Framtid och tillbakablickar på Onkologidagarna 2026

Årets Onkologidagarna i Göteborg präglades av firandet av Svenska Onkologiska föreningen som fyller 50 år och Sjuksköterskor i cancervård som blir 40 i år – och vad som hänt sedan starten.

– Det är fortfarande mycket vi inte vet, vi vet inte ens varför strålning fungerar, det gör det så spännande, säger Roger Stupp, professor vid Feinberg School of Medicine.

Onkologidagarna är det stora nationella mötet för verksamma inom vården av patienter med cancer. Här presenteras en blandning av nyheter och översikter kring diagnostik, behandling, politik, men framför allt pågår ett utbyte kolleger i mellan. 

Hedersföreläsningen av Roger Stupp drog mer än fullt hus. Han drog hela sin resa, som började på 90-talet med att han funderade på hur den då obotliga sjukdomen glioblastom skulle kunna behandlas, till hur han kom på hur blod-hjärn-barriären skulle överlistas och fortfarande i dag utvecklar metoder för att rädda fler liv.

– Vi hade faktiskt ingen aning om hur vi skulle behandla hjärntumörer. Strålning var väldigt populärt på den här tiden, men det fanns ingen systemisk behandling som var godkänd, berättar han.

Ändå hade unge doktor Roger Stupp en känsla av att något av de befintliga behandlingarna borde kunna fungera. Så han och hans team började experimentera med de då befintliga läkemedel som användes för andra cancerformer. Den aggressiva hjärntumören hade vid denna tidpunkt bara en definitiv utgång.

– Ingenting fungerade! Vad vi än gjorde uteblev resultaten. Jag skulle kunna ha en tvåtimmars-föreläsning om alla fel vi gjorde under nära två decennier, men det hinner vi inte nu, säger han bjuder också på ett stort leende.

Istället fortsatte Stupp sin aktionfilmsliknande berättelse med de avgörande genombrotten som skulle komma att påverka onkologivården i hela världen. Problemet med de befintliga cancerbehandlingarna var att de inte nådde tumören i hjärnan. Blod-hjärn-barriären satte effektivt stopp för alla substanser. Det han upptäckte var att ultraljud kunde fungera som en dörröppnare. 

Han föreslog att patienterna skulle raka huvudet och bära med sig en “mössa” med elektroder som med hjälp av ultraljud och mikrobubblor skulle öppna upp för den aktuella substansen, som drivs av ett batteri som väger knappt två kilo. Denna mössa skulle bäras med sig hela tiden. 

Det gjorde patienterna och resultatet var enastående. Nu är det 20 timmar per dygn med “mössan”, som är standard, nämner någon i publiken. På storbildsskärmen visar han glada patienter som skickat in bilder på hur de bär sin mössa och har med sig batteriet när de klättrar upp i masten på segelbåten, cyklar och vandrar. De är glada för att de överlever, förklarar han något överflödigt och avslöjar därmed själv sitt eget engagemang och varför han aldrig ger upp. 

– Det är mycket vi fortfarande inte vet. Det är många läkemedel vi inte vet hur de fungerar, bara att de gör det, jag menar… vi vet inte ens varför strålning fungerar, det gör det så spännande!

Årets cancerforskare Magnus Essand, utsedd av Cancerfonden, gav som väntat en uppskattad föreläsning om sitt arbete och den breda forskning som han bedriver, främst inom lymfom. Han förklarade inspirerande om hur han kombinerar genterapi, cellterapi och immunterapi. Nästan lika fullt var det på föreläsningen om vikten av fysisk aktivitet för cancerpatienter. Nu, när evidensen i studierna går från ökad livskvalitet till ökad överlevnad, ökar intresset. En genomgång av forskningsläget kom från Helene Rundqvist, docent vid avdelningen för klinisk fysiologi på Karolinska Institutet. En studie som hon själv varit huvudförfattare i handlade om hur fysisk aktivitet påverkar flera parametrar. Bland annat hur patienten klarar biverkningarna, symtomen av sjukdomen, inflammationerna, tröttheten, sjukskrivningar och depression.

Prevention nämndes bara i föregående, men studier har visat hur fysisk aktivitet kan förebygga flera cancerformer utom möjligen malignt melanom, där risken ser ut att öka för den aktive.

I flera av seminarierna avhandlas olika läkemedel, ny och gamla. För olika indikationer, nya och gamla. Hur de kan kombineras med strålning, före eller efter kirurgi eller både och. (Flera av studierna kommer att återkomma i texter av forskarna själva i följande nummer av Onkologi i Sverige).

Svensk sjukvård är moraliskt och praktiskt styrd av den behandlande läkaren, men sjukvården är också en högt prioriterad fråga hos politiker. Ersättingsmodeller, anställningsformer, finansiering och mycket annat är inte obetydliga när det kommer till vardagen i vården. 

För sjukvårdsminister Elisabet Lann, som inledde punkten om Cancerstrategin – hur implementerar vi den?, är ojämlikheten i vårdköer, tillgång till behandling och resultat över landet det som är mest angeläget. 

– Vi kan inte ha 21 regioner, vi behöver ta ett samlat grepp över landet och göra sjukvården statlig, sa hon.

Programpunkten fortsatte sedan med cancerstrategins uppdaterare Mef Nilbert, tillsammans med nationella cancersamordnaren Kjell Ivarsson. 

Att cancerdiagnoserna kommer att öka med 25 procent fram till 2040, är en del i att strategin måste uppdateras, säger Kjell Ivarsson. Det kommer också att krävas bättre diagnostik och screening, både för att hitta fall, men också hela tiden under behandlingen och efter, i de ökande antal kroniska fall av cancer. 

– Vi måste i samhället arbeta mer proaktivt för att förebygga sjukdom, det kommer att gälla er i vården också, ni måste arbeta preventivt, säger Mef Nilbert, som inte bara jobbar med strategin utan också är professor i onkologi vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet. 

Mef Nilberts budskap till cancervårdarna i publiken är följande:

• Förebygg.
• Bota.
• Arbeta för god livskvalitet med cancer.

Det var en kompakt tystnad i publiken, tills den första frågan ställdes av en klinisk onkolog:

– Att ens prata om allt detta utan att nämna finansieringen. Bara de nya car-T-behandlingarna kommer att kosta flera miljoner per patient. Hur gör vi med det? En sak vet jag, det är att det inte kommer att bekostas av samverkan.

Publikens applåder avslöjade att det var fler som ställer sig samma fråga.

Onkologidagarna hålls i Göteborg i mars 2026 och arrangeras av Svensk Onkologisk förening tillsammans med Sjuksköterskor i cancervård parallellt med Nationells strålmöte som arrangeras av Svensk Strålonkologisk förening.