Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Genetiska mutationer kan förutsäga bröstcancer som inte upptäcks vid screening

En studie genomförd av forskare vid Karolinska Institutet har lett till en upptäckt inom diagnostik och behandling av bröstcancer som kan förändra både screeningprogram och kliniska metoder. Studien som publiceras i JAMA Oncology, visar vilken påverkan sällsynta genetiska varianter har på intervallcancer (en typ av bröstcancer som upptäcks mellan rutinmässiga screeningtillfällen) och ger nya insikter om skräddarsydda screeningstrategier.

Foto: AdobeStock,Gorodenkoff – stock.adobe.com.

Intervallcancer har länge inneburit en stor utmaning för vården då cancertypen är aggressiv och medför sämre prognos för patienten jämfört med bröstcancer som upptäcks vid screening. Olika genetiska varianters roll vid dessa typer av bröstcancer har hittills varit i stort sett outforskade.

Studien, som omfattade 4121 bröstcancerpatienter och 5631 kontroller, undersökte noggrant varianter av 34 utvalda gener som är kopplade till ökad risk för bröstcancer. Det primära fokuset var att utröna hur olika varianter av dessa gener särskiljer intervallcancer från screeningupptäckta cancertyper med hänsyn till mammografisk brösttäthet.

Studien ledde till två budskap till den kliniska vården. För det första fann forskarna att mutationer av de fem kända bröstcancergenerna (ATM, BRCA1, BRCA2, CHEK2 och PALB2) bidrog särskilt mycket till diagnosen av intervallcancer, särskilt för varianterna BRCA1/2 och PALB2. Kvinnor med bröstcancer inom familjen kombinerat med genetiska varianter i någon av dessa fem gener, hade fyra gånger högre risk att utveckla intervallcancer jämfört med screeningupptäckt bröstcancer.

Juan Rodriguez, post doc vid Institutionen för medicinsk epidemiolog och biostatistik. Foto: Gunilla Sonnebring.

– Detta visar på att ytterligare storskaliga sekvenseringsinsatser behövs för att helt klarlägga det genetiska bidraget till att kvinnor blir diagnostiserade med intervallcancer eller screeningupptäckt bröstcancer, säger försteförfattare Juan Rodriguez, postdoktoral forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

För det andra hade patienter som fick diagnosen intervallcancer och var bärare av en skadlig variant i någon av dessa fem gener en signifikant sämre överlevnad jämfört med kvinnor som inte bar dessa varianter.

Detta är enligt forskarna den första studien som undersöker de genetiska skillnaderna mellan screeningupptäckt och intervallcancer med hjälp av de fem viktigaste generna bakom bröstcancer. Resultaten tyder på att screeningupptäckt bröstcancer och intervallcancer verkligen skiljer sig åt både vad gäller underliggande genetik och biologi. Detta ger värdefull information för att identifiera kvinnor som löper mycket hög risk att utveckla en aggressiv form av bröstcancer.

– Dessa resultat ger nya och viktiga insikter om de genetiska skillnaderna mellan intervallcancer och screeningupptäckt bröstcancer, säger Juan Rodriguez.

– Vårt arbete klargör bilden av vilken typ av bröstcancer som troligtvis undgår upptäckt i mammografi-screeningprogram, och våra fynd kan potentiellt tillämpas inom klinisk vård och vid framtida optimeringar av screeningprogram med syfte att minska dödligheten i bröstcancer, fortsätter Juan Rodriguez.

– Att förbättra möjligheten att upptäcka bröstcancer i ett tidigare skede kommer att leda till bättre behandlingsresultat, en förbättrad livskvalitet för drabbade kvinnor och en minskning av den ekonomiska bördan för hälso- och sjukvårdssystemet, säger studiens sistaförfattare, professor Kamila Czene vid samma institution.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Region Stockholm. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Liknande poster

Studie ska ge kunskap kring lymfkörtelspridning

Studie ska ge kunskap kring lymfkörtelspridning

Kunskapsläget är begränsat när det gäller omfattande regional lymfkörtelspridning. Nu inleds registerstudie. "Vi hoppas få en bättre förståelse för behandling, sjukdomsutveckling och hur livskvalitet och oro påverkas över tid, säger Antonios Valachis, överläkare inom onkologi vid Universitetssjukhuset Örebro,.

Positiva fas 3-resultat för behandling av HER2+spridd bröstcancer

Positiva fas 3-resultat för behandling av HER2+spridd bröstcancer

Det blev positiva resultat i fas 3-studien HER2CLIMB-051, som undersöker kombinationsbehandling hos patienter med HER2-positiv metastaserad bröstcancer.

Kicki Waller-mötet i Åre 2025

Kicki Waller-mötet i Åre 2025

När Kicki Waller i alldeles för ung ålder gick bort i bröstcancer för över 30 år sedan föddes en vilja att påverka och förbättra bröstcancervården i Sverige. Till hennes minne instiftades en fond som sedan dess årligen bjuder in till…

Kraftsamling på Karolinska: Internationell djupdykning i trippelnegativ bröstcancer

Kraftsamling på Karolinska: Internationell djupdykning i trippelnegativ bröstcancer

Bröstonkologer från nio länder deltog när Karolinska Universitetssjukhuset för första gången bjöd in till ett preceptorship inom bröstcancer. I fokus stod trippelnegativ bröstcancer (TNBC), en gång en subtyp med få behandlingsalternativ och dyster prognos, nu ett fält i snabb utveckling.…

AI visar hur läkemedel påverkar cancerceller från äggstockar

AI visar hur läkemedel påverkar cancerceller från äggstockar

I en studie på cancerceller från äggstockar visar forskare med hjälp av AI hur omgivningen runt tumören påverkar hur cancercellerna reagerar på läkemedel.

Två får postdok-stipendium för forskning inom bröstcancer

Två får postdok-stipendium för forskning inom bröstcancer

Två får får Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer.

AI förbättrar bedömning av tumörinfiltrerande lymfocyter i bröstcancer

AI förbättrar bedömning av tumörinfiltrerande lymfocyter i bröstcancer

Tumörinfiltrerande lymfocyter (TILs) har visat sig vara en viktig biomarkör för både prognos och behandlingseffekt vid trippelnegativ bröstcancer (TNBC).

AI förbättrar bröstcancerupptäckt med kompletterande MR efter negativ mammografi

AI förbättrar bröstcancerupptäckt med kompletterande MR efter negativ mammografi

Resultatet av en studie visar att AI-baserad triagering ökar bröstcancerupptäckten med kompletterande MR efter negativ screeningmammografi

RWE från flera studier presenteras för bröstcancerläkemedel

Real World Evidence från nio studier för bröstcancerläkemedlet Ibrance (palbociklib), presenterades på San Antonio Breast Cancer Symposium.

Omfattande uppdateringar av vårdprogrammet för bröstcancer

Omfattande uppdateringar av vårdprogrammet för bröstcancer

Den 25 juni 2024 publicerade Regionala cancercentrum i samverkan en reviderad version av det nationella vårdprogrammet för bröstcancer. En rad viktiga uppdateringar har gjorts, bland annat tillägg av tre kapitel som rör nya områden. Dessutom lyfts det senaste inom diagnostiken…

Ny insikt om protein kan bana väg för nya cancerbehandlingar

Ny insikt om protein kan bana väg för nya cancerbehandlingar

I en studie publicerad i Nature Communications har KI-forskare avslöjat en fascinerande upptäckt som kan vara viktig vid cancerbehandlingar. Denna nya insikt handlar om c-MYC, en proteinkomponent som är central för cancerutveckling.

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Att kunna föda barn, och förutsäga bröstcancer. Det är områden där tester och behandlingar, som ofta saknar vetenskapligt stöd, saluförs med feministisk retorik. Göteborgs universitet är nu med och presenterar en kritisk analys av marknadsföringen.

NT-rådet: Enhertu vid HER2-låg bröstcancer

NT-rådets rekommendation till regionerna är att Enhertu som monoterapi bör användas för behandling av vuxna patienter med icke-resektabel eller metastaserad HER2-låg bröstcancer som tidigare fått kemoterapi för metastaserad sjukdom eller utvecklat recidiv under eller inom sex månader efter avslutad adjuvant…

Standardiserat vårdförlopp för bröstcancer är reviderat – bland annat med nya ledtider

RCC samverkan har den 24 januari 2024 fastställt en uppdatering av standardiserat vårdförlopp (SVF) för bröstcancer. Ändringarna rör primärt ledtid samt ett par förtydliganden vad gäller välgrundad misstanke och diagnostiska metoder.

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

En plötslig och oavsiktlig viktnedgång är förknippad med en ökad risk för en cancerdiagnos under det kommande året, enligt en ny studie i JAMA. Forskare från bland annat Karolinska Institutet som ligger bakom studien uppmanar vårdpersonal och allmänhet till vaksamhet…

Mot utveckling av selektiva läkemedel för att förbättra effektiviteten av cellgifter

Mot utveckling av selektiva läkemedel för att förbättra effektiviteten av cellgifter

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab visar i en ny studie publicerad i iScience hur man kan identifiera ämnen som kan stänga av ett enzym som leder till cellgiftsresistens i cancerceller. Detta kan ha betydelse inom forskningen för att förbättra…

DNA-bygge gav oväntad upptäckt om viktig funktion i celler

DNA-bygge gav oväntad upptäckt om viktig funktion i celler

Forskare vid Karolinska Institutet har använt DNA-origami, konsten att vika DNA till önskade strukturer, för att visa hur en viktig receptor på cellers yta kan aktiveras på ett tidigare okänt sätt. Resultatet öppnar nya vägar för att förstå hur signalvägen…

Screening för sjukdomsorsakande mutationer i stamceller kan förutspå återfall hos patienter med blodcancer

Screening för sjukdomsorsakande mutationer i stamceller kan förutspå återfall hos patienter med blodcancer

Återfall efter fullständig remission är fortfarande den huvudsakliga dödsorsaken efter allogen stamcellstransplantation för hematologiska maligniteter. Förbättrade biomarkörer för tidig förutsägelse av återfall är därför viktiga för bedömning av förebyggande återfallsbehandling.

Översiktsartikel om proteinet p53 som mål för nya cancerterapier

Översiktsartikel om proteinet p53 som mål för nya cancerterapier

Tumörsuppressor-proteinet p53 kodas av TP53, den mest frekvent muterade genen vid cancer. I en översiktsartikel i Nature Reviews Clinical Oncology av professor Klas G Wiman och kollegor vid institutionen för onkologi-patologi beskrivs hur detta protein skulle kunna användas som mål…

Ny studie ifrågasätter effekten av fertilitetsbevarande läkemedel under cancerbehandling

Ny studie ifrågasätter effekten av fertilitetsbevarande läkemedel under cancerbehandling

En ny studie från Karolinska Institutet visar att ett läkemedel som ibland ges till kvinnor med cancer för att skydda deras äggstockar under cellgiftsbehandling inte tycks öka deras möjligheter att få barn efter behandlingen. Studien är publicerad i eClinicalMedicine.