Eldsjäl tar täten för cancervården
Det är svårt att föreställa sig någon person i Sverige, kanske även i Europa, som förtjänar utmärkelsen Årets Cancernätverkare bättre än Eva Jolly. Hon är specialistsjuksköterska, chef, forskare, koordinator på Karolinska CCC, engagerad i otaliga EU-projekt och har ägnat hela sitt liv åt cancer. Lugnt och metodiskt, utan åthävor, har Eva Jolly de senaste 35 åren oförtrutet arbetat med att förändra cancervården i Sverige, inte minst genom att stärka det internationella samarbetet och bygga upp Sveriges första Comprehensive Cancer Center. Men drivkraften för denna ödmjuka inflytelserika ledare är idag densamma som när hon en gång med stor målmedvetenhet valde yrkesbana, att arbeta för och tillsammans med cancerpatienter och deras närstående.
Livsbanor är förstås individuella och ser helt olika ut, ofta svänger de lite hit och dit under livet innan de rätar ut sig och stakar ut vägen. Möjligen är det inte så många människor förunnat att ha en lika rak och obruten livsväg som Eva Jolly, som föddes i Stockholm 1969 och som väldigt tidigt visste exakt vad hon ville bli.
– Jag tyckte det vårdande var så spännande och var som barn helt säker på att jag ville bli sjuksköterska. Mina föräldrar tyckte att det var slöseri med fina betyg. Jag var studiemotiverad och hade lätt för mig men det var inte tal om att välja något annat yrke än sjuksköterska. Visst hade jag kunnat studera till läkare men det var närheten till patienterna som var den starka drivkraften, berättar Eva Jolly, som redan där visade prov på den målmedvetenhet som har styrt henne sedan dess.
Att välja ett vårdyrke var ovanligt på 1980-talet men det var inget som bekymrade Eva som sökte sig till Röda Korsets sjuksköterskeutbildning.
– Jag visste redan då att jag ville arbeta internationellt, förklarar Eva och man undrar försiktigt om hon möjligen har ett klärvoajant drag för den där önskan har sannerligen gått i uppfyllelse i hennes liv.
När Eva Jolly bara är 20 år gammal blir hon färdig sjuksköterska. Och inte nog med att detta är rekordtidigt, hon får dessutom i princip omedelbart ett fast jobb på Radiumhemmet.
– Jag sökte mig dit för att jag ville arbeta med kritiskt sjuka människor och hade varit elevplacerad där. Det var ganska svårt att få jobb på den tiden men de konverterade en underskötersketjänst till en sjukskötersketjänst så i september 1989 hade jag min första fasta tjänst. Det var både fantastiskt och lite läskigt.
Onkologi, forskning och ledarskap
Arbetet på Radiumhemmet, som då styrdes av Jerzy och Nina Einhorn, kom att prägla henne djupt.
– Det var en ynnest och ytterst lärorikt att få arbeta med sådana eldsjälar. Vi lärde oss att alltid sätta patienten i centrum, att göra allt för dem. Palliativ vård var inte så vanligt då, och ASIH fanns ännu inte, men att ge patienterna gott psykosocialt stöd var viktigt. Först nu börjar det vi satte i gång då att fungera i cancervården.
Eva Jolly konstaterar att hon tack vare dessa fantastiska förebilder fick en stark grund att stå på i sitt yrke.
– Ja, jag fick en otrolig utbildning och lärde mig onkologi i grunden, även cytostatikabehandlingar, under de tio år jag arbetade på slutenvårdsavdelningen. Ett tag funderade jag på att börja arbeta inom intensivvården, men jag ville vara fortsatt nära patienten, säger Eva, som blev färdig specialistsjuksköterska under den perioden och även började nosa lite på forskningsspåret.
– Jag gick en forskningsförberedande kurs och sedan en medellång forskarutbildning. Det var i ett av professor Yvonne Wengströms projekt som rörde följsamhet till endokrinbehandling efter bröstcancer som lockade in mig i forskningen och sedan dess har det vetenskapliga följt mig hela tiden.
Det blev en magisteruppsats om kontinuitet vid cancersjukdom och en del konsultverksamhet.
– När det sedan handlade om att gå vidare till att bli doktorand valde jag i stället chefspåret. 2006 blev jag sektionsledare, med professor Jonas Bergh som sektionschef. Och två år senare blev jag chefsjuksköterska för öppenvården på onkologiska kliniken.
Att ha läromästare som paret Einhorn och Jonas Bergh, Sveriges ledande bröstcancerspecialist, har betytt mycket för Eva Jolly.
– Jag upptäckte också då att jag älskade att vara chef. Vi var ett fantastiskt team på cirka 50 personer som skötte all öppenvårdsverksamhet och det var så roligt att jobba.
Familj och karriär
Mitt i den spikraka karriären hann Eva gifta sig och få tre barn, födda 1992, 1994 och 2000.
– Min dåvarande man, vi skilde oss 2011, och jag stöttade varandra under alla år. Att ha familj och tre barn var en stor del av min professionella utveckling, det var inget hinder. Och att tillsammans med min nuvarande man få vara nära och följa mina tre barn och tre bonusbarn är det absolut roligaste och viktigaste i mitt liv, menar Eva.
På jobbet fortsatte spännande saker att hända. Ulrik Ringborg, som 1992 tog över som verksamhetschef för Radiumhemmet efter Jerzy Einhorn, föreslog 2005 ett nytt roligt uppdrag.
– Han stoppade mig i korridoren en dag och undrade om jag ville arbeta med att utbilda auditörer inför den kommande ackrediteringsprocessen inför bildandet av Comprehensive Cancer Center. Ulrik Ringborg ansåg att onkologisk omvårdnad var mycket viktig och han var på många sätt före sin tid.
