Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Förändrat cellbeteende ligger bakom resistens i neuroblastom

Forskare vid Lunds universitet har identifierat en av orsakerna till att barncancertypen neuroblastom blir resistent mot cellgiftsbehandling. Fynden leder till en ny syn på resistens och har stor betydelse för hur framtida behandlingar bör utformas. Resultaten publiceras i Science Advances.

Neuroblastom är en aggressiv cancer i det sympatiska nervsystemet, framför allt i binjurarna. Varje år insjuknar ungefär 20 barn i Sverige, de flesta redan innan barnet fyllt fem år. Trots intensiv behandling med cytostatika kan sjukdomen vara svår att bota och prognosen är dålig för barn som har den aggressiva formen. En av orsakerna är att tumören ofta utvecklar resistens mot läkemedel. För att förstå vad som händer när tumören blir resistent, behövs bra sjukdomsmodeller där man kan efterlikna den komplexa läkemedelsbehandling som ges till patienter idag:

– Tumörer från patienter med neuroblastom ser väldigt olika ut och det är svårt att ta fram en modell som är representativ för många patienter. Bristen på bra sjukdomsmodeller begränsar därför många gånger den medicinska forskningen, säger studiens förstaförfattare, Adriana Mañas barncancerforskare i vid Lunds universitet.

Men nu har lundaforskarna lyckats ta fram en modell i möss med mänskliga tumörceller från neuroblastom, som gör det möjligt att följa de mekanismer som sker när vissa tumörceller utvecklar resistens mot läkemedel.

Daniel Bexell, docent i molekylär medicin, leder forskargruppen molekylär barnonkologi vid Lunds universitet. Foto: Tove Smeds, Lunds universitet.

– Det som händer är att tumörcellerna förändrar sig till att efterlikna embryonala celler från fosterutvecklingen. Dessa embryonala tumörceller är mer motståndskraftiga mot cellgifter, säger forskargruppschef Daniel Bexell, som lett studien.

Sedan tidigare är det känt att genetiska förändringar är avgörande för att neuroblastom ska bildas och utvecklas till en aggressiv tumör. Men för resistens handlar det alltså inte i första hand om genetiska förändringar, utan att cellerna istället snabbt anpassar sitt beteende så att de blir resistenta i tumörerna. Orsaken till att de embryonala tumörcellerna är mindre känsliga för läkemedel är ännu inte helt klarlagd, men forskarna tror att det kan ha att göra med att cellerna i sitt omogna tillstånd kan anpassa sig och överleva vid förändrade förhållanden.

– Dagens behandling med cellgifter är generellt riktad mot snabbdelande tumörceller. Våra forskningsresultat kan bidra till nya behandlingar, som bättre kommer åt hela tumören för att undvika att resistens utvecklas. I framtida forskning blir det viktigt att förstå hur man specifikt kan angripa neuroblastomcellens embryonala tillstånd för att bota patienter, avslutar Daniel Bexell.

Forskningen är ett samarbete mellan Daniel Bexells och professor David Gisselsson Nords forskargrupp, också den vid Lunds universitet.

Publikation:Clinically relevant treatment of PDX models reveals patterns of neuroblastoma chemoresistanceScience Advances, 28 October 2022, DOI: 10.1126/sciadv.abq4617

Liknande poster

Ruth Palmer har ett nytt vapen i kampen mot neuroblastom

Ruth Palmer har ett nytt vapen i kampen mot neuroblastom

Professor Ruth Palmer vid Göteborgs universitet har nyligen fått tillgång till ett nytt instrument som möjliggör detaljerade studier av tumörer på ett sätt som tidigare varit mycket tidskrävande och tekniskt svårt.

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Anders Bjartell, professor i urologisk cancerforskning och överläkare inom urologi vid SUS, får Frans Debruyne Life Time Achievement Award 2025.

Ny studie tillför viktig kunskap om komplex form av barncancer

Ny studie tillför viktig kunskap om komplex form av barncancer

Forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, har gjort betydande framsteg i kampen mot barncancer genom att studera nervsystemets tumörer, särskilt neuroblastom.

Årets barncancerforskare för banbrytande arbete mot metastaserande neuroblastom

Årets barncancerforskare för banbrytande arbete mot metastaserande neuroblastom

I mitten av september blev Catharina Hagerling först ut att få Barncancerfondens nyinstiftade pris Årets barncancerforskare.

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Cancerpatienter som tog emot ett negativt sjukdomsbesked upplevde läkarna som mindre empatiska än patienter som fick ett mer positivt besked. Lundaforskarna bakom studien tror dels att det handlar om rollen som budbärare av ett så negativt besked. Men också om…

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

Barncancerfonden har tilldelat 2,4 miljoner kronor till Johan Holmberg, professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Han har beviljats medel för ett projekt om neuroblastom, en cancerform som främst drabbar små barn.

Träning vid cancer minskar biverkningar

Träning vid cancer minskar biverkningar

Att få en cancerdiagnos och sedan genomgå ofta påfrestande behandlingar, kan kännas tungt nog som det är. Att då samtidigt behöva träna, när trötthet, muskelvärk och illamående tränger sig på, kan kanske te sig övermäktigt.

Segern till Lund i Forskar Grand Prix för fjärde gången i rad!

Segern till Lund i Forskar Grand Prix för fjärde gången i rad!

Sofie Mohlins presentation om hur forskning med kycklingembryon kan bidra till att bota en ovanlig form av barncancer tog hem segern i den nationella finalen av Forskar Grand Prix. Hennes vinst blir den fjärde raka segern i rad för Lunds…

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet.

Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare

Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare

I år tilldelas priset cancerforskaren Harald Stenmark, professor i medicin vid Universitetet i Oslo och Oslo Universitetssjukhus. Harald Stenmark uppmärksammas för sin banbrytande forskning inom cellbiologi, där han i detalj klarlagt funktionerna för proteiner essentiella för reglering av endosomer och…

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP.

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ.

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

BRCA1 och BRCA2 är välkända bröstcancergener som är förknippade med avsevärd ökad risk för ärftlig bröst- och äggstockscancer. Men det finns ytterligare elva gener som är associerade med förhöjd risk för dessa former av cancer. En flerårig nationell studie visar nu att andelen kvinnor med genetiskt fastställd ärftlig bröstcancer…

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

Ett ”bokmärke” – i form av specifika proteiner – i cellens DNA, innebär att celler minns sin identitet efter celldelning. Mekanismen har tidigare visats i odlade celler. Forskare vid Lunds universitet har nu för första gången visat den avgörande betydelsen…

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd screening är ett säkert alternativ till dagens traditionella dubbelavläsning av radiologer och kan minska arbetsbördan för en hårt belastad profession. Det visar nu en prospektiv, randomiserad studie som undersökt hur säkert det är att använda AI i mammografiscreening.

Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer

Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer

Genom att omprogrammera cancerceller till immunförsvarets dendritceller, utvecklar forskare vid Lunds universitet ett nytt behandlingskoncept mot cancer. I ett internationellt samarbete har konceptet framgångsrikt testats på celler från sju olika cancerformer och verifierats i möss.

Fullt fokus på avancerade terapier – nytt ATMP-centrum vid Lunds universitet

Lunds universitet inrättar ett universitetsövergripande utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP. Det är en kraftsamling för att förflytta medicinsk forskning med potential för nya banbrytande terapier till att nå patientgrupper där traditionella läkemedel inte räcker till.

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels- och vaccinforskning, inte minst inom områden som cancer, virus- och bakterieinfektioner.

Datadriven smart mikroskopi visar var bilden ska tas

Datadriven smart mikroskopi visar var bilden ska tas

För att ta extremt högupplösta mikroskopbilder på exempelvis celler måste man veta exakt var man ska rikta mikroskopet så att man avbildar just det man är intresserad av. Inte så lätt när det man letar efter är levande biologiskt material…