Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

De får Stora Forskningsanslaget från Assar Gabrielssons Fond

Stefan Kuczera och Alessandro Camponeschi får 600 000 kronor vardera från Assar Gabrielssons fond till högkvalitativ cancerforskning. Stefan arbetar med AI för att förbättra avancerad avbildning vid prostatacancer och Alessandros forskning ska bidra till bättre behandling för barn med Burkitts lymfom.

Stefan Kuczera. Foto: Malin Arnesson.

Stefan Kuczera är forskare vid Avdelningen för radiologi på Institutionen för kliniska vetenskaper. Han utvecklar och tillämpar djupa neurala nätverksmetoder, som är en slags artificiell intelligens, för att förbättra den diagnostik för prostatacancer som görs med diffusionsviktad magnetresonanstomografi (dMRI).

– Vi har nyligen utvecklat ett ramverk för robust och reproducerbar skattning av dMRI-modellparametrar som kan fungera som avancerade biomarkörer för prostatacancergradering. Men tillvägagångssättet är än så länge inte praktiskt för större patientkohorter på grund av långa beräkningstider, säger Stefan.

Djupinlärningsmetoder förväntas komma att överträffa konventionella metoder när det gäller robusthet, bildkvalitet och beräkningsprestanda. Djupinlärningsmetoderna kommer att tillämpas på patientdata som samlas in på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med en dedikerad förvärvssekvens.

Stefan Kuczera disputerade i magnetresonansfysik vid Victoria University of Wellington, Nya Zeeland, 2015. Efter en period som postdoktor vid Lunds universitet, kom han till Göteborgs universitet 2018.

Behövs fler behandlingsalternativ

Alessandro Camponeschi. Foto: Malin Arnesson.

Med sin expertis inom B-celler vill Alessandro bidra till bättre behandling för barn med Burkitts lymfom. Det är en aggressiv cancerform, där det behövs fler effektiva behandlingsalternativ. Burkitts lymfom ingår i den cancergrupp som uppstår i celler i kroppens lymfsystem.

I den aktuella studien ska Alessandro undersöka proteinet CD38, ett protein i cellmembranet som uttrycks högt i både Burkitts lymfom och i andra B-cellsmaligniteter.

– Målet är att bedöma vilken terapeutisk potential det finns i att rikta in sig mot CD38 som målprotein, vilket kan leda till nya behandlingsalternativ för barn som lider av denna form av B-cellcancer, säger Alessandro.

Alessandro Camponeschi är forskare vid Avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning vid Institutionen för medicin. Under sina doktorandstudier i Italien arbetade han med B-celler inom hälsa och olika sjukdomar på ett flertal laboratorier, bland annat när det gäller vanlig variabel immunbrist och reumatoid artrit. Som postdoktor i Göteborg började han fokusera på human B-cellsutveckling och dess kliniska konsekvenser, såsom immunbrist, autoimmunitet och cancer. För närvarande forskar han framför allt på B-cellreceptorbiologi och den roll dess signalering spelar i spridningen och överlevnaden av B-cellsmaligniteter.

Liknande poster

TLV utökar subvention för talazoparib

TLV utökar subvention för talazoparib

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har beslutat om en utökad subvention för Pfizers Talzenna, talazoparib, i kombination med enzalutamid vid prostatacancer.

Stockholm3 visar dödlig prostatacancer som missas vid PSA-mätning

Stockholm3 visar dödlig prostatacancer som missas vid PSA-mätning

Stockholm3 screening upptäcker aggressiv och potentiellt dödlig prostatacancer som missas av PSA vid nuvarande gränsvärde. – Det här […]

Fokus på kortare väntetider

Fokus på kortare väntetider

I det förslag till en uppdaterad nationell cancerstrategi som nu är ute på remiss finns ett fokus på hur viktigt det är att minska väntetiderna.

Från lokala studier till global påverkan – Örebroforskarens resa inom prostatacancer

Från lokala studier till global påverkan – Örebroforskarens resa inom prostatacancer

För 47 år sedan inleddes en banbrytande studie om prostatacancer vid Universitetssjukhuset Örebro, som lade grunden för flera betydelsefulla forskningsprojekt.

Upptäckt kan öppna ny väg att angripa prostatacancer

Upptäckt kan öppna ny väg att angripa prostatacancer

Ett speciellt protein kan spela en nyckelroll i kampen mot vissa typer av prostatacancer. Det visar en studie av en internationell forskargrupp ledd från Umeå.

Egenprovtagning för prostatacancer ska öka testningen i norr

Egenprovtagning för prostatacancer ska öka testningen i norr

Genom möjlighet till egenprovtagning av prostatacancertestning, PSA, i hemmet är målet att öka testningen för prostatacancer och därmed rädda liv.

Precisionsbehandling vid spridd prostatacancer ger ökad överlevnad

Precisionsbehandling vid spridd prostatacancer ger ökad överlevnad

Män med spridd kastrationsresistent prostatacancer bör i första hand behandlas med andra generationens hormonläkemedel, som ger bättre behandlingssvar och ökad livslängd jämfört med cellgifter. Men effekten beror även på vilka mutationer som finns i patientens tumör. Det visar resultat från…

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Att kunna föda barn, och förutsäga bröstcancer. Det är områden där tester och behandlingar, som ofta saknar vetenskapligt stöd, saluförs med feministisk retorik. Göteborgs universitet är nu med och presenterar en kritisk analys av marknadsföringen.

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Regional cancerterapi av isolerade kroppsdelar (isolerad hyperterm perfusion, ILP) är en behandlingsform där Göteborg är världsledande. Carl-Jacob Khailat Holmbergs avhandling visar att effekten av ILP kan förstärkas av att kombineras med modern immunterapi.

Den svenska modellen för tidig diagnostik testas i andra länder

Den svenska modellen för tidig diagnostik testas i andra länder

Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer hos män. Nu startar ett europeiskt projekt, där Skånes universitetssjukhus ingår, för att hitta det effektivaste sättet att ställa en tidig diagnos. Professor Anders Bjartell, överläkare i urologi, beskriver här hur projektet lagts…

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

En maskin som automatiskt massproducerar rätt sorts vita blodkroppar. En miljard av dessa T-celler sprutas sedan in i en tumör i levern. Lars Ny och hans forskarteam får nu tio miljoner av Cancerfonden för att ta cellterapi till en ny…

1 500 västerbottningar testade sig för prostatacancer

1 500 västerbottningar testade sig för prostatacancer

För att upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede erbjuder Region Västerbotten sedan 2023 alla män som fyller 50 och 56 år att regelbundet lämna ett PSA-prov. Under förra året fick 3 350 män i länet erbjudandet och 1 510 män,…

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Genom att kombinera två olika precisionsläkemedel försvann tumörerna helt hos möss med högriskneuroblastom. Nu visar samma forskarlag vid Göteborgs universitet hur detta går till på cellnivå, vilket är ett stort steg mot en botande behandling för denna svårbehandlade barncancerform.

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Christine Wennerås, professor i klinisk bakteriologi, får 5,6 miljoner kronor i forskningsbidrag från Sjöbergsstiftelsen. Projektet handlar om cancersjukdomen B-cellslymfom, dess samband med bakterien Neoehrlichia mikurensis och möjligheten att bota vissa fall med antibiotika.

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Det finns olika tekniker att operera bort cancer i tjock- och ändtarmen. Josefin Peterssons doktorsavhandling visar att titthålskirurgi är en säker behandlingsform som bör användas i högre utsträckning än i dag.

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Kroppsegen bröstrekonstruktion erbjuds idag i stort sett bara patienter som fått strålbehandling. Emma Hansson får nu tio miljoner från Cancerfonden för att jämföra olika metoder av återskapande. En forskning som hon hoppas leder till att fler kan få nya bröst…

Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

I framtiden kan det räcka att lämna lite saliv för att upptäcka en begynnande cancer. Forskare vid Göteborgs universitet har tagit fram ett effektivt sätt att tolka de förändringar i sockermolekyler som sker i cancerceller.

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Fem frågor till Johan Spetz, som får sex miljoner i etableringsbidrag för att under fyra år forska på cancerbehandlingar med hjälp av ett egenutvecklat nytt labbtest.

Akut åtgärd krävs för att minska orimliga väntetider

Akut åtgärd krävs för att minska orimliga väntetider

Sverige står inför en alarmerande situation när det gäller väntetider för prostatacancerpatienter. De har de i särklass längsta väntetiderna av alla cancersjukdomar. Trots en åttaårig satsning och 3,5 miljarder kronor från regeringen har inte väntetiderna för prostatacancervården minskat överhuvudtaget.

Processer som styr bildandet av prostatacancer

Processer som styr bildandet av prostatacancer

Maria Brattsand, docent och molekylärbiolog vid Umeå universitet, studerar en genfamilj som kallas kallikrein-liknande peptidaser (KLK), särskilt KLK4, som produceras i stora mängder i prostata.