Fördröjd operation ger sämre överlevnad vid matstrupscancer
Idag genomförs operation vid matstrupscancer upp till tolv veckor efter avslutad förbehandling i stället för inom sex veckor enligt tidigare klinisk praxis. Men nu visar en randomiserad studie från Karolinska Institutet att fördröjd operation oväntat nog ger sämre överlevnad. Studien har publicerats i tidskriften Annals of Oncology.
Vad visar er publikation?
Magnus Nilsson, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet. Foto: Creo Media Group.
– Vid botande behandling av matstrupscancer ges förbehandling med strålning och cytostatika följt av en stor operation. På senare år, med stöd enbart av observationsstudier, har praxis ändrats från operation inom sex veckor efter avslutad förbehandling till operation upp till tolv veckor efteråt. Vi har nu i en randomiserad multicenterstudie undersökt vad som ger bäst resultat. Vår hypotes var att längre väntan skulle ge bättre återhämtade patienter som skulle drabbas av färre och lindrigare komplikationer och som dessutom skulle få bättre onkologiskt utfall på grund av bättre tumörregression vid längre väntan. Helt oväntat visade studien ingen skillnad i tumörregression eller andra patologiska utfall och en klart sämre överlevnad vid fördröjd väntan, berättar Magnus Nilsson, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, som lett studien.
Varför är resultaten viktiga?
– Resultaten visar att dagens internationella praxis med fördröjd kirurgi ger sämre överlevnad jämfört med tidig operation. Våra resultat kommer sannolikt att påverka internationell praxis, säger Magnus Nilsson.
Hur genomförde ni studien?
– 249 patienter med botbart stadium av lokalt avancerad matstrupscancer inkluderades efter genomgången förbehandling med strålning och cytostatika. De lottades till att få operation antingen efter 4–6 veckor eller efter 10–12 veckor. Det primära utfallet var komplett histologisk respons. Överlevnad, livskvalitet, nutritionsstatus och komplikationer till kirurgin var sekundära utfall.
Vad är nästa steg i er forskning?
– För skivepitelcancer i matstrupen, den ena av två typer, finns goda förutsättningar att bota utan operation. Vi genomför nu en stor internationell multicenterstudie, den så kallade NEEDS-studien, där vi jämför dagens standardbehandling (planerad kirurgi) med en primärt icke-kirurgisk behandling med högre dos cytostatika och strålning följt av noggrann övervakning och kirurgi endast när det verkligen behövs för lokal tumörkontroll. Hypotesen är att den primärt icke-kirurgiska behandlingen leder till överlevnad på samma nivå, men med bättre livskvalitet, avslutar Magnus Nilsson.
Den aktuella studien genomfördes i samarbete med universitetssjukhus i Sverige, Norge och Tyskland och finansierades huvudsakligen av Cancerfonden, Radiumhemmets fonder och Region Stockholm (ALF-medel). Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
