Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Cancertillväxt i möss minskade vid kall rumstemperatur

Att skruva ner värmen i rummet verkar göra det svårare för cancerceller att växa, enligt en studie på möss som forskare vid Karolinska Institutet har gjort. Studien, publicerad i tidskriften Nature, fann att kalla temperaturer aktiverar värmeproducerande brunt fett som tar upp det socker som tumörerna behöver för att växa. Liknande metabola mekanismer sågs hos en cancerpatient efter att rumstemperaturen sänkts.

– Kylaktiverad brun fettvävnad tävlar med tumörerna om glukos och kan hjälpa till att hämma tumörtillväxt i möss. Våra resultat tyder på att exponering för kyla kan vara en lovande ny metod för cancerterapi, men det behöver valideras i större kliniska studier, säger Yihai Cao, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet och korresponderande författare.

Cancertillväxt i möss minskade vid kall rumstemperatur

I studien jämförde forskarna hur kalla respektive varma levnadsförhållanden påverkade tumörtillväxt och överlevnad hos möss som hade olika typer av cancer, till exempel kolorektal-, bröst- och bukspottkörtelcancer. Mössen som levde i rumstemperaturer på 4 grader hade betydligt långsammare tumörtillväxt, och levde nästan dubbelt så länge, jämfört med möss som levde i rumstemperaturer på 30 grader.

För att ta reda på hur det kommer sig analyserade forskarna cellreaktioner i vävnader och använde imagingtekniker för att studera hur sockret, glukosen, i kroppen absorberades. Cancerceller använder vanligtvis stora mängder socker för att växa.

Då fann de att kalla temperaturer stimulerade sockerupptaget i den bruna fettvävnaden, den typ av fett som omvandlar energi till värme för att bibehålla en jämn kroppstemperatur. Samtidigt var sockersignalerna knappt märkbara i tumörcellerna.

När forskarna tog bort det bruna fettet, eller proteinet UCP1 som är avgörande för dess ämnesomsättning, så försvann den gynnsamma effekten av kylexponeringen och tumörerna växte i samma takt som cancercellerna som hade exponerats för högre temperaturer. Den hämmande effekten försvann även när forskarna gav mössen en dryck med hög sockerhalt.

– Ett högt intag av sockrade drycker ser ut att förstöra den gynnsamma effekten av kalla temperaturer på cancerceller. Det tyder på att en begränsad tillgång till glukos sannolikt är en av de viktigaste metoderna för att hämma tumörtillväxt, säger Yihai Cao.

För att studera resultatens relevans för människor rekryterade forskarna sex friska vuxna och en patient med cancer som genomgick kemoterapi. Med hjälp av bildtekniker som positronemissionstomografi (PET) såg forskarna att en betydande andel brunt fett aktiverades runt nacken, ryggraden och bröstkorgen hos friska vuxna som i shorts och t-shirt vistades i ett rum med en sval temperatur på 16 grader i upp till sex timmar per dag under två veckor.

Patienten med cancer vistades svalt klädd i ett rum på 22 grader under en vecka och därefter i ett rum på 28 grader i fyra dagar. Tidigare forskning har visat att även om det finns stora individuella skillnader så anses en behaglig yttertemperatur ligga på runt 28 grader, den termoneutrala zonen, för en människa i vila. Bildundersökningen visade att glukosupptaget i det bruna fettet ökade hos cancerpatienten samtidigt som glukossignalerna från tumörcellerna minskade vid den lägre jämfört med den högre temperaturen.

– Dessa temperaturer tolereras väl av de flesta människor. Vi är därför hoppfulla att kylterapi och aktivering av brun fettvävnad med andra metoder som läkemedel kan bli ytterligare ett verktyg i verktygslådan för behandling av cancer, säger Yihai Cao.

Studien finansierades av det Europeiska forskningsrådet, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden, Strategiska forskningsområdet stamceller och regenerativ medicin vid Karolinska Institutet, Torsten Söderbergs Stiftelse, Maud och Birger Gustavssons stiftelse, Novo Nordisk Fonden och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Publikation: “Brown-fat-mediated tumour suppression by cold-altered global metabolism.” Takahiro Seki, Yunlong Yang, Xiaoting Sun, Sharon Lim, Sisi Xie, Ziheng Guo, Wenjing Xiong, Masashi Kuroda, Hiroshi Sakaue, Kayoko Hosaka, Xu Jing, Masahito Yoshihara, Lili Qu, Xin Li, Yuguo Chen and Yihai Cao, Nature, online 3 augusti, 2022, doi: 10.1038/s41586-022-05030-3

För mer information, kontakta:
Yihai Cao, professor
Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet
E-post: [email protected]
Tel: 070-559 75 96

Liknande poster

AI visar hur läkemedel påverkar cancerceller från äggstockar

AI visar hur läkemedel påverkar cancerceller från äggstockar

I en studie på cancerceller från äggstockar visar forskare med hjälp av AI hur omgivningen runt tumören påverkar hur cancercellerna reagerar på läkemedel.

Två får postdok-stipendium för forskning inom bröstcancer

Två får postdok-stipendium för forskning inom bröstcancer

Två får får Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer.

Ny insikt om protein kan bana väg för nya cancerbehandlingar

Ny insikt om protein kan bana väg för nya cancerbehandlingar

I en studie publicerad i Nature Communications har KI-forskare avslöjat en fascinerande upptäckt som kan vara viktig vid cancerbehandlingar. Denna nya insikt handlar om c-MYC, en proteinkomponent som är central för cancerutveckling.

Genetiska mutationer kan förutsäga bröstcancer som inte upptäcks vid screening

Genetiska mutationer kan förutsäga bröstcancer som inte upptäcks vid screening

En studie genomförd av forskare vid Karolinska Institutet har lett till en upptäckt inom diagnostik och behandling av bröstcancer som kan förändra både screeningprogram och kliniska metoder. Studien som publiceras i JAMA Oncology, visar vilken påverkan sällsynta genetiska varianter har…

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

En plötslig och oavsiktlig viktnedgång är förknippad med en ökad risk för en cancerdiagnos under det kommande året, enligt en ny studie i JAMA. Forskare från bland annat Karolinska Institutet som ligger bakom studien uppmanar vårdpersonal och allmänhet till vaksamhet…

Mot utveckling av selektiva läkemedel för att förbättra effektiviteten av cellgifter

Mot utveckling av selektiva läkemedel för att förbättra effektiviteten av cellgifter

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab visar i en ny studie publicerad i iScience hur man kan identifiera ämnen som kan stänga av ett enzym som leder till cellgiftsresistens i cancerceller. Detta kan ha betydelse inom forskningen för att förbättra…

DNA-bygge gav oväntad upptäckt om viktig funktion i celler

DNA-bygge gav oväntad upptäckt om viktig funktion i celler

Forskare vid Karolinska Institutet har använt DNA-origami, konsten att vika DNA till önskade strukturer, för att visa hur en viktig receptor på cellers yta kan aktiveras på ett tidigare okänt sätt. Resultatet öppnar nya vägar för att förstå hur signalvägen…

Screening för sjukdomsorsakande mutationer i stamceller kan förutspå återfall hos patienter med blodcancer

Screening för sjukdomsorsakande mutationer i stamceller kan förutspå återfall hos patienter med blodcancer

Återfall efter fullständig remission är fortfarande den huvudsakliga dödsorsaken efter allogen stamcellstransplantation för hematologiska maligniteter. Förbättrade biomarkörer för tidig förutsägelse av återfall är därför viktiga för bedömning av förebyggande återfallsbehandling.

Översiktsartikel om proteinet p53 som mål för nya cancerterapier

Översiktsartikel om proteinet p53 som mål för nya cancerterapier

Tumörsuppressor-proteinet p53 kodas av TP53, den mest frekvent muterade genen vid cancer. I en översiktsartikel i Nature Reviews Clinical Oncology av professor Klas G Wiman och kollegor vid institutionen för onkologi-patologi beskrivs hur detta protein skulle kunna användas som mål…

Ny studie ifrågasätter effekten av fertilitetsbevarande läkemedel under cancerbehandling

Ny studie ifrågasätter effekten av fertilitetsbevarande läkemedel under cancerbehandling

En ny studie från Karolinska Institutet visar att ett läkemedel som ibland ges till kvinnor med cancer för att skydda deras äggstockar under cellgiftsbehandling inte tycks öka deras möjligheter att få barn efter behandlingen. Studien är publicerad i eClinicalMedicine.

Ny metod kan kartlägga immunsvaret bättre och bana väg för nya behandlingar

Ny metod kan kartlägga immunsvaret bättre och bana väg för nya behandlingar

En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka…

AI kan hitta kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreening

AI kan hitta kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreening

Genom att använda AI går det att identifiera kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreeningen för att kunna hitta cancern tidigare. Nu kan en internationell forskargrupp ledd från Karolinska Institutet visa att metoden fungerar väl i olika europeiska länder.…

100 000 HPV-vaccinerade i Sverige – men fler behövs för att utrota sjukdomen

100 000 HPV-vaccinerade i Sverige – men fler behövs för att utrota sjukdomen

Den 5 december 2023 nåddes milstolpen 100 000 vaccinerade mot humant papillomvirus (HPV) i Sverige.  Det är ett stort steg på vägen mot att utrota livmoderhalscancer.

Paradoxal roll för vita blodkroppar i bröstcancerspridning

Paradoxal roll för vita blodkroppar i bröstcancerspridning

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en viss typ av vita blodkroppar i brösttumörer både kan förhindra och främja spridningen av cancerceller till andra organ. Detta kan ha betydelse för prognosen och behandlingen av bröstcancer. Studien har publicerats…

Ny studie visar oväntade konsekvenser av CRISPR-Cas9-geneditering

Ny studie visar oväntade konsekvenser av CRISPR-Cas9-geneditering

En ny studie av Claudia Kutters forskargrupp på Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) har identifierat potentiella fallgropar i användandet av genediteringstekniken CRISPR-Cas9, en gensax som bland annat används vid cancerbehandlingar.

Forskare tar nytt AI-grepp för att analysera tumörer

Forskare tar nytt AI-grepp för att analysera tumörer

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har kombinerat AI-tekniker som används inom satellitavbildning och ekologisk forskning av organismsamhällen för att tolka stora mängder data från tumörvävnad. Metoden, som presenteras i tidskriften Nature Communications, kan i förlängningen bidra till mer individanpassad…

HPV-vaccinering till både pojkar och flickor stoppar livmoderhalscancer bäst

Det mest effektiva sättet att förebygga livmoderhalscancer är att ge HPV-vaccin till både pojkar och flickor, visar en studie publicerad i tidskriften Cell, Host and Microbe av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Förutom den individuella immuniteten som vaccinet ger…

Ny och förbättrad klassifikation av aggressiv ögoncancer

Ny och förbättrad klassifikation av aggressiv ögoncancer

Forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet har i ett internationellt samarbete utvecklat en ny och förbättrad klassifikation av den aggressiva ögoncancern uvealt melanom. Här följer en kort intervju med Gustav Stålhammar, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, KI.

Högre risk för bröstcancer hos kvinnor med falskt positivt mammografiresultat

Högre risk för bröstcancer hos kvinnor med falskt positivt mammografiresultat

Kvinnor som får ett falskt positivt resultat vid mammografiscreening har en högre risk att under de kommande 20 åren utveckla bröstcancer. Risken är högst för kvinnor i åldrarna 60 till 75, samt de som har låg brösttäthet. Dessa fynd publiceras…

Potentiell överbehandling i livets slutskede hos äldre personer

Potentiell överbehandling i livets slutskede hos äldre personer

En ny avhandling från Karolinska Institutet förespråkar vård i livets slutskede som prioriterar högsta möjliga livskvalitet, undviker onödiga eller förebyggbara risker och respekterar patientens egna önskemål.