Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ge extra stöd till ängsliga patienter

Ge extra stöd till ängsliga patienter
Senaste forskningen är enig. Psykosociala faktorer påverkar cancer. Individanpassad vård kräver psykosocialt beaktande och kunskap om individen. John Magnus Roos, doktor i psykologi och forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet och Veryday, förklarar här de psykosociala faktorernas betydelse vid cancer.

Den svenska cancervården har börjat inse att patienter är olika och att individuella skillnader bör beaktas i vårdkedjans olika delar. Från primärvården till rehabilitering och/eller palliativ vård. Angereds Närsjukhus har exempelvis anpassat sig till sin målgrupp, som kännetecknas av låg socioekonomisk status och en hög andel utlandsfödda. Patienter i deras målgrupp avstår oftare från behandling än befolkningen i övrigt, på grund av okunskap och rädsla för konsekvenserna. I syfte att öka provtagning hos den specifika målgruppen användes modellen ”Ta med en vän”1. Detta projekt exemplifierar att den svenska cancervården går mot en alltmer individanpassad vård, även om det runt om i landet föreligger stora skillnader i socioekonomiska och geografiska betingelser. Enligt den internationella forskningen är en individanpassning utifrån socioekonomisk status och bostadsort långt ifrån tillräcklig, då psykosociala faktorer har en större inverkan i cancerpatientens vårdkedja än demografiska, socioekonomiska och geografiska faktorer2. Denna artikel utgår från en presentation som hölls vid Medicine X konferensen vid Stanford University 20153. Det är en sammanställning av 16 oberoende kvantitativa forskningsstudier med 3250 patienter med olika cancertyper. Jag har valt att fokusera särskilt mycket på de två senast publicerade studierna för att ge en djupare förklaring till hur psykosociala faktorer påverkar cancer.

Läs hela artikeln som PDF

Liknande poster

Nuets förnöjsamhet – teori som bygger på acceptans av livets oförutsägbarhet

Nuets förnöjsamhet – teori som bygger på acceptans av livets oförutsägbarhet

Nuets förnöjsamhet är en grundad teori som förklarar hur man kan finna balans och glädje i livet trots en medvetenhet om livets förgänglighet. Teorin bygger på en djup acceptans av livets oförutsägbarhet där hopp och trygghet byggs var gång du…

Viktig kunskap om barn till föräldrar i specialiserad palliativ hemsjukvård

Viktig kunskap om barn till föräldrar i specialiserad palliativ hemsjukvård

Barn i familjer där en förälder har en livshotande sjukdom har behov av att visa sina känslor och prata med någon i familjen. I sin av handling har Rakel Eklund vid Ersta Sköndal Bräcke högskola utforskat barns erfarenheter av ”The…

UTAN HOPP KAN VI INTE LEVA – vad betyder det vid pankreascancer

UTAN HOPP KAN VI INTE LEVA – vad betyder det vid pankreascancer

Att leva utan hopp är att upphöra att leva, skrev Fyodor Dostoyevsky (1821–1881). Denna tanke kan de flesta erfarna läkare bekräfta eller kan i vart fall berätta om hur fort det gått utför sedan en patient inte längre sett någon…

Så kan du hantera rädsla

Så kan du hantera rädsla

Ett av de mest destruktiva mänskliga fenomenen är rädsla. Naturligtvis har rädslan haft ett överlevnadsvärde så att våra förfäder skyddade sig från faror genom att fly eller genom att gömma sig. För ett barn är rädslan fortfarande viktig, men ju…

Reflektion i tiden – patientperspektiv

Reflektion i tiden – patientperspektiv

Jag var ung, nyutexaminerad klasslärare, studerade utvecklingspsykologi och tävlade i halvmaraton. Jag hade livet framför mig och det jag älskade mest var träning och tävling. En solig höstdag 2008 kom startskottet till min cancerresa.

”Var som vanligt!”

”Var som vanligt!”

Cancerpatienter behöver stöd av familj och vänner. Men inget dalt eller tycka synd om. Omgivningens bemötande är viktigt. – Uppträd som före sjukdomen, rekommenderar Eva-Maria Strömsholm, klasslärare, utvecklings psykolog, författare, före läsare och snart klar sjuk skötare.

Hur lång tid har jag kvar, doktorn?

Hur lång tid har jag kvar, doktorn?

En fråga som hör till de svåraste att svara på. Men också kanske den viktigaste när en människa har fått beskedet obotlig cancer. Den måste besvaras, men hur? Ledorden är ”man ska göra gott och inte skada.” Åke Andrén-Sandberg, över…

Omedelbart behov av information och stöd efter diagnos

Omedelbart behov av information och stöd efter diagnos

Oron för de egna barnen är den största källan till oro hos bröstcancerbehandlade mödrar. Det var ett av resultaten i doktoranden Karin Stinesen Kollbergs avhandling vid Enheten för klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen visar också att kvinnorna hade velat…