatt att öka och äldre blir mer hälsosamma samt går oftare i pension vid en högre ålder än för en till två årtionden sedan. Ålder betraktas inte som en diskvalificerande faktor för onkologisk behandling och mot bakgrund av ovanstående genomförs nu studier där äldre patienter med glioblastom ingår i kliniska protokoll.

FÖRSTA LINJENS TERAPI
Nordic clinical brain study group publicerade 2012 en randomiserad fas III-studie4 i vilken patienter (>60 år) med glioblastom studerades. Av de inkluderade patienterna var 42 procent äldre än 70 år. Data gällande PS påvisade att 68 patienter uppvisade ett PS på 2–3 medan resterande hade ett gott PS på 0–1. Patienterna inkluderades främst från de nordiska länderna men studiedeltagande förelåg även från Schweiz, Frankrike och Österrike och patienterna randomiserades till; temozolomid (200 mg /m² dag 1–5 var 28:e dag i upp till sex cykler), hypofraktionerad strålbehandling (34,0 Gy administrerad i 3,4 Gy-fraktioner över 2 veckor) eller konventionell/standardiserad strålbehandling (60,0 Gy administrerad i 2,0 Gy-fraktioner över 6 veckor) med målet generell överlevnad. Totalt inkluderades 291 patienter. Studien startade år 2000 men 2004 ändrades inklusionskriterierna till att enbart gälla patienter >65 år baserat på data från den sedermera legendariska Stupp-studien 5. Resultaten från den aktuella studien påvisade att i jämförelse med konventionell strålbehandling var medianöverlevnaden signifikant längre med enbart temozolomid (8,3 månader versus 6,0 månader ([HR] 0,70; 95 % CI 0,52-0,93, p = 0,01)). Enligt författarna kunde merparten av de patienter som randomiserades till konventionell strålbehandling ej slutföra den planerade behandlingen sekundärt till klinisk försämring. Detta skulle kunna tolkas som att äldre patienter kan vara något skörare (ha fler komorbiditeter) och därmed en ökad känslighet för att kunna genomgå en intensivare onkologisk behandling.

Läs hela artikeln som DPF

Liknande poster

Stor glädje att få träffas på riktigt igen när Uppsala bjöd på fullmatade dagar

Stor glädje att få träffas på riktigt igen när Uppsala bjöd på fullmatade dagar

”Äntligen!” Med detta ord, som på ett träffsäkert sätt ramade in känslan för hela mötet, inledde professor Gustav Ullenhag från SOF:s vetenskapliga kommitté Onkologidagarna på Uppsala slott den 22 mars klockan 13.00. Och mycket riktigt var det äntligen dags för…

Ökad förståelse för pneumonit kan ytterligare förbättra behandling med PD-1-hämmaren durvalumab vid NSCLC

Ökad förståelse för pneumonit kan ytterligare förbättra behandling med PD-1-hämmaren durvalumab vid NSCLC

Införandet av immunterapi har inneburit stora förändringar på lungcancerområdet. Nu kan ökad kunskap om pneumonit som biverkan av behandling med PD 1-hämmaren durvalumab vid ickesmåcellig lungcancer ytterligare förbättra prognosen för patienter som behandlas med kurativt syftande radiokemoterapi. Här beskriver läkarna…

Ny kunskap om uvealt melanom – implikationer för behandling

Ny kunskap om uvealt melanom – implikationer för behandling

Forskare vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har kartlagt arvsmassan i metastaser från uvealt melanom, den svåra formen av melanom som utgår från ögat. Kartläggningen ger bland annat nya insikter om hur metastaser uppkommer och hur immunceller som infiltrerar tumörerna…

Hopp om ny behandlingsmetod för ögonmelanom – snart klinisk prövning på Sahlgrenska

Hälften av de som drabbas av malignt melanom i ögat får också metastaser i levern – en cancer för vilken det i dagsläget inte finns någon effektiv behandling. Med ett anslag på fem miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse kan nu…

Genetiken bakom svår form av melanom kartlagd

Genetiken bakom svår form av melanom kartlagd

Kartläggningen av arvsmassan i metastaser från uvealt melanom ger bland annat nya insikter om hur metastaser uppkommer och hur immunceller som infiltrerar tumörerna ser ut.

IMMUNTERAPI ger nya möjligheter att behandla äldre patienter med icke-småcellig lungcancer

IMMUNTERAPI ger nya möjligheter att behandla äldre patienter med icke-småcellig lungcancer

Introduktionen av immuncheckpoint-hämmare har inneburit helt nya behandlingsmöjligheter för patienter med NSCLC. Behandlingen utnyttjar kroppens eget immunförsvar och det är oklart hur immunförsvarets åldrande påverkar behandlingens effekt och biverkningar. Det skriver specialistläkaren Georg Holgersson vid Akademiska sjukhuset i en översikt…

FOKUS LUNGCANCER PÅ ASCO

FOKUS LUNGCANCER PÅ ASCO

Under årets ASCO-möte presenterades 477 vetenskapliga arbeten inom lungcancerområdet som täckte allt från basal biologi till randomiserade studier. Mötet hölls i Chicago och var mycket välbesökt med mer än 45 000 delegater från hela världen, varav cirka 25 från Sverige.…

Så kan ny kunskap förändra behandling av icke-operabel LUNGCANCER

Så kan ny kunskap förändra behandling av icke-operabel LUNGCANCER

Behandlingen av patienter med lokaliserad icke-operabel lungcancer har under flera år resulterat i modesta överlevnadssiffror. Denna mini-review syftar till att belysa aktuell kunskapsnivå avseende kurativt syftande radiokemoterapi för ovanstående patientgrupp samt de data avseende konsolideringsterapi med durvalumab som nu håller…

Positivt om icke småcellig lungcancer på IASLC: Snabb utveckling av underhållsbehandling

Positivt om icke småcellig lungcancer på IASLC: Snabb utveckling av underhållsbehandling

Årets ”världskongress om lungcancer”, IASLC, var nummer 18 i ordningen och arrangerades i Toronto. Under några intensiva dagar presenterades totalt 2 384 högkvalitativa arbeten. Ur ett svenskt perspektiv var kongressen välbesökt och data som presenterades vid mötet kommer sannolikt att…

ASCO: Nya kombinationsbehandlingar öppnar terapeutiskt fönster i kampen mot lungcancer

ASCO: Nya kombinationsbehandlingar öppnar terapeutiskt fönster i kampen mot lungcancer

Årets upplaga av ASCO var en av de mer intressanta på många år i och med att kombinationsbehandlingar med traditionell cytostatikabehandling och molekylär/ immunologisk behandling nu förefaller vara en framtida realitet för patienter med icke-småcellig lungcancer. Det skriver Michael Bergqvist…

För och emot lungcancerscreening – rapport om senaste kunskapen från världskonferensen i Japan

För och emot lungcancerscreening – rapport om senaste kunskapen från världskonferensen i Japan

När man vet att lungcancer globalt sett är den dödligaste cancerformen – bör det då inte vara en god idé att införa screeningprogram? Frågan är långtifrån så enkel. Här redogör Jonas Nilsson, ST-läkare i Gävle och doktorand vid Umeå universitet,…

Vanliga rutinblodprover kan ge prognostisk information vid icke-småcellig lungcancer

Vanliga rutinblodprover kan ge prognostisk information vid icke-småcellig lungcancer

En ny studie visar att vanliga rutinblodprover som Hb, LPK och TPK kan ge prognostisk vägledning vid behandling av ickesmåcellig lungcancer, NSCLC. Mot bakgrund av att behandling av avancerad NSCLC är associerat med många biverkningar är prognostiska faktorer i denna…

Lungcancermötet i Tokyo visar på en molekylärbiologisk revolution

Lungcancermötet i Tokyo visar på en molekylärbiologisk revolution

Den molekylärbiologiska revolutionen för patienter med lungcancer fortsätter. De små men värdefulla steg som tas varje år börjar nu att få efterverkningar i den vardagliga behandlingen av dessa patienter. Det är mycket uppmuntrande, skriver ST-läkaren Georg Holgersson och hans medarbetare…

Immuncheckpointmodulerande terapier – möjlighet vid högmaligna hjärntumörer?

Immuncheckpointmodulerande terapier – möjlighet vid högmaligna hjärntumörer?

Ny kunskap om immunterapi visar nu att det är fullt möjligt att inkludera patienter med högmaligna hjärntumörer och bedriva studier även på ett område med hårt drabbade och svårt sjuka personer. Det skriver överläkarna Michael Bergqvist och Stefan Bergström samt…

Hög tid klassa komplementär och alternativ medicin som en viktig fråga i cancervården

Hög tid klassa komplementär och alternativ medicin som en viktig fråga i cancervården

Inslagen av komplementär- och alternativ medicin (KAM) har ökat påtagligt i den svenska sjukvården. Alternativa produkter finns tillgängliga i ett stort antal butiker och är lättillgängliga vid försäljning över internet. Produkterna marknadsförs ofta som effektiva mot cancer eller andra allvarliga…

Pseudoprogress vid lungcancer

Pseudoprogress vid lungcancer

Behandling med immunterapier kan ge en så kallad pseudoprogress som i själva verket är en tumörrespons. Nya riktlinjer för att utvärdera immunterapier har därför införts. Jonas Nilsson, doktorand på institutionen för strålningsvetenskaper & onkologi, Umeå Universitet, ST-läkare radiologi, Gävle sjukhus…

Nya preparat vid lungcancer

Nya preparat vid lungcancer

Tidigare har immunterapi använts främst vid malignt melanom. Nu börjar det användas även vid behandling av spridd lungcancer. Här redogör Georg Holgersson, doktorand, ST-läkare, onkologikliniken, Gävle sjukhus, för de nya preparaten och deras biverkningar.

Patientlotsar ger kortare väntetider

Patientlotsar ger kortare väntetider

Försök med patientlotsar inom lungcancervården i Uppsala/Örebroregionen gav goda resultat. Väntetiden förkortades i alla län, mest inom den sjukhusbundna tiden. Georg Holgersson, doktorand, ST-läkare, Onkologkliniken Gävle Sjukhus berättar om studien, som är gjord i samarbete mellan onkologikliniken och lungkliniken i…

SNO mötet 2014 i Miami

SNO mötet 2014 i Miami

Fler intressanta nyheter presenterades under fjolårets SNO-möte i Miami. Michael Bergqvist Överläkare/ Adjungerad professor i Onkologi, Divisionen för operation, sektionen för Onkologi, CFUG, Gävle sjukhus samt Institutionen för strålningsvetenskaper och onkologi, Umeå Universitet, Roger Henriksson Överläkare/ Professor, Chef Regionalt Cancer…

BILKÖRNING BLAND PATIENTER INSKRIVNA FÖR PALLIATIV VÅRD

BILKÖRNING BLAND PATIENTER INSKRIVNA FÖR PALLIATIV VÅRD

Bilkörning och medicinering med opioider, antidepressiva, bensodiazepiner är ett föga studerat område. Anders Widman Öl vid palliativa teamet, Onkologkliniken i Gävle och Stefan Bergström , docent , Öl vid samma klinik presenterar en ny studie över bilkörning bland patienter inskrivna…