Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Effekter av hormonell behandling av bröstcancer fokus för studie

Närmare åtta av tio kvinnor som får bröstcancer har en hormonpositiv variant vilket innebär att östrogen stimulerar till celldelning så att tumören växer. Trots att många som får antiöstrogenbehandling har påtagliga besvär, exempelvis underlivsbesvär, nedsatt sexuell funktion och försämrad livskvalitet, är kunskapen bristfällig. Nu ska en studie vid Uppsala universitet i samarbete med Akademiska sjukhuset undersöka hur vanligt det är och vilka kopplingar som finns. Syftet är att förbättra omhändertagandet och stödet till de drabbade.


Anna Wikman, biträdande lektor vid Uppsala universitet. Foto: Privat.

– Förhoppningen är att studien ska ge ny kunskap som kan bidra till bättre omhändertagande och stöd för kvinnor som drabbats av underlivsbesvär, nedsatt sexuell funktion, psykisk ohälsa och försämrad livskvalitet vid antiöstrogenbehandling, säger Anna Wikman, biträdande lektor vid Uppsala universitet.

Hormonpositiv bröstcancer är den vanligaste bröstcancerformen. Behandling med hormonella läkemedel sätts in efter avslutad primärbehandling (operation och cytostatikabehandling) och syftar till att blockera östrogenets effekter eller minska östrogennivån. Hormonbehandlingen minskar risken för spridning och återfall och pågår ofta i många år.

– Trots att det är känt att många kvinnor får besvär av antiöstrogenbehandling är kunskapen inom området bristande och tidigare studier på sambandet mellan underlivsbesvär efter bröstcancer och psykisk ohälsa saknas, säger Anna Wikman.

I studien ska forskarna undersöka och kartlägga kvinnors upplevelser av besvär vid anti-östrogenbehandling.

– Vårt mål är att studien ska ge fördjupad förståelse för de problem som kvinnor upplever, hur vanliga de är och om det finns undergrupper som löper ökad risk att drabbas. Vi kommer att studera kopplingen mellan underlivsbesvär, sexuell funktion, psykisk ohälsa och livskvalitet, förklarar Anna Wikman.

I den första delstudien, som påbörjades hösten 2020, genomförs intervjuer med cirka 50 kvinnor i Uppsala med bröstcancer som tar antihormonell behandling. I den andra delstudien, som enligt planen ska starta hösten 2021, sker urvalet via det Nationella Kvalitetsregistret för Bröstcancer. Totalt inbjuds 1000 kvinnor att besvara en enkät som syftar till att kartlägga hur vanligt förekommande det är med påverkad sexualitet och sexuell funktion, underlivsbesvär, psykisk ohälsa och nedsatt livskvalitet vid antiöstrogenbehandling för bröstcancer.

I studien, som leds av Anna Wikman, medverkar även Theodora Kunovac Kallak, Inger Sundström Poromaa, Henrik Lindman, Lisa Ljungman och Sara Nyback.

FAKTA: Studien ”Kropp och sinne efter bröstcancer”

  • Syftar till att undersöka och kartlägga kvinnors upplevelser av besvär vid anti-östrogenbehandling.
  • Riktar sig till kvinnor, 18 år eller äldre, som förstår talad och skriven svenska, som diagnosticerats med bröstcancer och har avslutat primärbehandling samt har pågående antiöstrogenbehandling.
  • Är indelad i två delar; först en intervjustudie riktad till kvinnor med bröstcancer i Uppsala som får antiöstrogenbehandling. Därefter en större, enkätbaserad studie där urvalet sker via det Nationella Kvalitetsregistret for Bröstcancer, INCA. Kvinnorna kommer att bjudas in via brev och enkäten besvaras sedan via internet.

Liknande poster

Oro går över efter ärflighetsbesked

Oro går över efter ärflighetsbesked

Att få besked om att man bär på en ärftligt ökad risk för att få cancer ger oro, men det går över relativt snabbt, visar en studie vid Umeå universitet och Lunds universitet.

Studie ska ge kunskap kring lymfkörtelspridning

Studie ska ge kunskap kring lymfkörtelspridning

Kunskapsläget är begränsat när det gäller omfattande regional lymfkörtelspridning. Nu inleds registerstudie. "Vi hoppas få en bättre förståelse för behandling, sjukdomsutveckling och hur livskvalitet och oro påverkas över tid, säger Antonios Valachis, överläkare inom onkologi vid Universitetssjukhuset Örebro,.

Positiva fas 3-resultat för behandling av HER2+spridd bröstcancer

Positiva fas 3-resultat för behandling av HER2+spridd bröstcancer

Det blev positiva resultat i fas 3-studien HER2CLIMB-051, som undersöker kombinationsbehandling hos patienter med HER2-positiv metastaserad bröstcancer.

Kicki Waller-mötet i Åre 2025

Kicki Waller-mötet i Åre 2025

När Kicki Waller i alldeles för ung ålder gick bort i bröstcancer för över 30 år sedan föddes en vilja att påverka och förbättra bröstcancervården i Sverige. Till hennes minne instiftades en fond som sedan dess årligen bjuder in till…

Kraftsamling på Karolinska: Internationell djupdykning i trippelnegativ bröstcancer

Kraftsamling på Karolinska: Internationell djupdykning i trippelnegativ bröstcancer

Bröstonkologer från nio länder deltog när Karolinska Universitetssjukhuset för första gången bjöd in till ett preceptorship inom bröstcancer. I fokus stod trippelnegativ bröstcancer (TNBC), en gång en subtyp med få behandlingsalternativ och dyster prognos, nu ett fält i snabb utveckling.…

Cancervården i Uppsala får europeisk kvalitetsstämpel

Cancervården i Uppsala får europeisk kvalitetsstämpel

Vården och forskningen inom cancerområdet i på Akademiska sjukhuset i Uppsala ackrediteras som Comprehensive Cancer Centre (CCC).

AI förbättrar bedömning av tumörinfiltrerande lymfocyter i bröstcancer

AI förbättrar bedömning av tumörinfiltrerande lymfocyter i bröstcancer

Tumörinfiltrerande lymfocyter (TILs) har visat sig vara en viktig biomarkör för både prognos och behandlingseffekt vid trippelnegativ bröstcancer (TNBC).

AI förbättrar bröstcancerupptäckt med kompletterande MR efter negativ mammografi

AI förbättrar bröstcancerupptäckt med kompletterande MR efter negativ mammografi

Resultatet av en studie visar att AI-baserad triagering ökar bröstcancerupptäckten med kompletterande MR efter negativ screeningmammografi

RWE från flera studier presenteras för bröstcancerläkemedel

Real World Evidence från nio studier för bröstcancerläkemedlet Ibrance (palbociklib), presenterades på San Antonio Breast Cancer Symposium.

Omfattande uppdateringar av vårdprogrammet för bröstcancer

Omfattande uppdateringar av vårdprogrammet för bröstcancer

Den 25 juni 2024 publicerade Regionala cancercentrum i samverkan en reviderad version av det nationella vårdprogrammet för bröstcancer. En rad viktiga uppdateringar har gjorts, bland annat tillägg av tre kapitel som rör nya områden. Dessutom lyfts det senaste inom diagnostiken…

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Att kunna föda barn, och förutsäga bröstcancer. Det är områden där tester och behandlingar, som ofta saknar vetenskapligt stöd, saluförs med feministisk retorik. Göteborgs universitet är nu med och presenterar en kritisk analys av marknadsföringen.

NT-rådet: Enhertu vid HER2-låg bröstcancer

NT-rådets rekommendation till regionerna är att Enhertu som monoterapi bör användas för behandling av vuxna patienter med icke-resektabel eller metastaserad HER2-låg bröstcancer som tidigare fått kemoterapi för metastaserad sjukdom eller utvecklat recidiv under eller inom sex månader efter avslutad adjuvant…

Standardiserat vårdförlopp för bröstcancer är reviderat – bland annat med nya ledtider

RCC samverkan har den 24 januari 2024 fastställt en uppdatering av standardiserat vårdförlopp (SVF) för bröstcancer. Ändringarna rör primärt ledtid samt ett par förtydliganden vad gäller välgrundad misstanke och diagnostiska metoder.

Genetiska mutationer kan förutsäga bröstcancer som inte upptäcks vid screening

Genetiska mutationer kan förutsäga bröstcancer som inte upptäcks vid screening

En studie genomförd av forskare vid Karolinska Institutet har lett till en upptäckt inom diagnostik och behandling av bröstcancer som kan förändra både screeningprogram och kliniska metoder. Studien som publiceras i JAMA Oncology, visar vilken påverkan sällsynta genetiska varianter har…

Ny behandlingsavdelning för patienter med blod- och tumörsjukdomar öppnas i Gränbystaden

Ny behandlingsavdelning för patienter med blod- och tumörsjukdomar öppnas i Gränbystaden

Fredagen den 19 januari inviger Akademiska sjukhuset en ny behandlingsmottagning i Gränbystaden. Målgruppen är patienter med blod- och tumörsjukdomar i behov av exempelvis blodtransfusion, enklare cytostatikabehandling och immunterapi. Satsningen är ett led i Akademiska sjukhusets och Region Uppsalas strävan att…

Patienter med förstadium till malignt melanom har bättre överlevnad än genomsnittet i befolkningen

Patienter med förstadium till malignt melanom har bättre överlevnad än genomsnittet i befolkningen

Malignt melanom är den cancerform som ökar mest i Sverige. Flera tusen personer diagnostiseras med ett förstadium till denna form av hudcancer varje år. En studie från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att dessa patienter har en signifikant bättre överlevnad än…

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Vissa patientstudier har visat ökad risk, men det har saknats forskning på den allmänna befolkningen.…

Långtidsstudie visar: Äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer behöver inte strålbehandlas

Långtidsstudie visar: Äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer behöver inte strålbehandlas

En tioårsuppföljning av den nationella strålkohortstudien visar att äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer har mycket liten risk för återfall och därför kan slippa strålbehandling. Resultatet presenteras under svenska bröstcancergruppens stora “State-of-the-art” möte (SOTA) som anordnas i Uppsala 26-27 oktober.

PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer

PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer

Närmare 15 procent av kvinnor med bröstcancer har en så kallad HER2-positiv variant. Den är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att en ny metod för…

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn

Barn som strålbehandlas för hjärntumör löper högre risk än vuxna att på sikt drabbas av nedsatta kognitiva funktioner. Det hänger samman med att barns hjärnor är känsligare för strålbehandling eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad.