Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare
I år tilldelas priset cancerforskaren Harald Stenmark, professor i medicin vid Universitetet i Oslo och Oslo Universitetssjukhus. Harald Stenmark uppmärksammas för sin banbrytande forskning inom cellbiologi, där han i detalj klarlagt funktionerna för proteiner essentiella för reglering av endosomer och celldelning med betydelse för cancer.
Harald Stenmark, professor i medicin vid Universitetet i Oslo och Oslo Universitetssjukhus, mottagare av Eric K. Fernströms Nordiska pris 2023. Foto: Øystein Horgmo.
Harald Stenmarks forskargärning inleddes med ett avhandlingsarbete om difteritoxiner, ett starkt giftprotein som görs av difteribakterien.
– När proteinet kommer in i det allra innersta av cellerna, tar de livet av dem. Idén var att använda toxinet för att även eliminera cancerceller, säger Harald Stenmark.
Intresset för transporter av ämnen in och ut genom cellerna har sedan dess blivit en röd tråd genom forskningen. Kroppens celler omges och inkapslas av ett dynamiskt membran, som hela tiden påverkas av signalämnen och olika proteiner. Innanför cellmembranet finns organeller, cellernas inre organ, som också omges av membran.
– Vi försöker förstå sambanden mellan när det blev något fel i cellens membransystem och hur det leder till att cancer utvecklas, säger Harald Stenmark.
Under åren har Harald Stenmark gjort flera banbrytande upptäcker om mekanismer som är involverade när en cell omvandlas till en cancercell. Fokuset har legat på receptorer, de specialiserade mottagarna på cellmembranet som fångar in signaler från andra celler, och hur de interagerar med tillväxtfaktorer.
– Tillväxtfaktorer är ämnen som utsöndras från cellerna och som kan få andra celler att till exempel växa till eller dela sig. Det gör de genom att de binds till en receptor på den nya cellens yta, dras in i cellen och sedan bryts ned.
När detta sker startar en signalkedja inuti cellen, som påverkar olika processer som styr cellernas beteende och funktion. Mekanismen när tillväxtfaktorn binder till receptorn, dras in i cellen och transporteras till endosomer och slutligen bryts ned i cellernas reningsverk lysosomerna har betydelse. Alltför höga nivåer av tillväxtfaktorer och deras receptorer kan nämligen leda till att cellen få en alldeles för kraftig stimulering, och därmed en hög hastighet på celldelningen – vilket kan vara skadligt och leda till cancer.
– Därför är vi mycket intresserade av den här biokemiska processen, vad som sker när tillväxtfaktorn bryts ned. Kunskapen kan få betydelse för diagnosticering av, och därmed förbättrade behandlingsresultat, för cancerpatienter, säger Harald Stenmark.
Ett viktigt bidrag var upptäckten och kartläggningen av det som kallas FYVE-domän, och som finns på ett 30-tal olika proteiner i kroppen. Forskargruppen har visat att domänen binder till en tumörsuppressor, PI3P, en naturlig bromsare för tumörtillväxt som påverkar cancercellers förmåga att invadera och sprida sig i kroppen.
Harald Stenmark visade också att detta oftast sker inuti våra celler och att FYVE-domänen huvudsakligen finns i cellernas sorteringsstation endosomerna. Det är där ämnen som cellen behöver, eller behöver göra sig av med, sorteras och tas om hand.
Samtalet från Fernströmsstiftelsen om att han tilldelas priset var lika oväntat som glädjande.
– Det var en väldigt trevlig överraskning! Min dotter spelar tennis och vi satt och kikade på uppställningen inför en kommande turné hon skulle vara med i. Jag hade inte mobilen tillhands, men svarade via min apple-klocka. Jag hoppas att detta leder till att betydelsen av grundforskning uppmärksammas, det är en viktig del av forskningen även om den ibland tar tid, säger Harald Stenmark.
För att nå långt i forskningen, krävs ett starkt engagemang, en passion och en ihärdighet. Priset blir en bekräftelse inte bara för hans egen forskargärning, menar Harald Stenmark, utan till hela forskargruppen.
– Modern forskning är ett lagarbete. Jag har en stor forskargrupp idag på 30 personer och har haft turen att rekrytera duktiga personer. De fynd vi gjort har jag inte alltid suttit själv och tänkt ut på min kammare, min filosofi är att ge en stor akademisk frihet till de som forskar i gruppen.
