Charles Swanton förändrar vår syn på cancer och hur det uppstår
Årets Sjöbergpristagare Charles Swanton var i Sverige i våras för att ta emot utmärkelsen av Kungliga vetenskapsakademin. Hans arbete med att förstå hur tumörer uppstår och utvecklas har förändrat synen på cancer. Onkologi i Sverige fick ett samtal med den ödmjuka och nyfikna forskaren.
När Charles Swanton kliver upp på scenen blir det ovanligt tyst i föreläsningssalen på Akademiska sjukhuset. Rummet är fullt med läkare som utan att klä om lämnat sin klinik mitt under en arbetsdag, här sitter också några av Sveriges mest framstående forskare i onkologi och flera patienter. Den här dragningen vill cancersverige inte missa.
– När jag fick telefonsamtalet för några veckor sedan trodde jag ärligt att det var någon som skämtade med mig, när jag tog in vad de sa blev jag absolut förbluffad (eller “gobsmacked” som pristagaren sa själv).
Att just Charles Swanton fick utmärkelsen verkar inte lika förbluffande för publiken. Under de senaste femton åren har Swanton och hans forskargrupp steg för steg ritat om kartan för hur cancer uppstår och utvecklas. Från att en tumör betraktades som en relativt homogen sjukdom till att den i dag ses som ett dynamiskt ekosystem där evolution, selektion och genetisk mångfald driver sjukdomsförloppet. Insikter som påverkar, och kommer att påverka, forskning inom flera fält, utveckling av nya behandlingar, diagnostik, men också prevention. Även om Charles Swanton stora forskargärning började med att han skar en skiva av en tumör, som han sedan analyserade, är det tydligt att han har ett större perspektiv.
– Nästa stora arbete för mig handlar om prevention. För fem år sedan trodde jag att det var förhållandevis enkelt, men genom vårt arbete med att förstå cancern evolution och bana har jag förstått att det kommer att ta mig de kommande 15-20 åren att förstå det här. Det kan vara där jag kan komma att påverka människors hälsa mest, säger han till Onkologi i Sverige.

Charles Swanton är klinisk onkolog, forskningschef vid Francis Crick Institute i London och en av initiativtagarna till den banbrytande TRACERx-studien
En tumör har olika mutationer
Charles Swanton är klinisk onkolog, forskningschef vid Francis Crick Institute i London och en av initiativtagarna till den banbrytande TRACERx-studien, som står för Tracking Cancer Evolution through Therapy, där han har visat att en tumör inte består av en enda klon av cancerceller. Den består av ett stort antal genetiskt skilda subkloner som ständigt förändras på grund av immunsystem och miljö. Detta var också Kungliga vetenskapsakademins motivering till Sjöbergpriset 2026, upptäckterna kring hur celler delas och hur cancer utvecklas evolutionärt.
Den insikten kommer influera utvecklingen av nya behandlingar. Många av de behandlingsstrategierna under de senaste decennierna har utgått från att tumören kan beskrivas med ett enda vävnadsprov och några få drivermutationer. Swantons forskning visar att verkligheten är betydligt mer komplex. En biopsi fångar ofta bara en ögonblicksbild av ett ständigt föränderligt system. Samtidigt kan olika delar av samma tumör bära helt olika mutationer, vilket förklarar varför vissa cellpopulationer överlever behandlingen och senare ger upphov till återfall. Varje delad cell skiljer sig från den första cellen och sedan fortsätter det så.
Det var också detta som blev utgångspunkten för TRACERx-studien, som startade 2014, en av världens mest omfattande longitudinella studier av lungcancer. I stället för att analysera en enda biopsi följs patienterna under många år. Tumörvävnad, blodprover, radiologi och kliniska data samlas in fortlöpande för att kartlägga hur tumören utvecklas över tid. Resultaten har förändrat synen på metastasering och behandlingsresistens. Forskarna har kunnat visa att metastaser ofta uppstår från särskilda subkloner som redan tidigt förvärvat egenskaper som gör dem mer aggressiva. De har också visat att kromosomal instabilitet och genomisk diversitet är starkt kopplade till sämre prognos. Ju större genetisk variation tumören innehåller, desto större är sannolikheten att någon cellklon kan undkomma både immunförsvaret och våra behandlingar.
Mutation räcker inte

Genom att skiva en tumör och analysera varje cell för sig såg forskarna att tumörens genetiska material ändras i varje cell.
Swanton beskriver ofta cancer med språk och termer från läran kring evolution. Mutationer uppstår kontinuerligt. De flesta ger ingen överlevnadsfördel och försvinner. Några få förändringar gör däremot att en cell får en selektiv fördel och kan expandera. Under år eller decennier fortsätter denna darwinistiska process tills tumören blivit tillräckligt komplex för att ge klinisk sjukdom.
– Vi fann att många normala lungceller redan bär på cancerframkallande mutationer, särskilt med stigande ålder, men de flesta bildar aldrig tumörer. Det visade oss att mutationer i sig inte är tillräckliga, säger Swanton.
Hans tankesätt bidrar inte bara i synen på behandlingar, utan också om hur cancer kan förebyggas. Om tumörutvecklingen är en evolutionär process borde det i teorin vara möjligt att ingripa långt innan en invasiv tumör har hunnit utvecklas. Under de senaste åren har därför Swantons forskning i allt större utsträckning handlat om så kallad cancer interception, att identifiera och stoppa sjukdomsprocessen innan patienten faktiskt utvecklar cancer. Cancer är inte nödvändigtvis en händelse som börjar när den första drivermutationen uppstår. Mutationer ackumuleras i våra vävnader under hela livet, och hos de flesta människor elimineras eller kontrolleras de av kroppens normala biologiska mekanismer. Först när flera skyddssystem sviktar kan evolutionen ta en annan riktning och leda till malign sjukdom. I stället för att betrakta cancer som ett plötsligt tillstånd beskriver Swanton den därför som en lång biologisk process, där den kliniskt diagnostiserade tumören endast representerar slutet på ett mycket längre förlopp.
Nyckeln blir att stoppa tidigt
När Charles Swanton i början av 2000-talet började ifrågasätta om en enda biopsi verkligen kunde beskriva en hel tumör möttes idén med viss skepsis. Visserligen var genetisk variation mellan patienter välkänd, men variationen inom samma tumör hade fått betydligt mindre uppmärksamhet. Genom att sekvensera flera geografiskt separata områden från samma tumör kunde Swanton och hans kollegor visa att olika delar av tumören hade utvecklat olika genetiska profiler. Upptäckten blev ett av de första tydliga bevisen för att cancer utvecklas genom darwinistisk evolution även inom en enskild patient.
– Genom att förstå var cancer börjar kan vi identifiera sjukdomens tidigaste och mest sårbara stadium. Det är under detta tidsfönster som prevention eller tidiga interventioner skulle kunna stoppa cancern innan den blir livshotande.
Det var i detta tidiga stadiet av en celldelning som börjar mutera, som Swantons forskargrupp började titta på exakt som händer. Vilka omständigheter som bidrog till att i vissa individer, i vissa situationer, med vissa specifika omständigheter, hade muterade celler som fortsatte att dela på sig. Det visade sig vara avgörande om en mutation skulle bli cancer eller inte. Swanton förklarar det som att vi borde ha en mer holistisk syn på cancer och på patienten. Ska en muterad cell bli cancer, visar Swanton tydligt, krävs många “fel”. Han pratar om att det ska vara fel gen, fel i miljön som tumören befinner sig i och fel ämnen som den utsätts för.
– Det innebär att vi måste se bortom tumören som en isolerad företeelse och i stället tillsammans beakta en persons immunologiska landskap, stamceller i blod och epitel, miljörelaterade carcinogener och åldrandets biologi. Cancer uppstår inte i ett vakuum, och för att förebygga den måste vi förstå hela ekosystemet, inte bara en enskild defekt gen.
De skyddande faktorerna
Som exempel på de samverkande främjare som kommer utifrån, eller promoters som Swanton kallar de och som Swanton studerat, är bland annat livsstil och miljögifter.
– Det överväldigande farligaste riskbeteendet vi känner till idag är rökning. Om du har rökt 20 cigaretter i 30-40 år, då har du en ökad risk att få cancer som är 30 gånger högre än för ickerökaren, förklarar Charles Swanton.
Under föreläsningen nämner Charles Swanton framför allt de faktorer som kan bidra till cancer, men i samtalet efteråt kommer vi in på de skyddande faktorerna. Om de känner han ännu inte lika bra till.
– De flesta människor har mutationer, men utvecklar cancer endast om den omgivande miljön stödjer tumörtillväxt. Skyddande faktorer omfattar sannolikt ett välreglerat immunsystem och en lägre grad av kronisk inflammation, även om vi fortfarande arbetar med att förstå dem fullt ut.
Resiliens beror sannolikt på en robust immunövervakning, en gynnsam inflammatorisk balans samt skyddande livsstils- och miljöfaktorer som gör ekosystemet ogynnsamt för tumörtillväxt, resonerar Swanton. Att immunförsvaret är olika bra på att stoppa mutationer.
– Vi försöker nu aktivt identifiera dessa skyddande signaturer för att kunna återskapa dem terapeutiskt.
Bakom livsstilen och miljöfaktorerna, åldern och genetiken, finns ett fenomen som är högaktuellt i mer eller mindre flummiga new age-kretsar. Den låggradiga inflammationens roll.
– Vi identifierade en uppsättning inflammatoriska proteiner i blodet, däribland sådana som är kopplade till IL-1β-signalering, vars nivåer stiger flera år innan cancer diagnostiseras. Dessa signaler tycks skapa en vävnadsmiljö som hjälper muterade celler att växa och utvecklas till cancer, säger Swanton.
Mer kunskap om inflammation kan också ge nya vägar att behandla cancer. Swanton fann att patienter med högre nivåer av inflammatoriska signaler har betydligt större sannolikhet att ha nytta av IL-1β-hämmare, som minskar risken för lungcancer. Detta såg han genom att analysera data från kliniska prövningar tillsammans med de biologiska fynden.

Bakom livsstilen och miljöfaktorerna, åldern och genetiken, nämner Charles Swanton ett fenomen som är högaktuellt i mer eller mindre flummiga new age-kretsar. Den låggradiga inflammationens roll i utvecklandet av cancer.
Hur lever en superexpert på cancerfrämjande faktorer, dricker du till exempel alkohol ibland?
– Ja, det gör jag. Inte för att det är riskfritt, utanför att jag bedömer det som att fördelarna överväger riskerna när det kommer till alkohol för mig. Då avser jag den sociala interaktionen, att ha det som vana att träffa vänner för att ta en öl i slutet av veckan är en livsstil. Men det är ett beslut jag gör för mig själv.




