Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Cancerforskaren Linda Bojmar leder unik humanstudie

Hur är det att vara forskningsledare i ett framtida forskningsfält, bo på ett flygplan över Atlanten och få familjelivet att gå ihop? Det är ett livspussel som cancerforskaren Linda Bojmar lägger varje dag när hon är tillbaka i Linköping för att utforska leverns roll i cancer i en unik humanstudie.

Linda Bojmar studerar metoder som kan förbättra överlevnadschansen för personer med cancer i bukspottkörteln. Foto: John Karlsson

Från ryttare i ungdomslandslaget i fälttävlan till lovande cancerforskare med världen som arbetsplats. Tävlingsinstinkten och drivet har tagit Linda Bojmar till nya och spännande marker i forskarvärlden. Hemvändaren ska genomföra studier i Sverige som är de första i sitt slag.

Efter ett par år i USA har Linda Bojmar återvänt till Sverige för att fortsätta sin forskningsresa. Forskningen som hon ska bedriva vid Linköpings universitet bygger vidare på pilotstudier som hon har utfört under sin tid som postdoktor i David Lydens labb vid Weill Cornell Medicine och Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York. Hon ska utforska leverns roll i de processer som bidrar till att cancer i bukspottkörteln kan sprida dottertumörer till levern.

Pre-metastatiska nischen

Forskningen handlar primärt om cancer i bukspottkörteln, eller pankreas, som är en aggressiv form av cancer med hög dödlighet och begränsade möjligheter till behandling. När tumörcellerna spridit sig till levern och bildat dottertumörer, så kallade metastaser, är överlevnaden vanligtvis kort. I sin forskning kommer Linda Bojmar undersöka tidiga steg i spridningen av dottertumörer till levern. Hypotesen är att levern har en aktiv roll i denna process och att det sker förändringar i levern som antingen främjar eller motverkar metastasering dit. Dessa förändringar hoppas forskarna kunna mäta i ett tidigt stadie innan metastaseringen har skett.

– Vi försöker titta på något som vi kallar för den pre-metastatiska nischen – ett koncept som myntades av min PI (principal investigator/forskningsledare), David Lyden, i USA. Under pilotstudierna i USA fokuserade vi på levern då vi visste att de cancertyper vi intresserade oss för skulle sprida sig dit. Vi ville också se vad som sker i levern när den primära tumören växer och hur det styr om man får metastasering tidigt, i ett senare skede eller kanske inte alls. Vi ville försöka se om det är någonting hos levern som vi kan använda för att hjälpa oss bromsa det här helt enkelt.

Leverbiopsier från patienter

Det har gjorts flera djurstudier som indikerar att det existerar förändringar i levern. Det Linda Bojmar startade då hon kom över till New York var en humanstudie (studie på människor) där hon och forskarteamet tagit leverbiopsier från patienter för att titta om det händer något i levern. Att ta leverbiopsier på patienter är inte helt lätt. Hon hade en önskan om att starta upp studien i Sverige innan hon for till USA, men så blev inte fallet. Nu har det gått ett par år och pilotstudierna i USA har visat på goda resultat.

– Nu med ett hundratal patienter i USA vet vi att det inte är någon större risk att ta leverbiopsier. Levern är tacksam för den växer till. Vi ska starta det här i Linköping också.

Leverbiopsierna görs vid operationer, men det kan vara svårt att följa om man till exempel vill se om cancern kommer tillbaka. Knutet till biopsierna tittar Linda Bojmar och forskargruppen även på små partiklar i blodet. Partiklarna innehåller proteiner och via partiklarna kan celler kommunicera med varandra på avstånd – både i friskt tillstånd och vid sjukdom. De kallas extracellulära vesiklar och partiklar, EVP.

– De här vesiklarna ändras om cellerna blir maligna (elakartade) eller om någonting sker i den här mikromiljön. Vi vill använda de som biomarkörer för att på ett lättare sätt kunna följa. Vi försöker knyta vad vi ser i levern och vad som händer i levern till vad vi faktiskt kan detektera i blodet.

En biomarkör är en biologisk variabel som speglar en fysiologisk förändring till följd av sjukdom, läkemedelsbehandling eller annan yttre påverkan. Biomarkörer är ämnen som lätt kan mätas i exempelvis blod.

– Konceptet för den här typen av forskning har börjat uppmärksammats. Det finns många in vitro- och in vivo-studier i djurmodeller. Det börjar spridas runt om i världen vilket är jätteroligt. Den humanstudien vi gör är den absolut första i sitt slag. Om resultaten håller så hoppas vi att det ska bli ett nytt stort forskningsfält.

In vitro avser ofta forskning med odlade celler, medan in vivo betyder ”i det levande”. När man pratar om in vivo-metoder så betyder för det mesta djurförsök. Men även försök på frivilliga människor är in vivo-försök.

Linda Bojmar hoppas att forskningen i ett första steg ska kunna hjälpa patienter med bukspottkörtelcancer. I dagsläget har de en dålig prognos.

– Man kan säga att vi försöker skräddarsy med hjälp av de medel som vi har i dag. Nästa steg är ju så klart att se om vi kan hitta några nya molekyler i det här som man kanske skulle kunna rikta behandling mot till exempel immunförsvaret. Om man bara generellt behandlar med de medel vi har i dag, hjälper det inte mycket för pankreascancer, men det kan bero på att man inte ger det till rätt patient. Det kanske bara är den gruppen där det finns ett aktivt immunsvar där det faktiskt hjälper. Då måste vi på något sätt hitta de antingen genom blodet eller genom levern eller deras tumör. Det blir nästa steg.

Att förlänga överlevnaden för patienter är första fokus.

– Vi hoppas kunna förlänga överlevnaden för patienter med främst pankreascancer, men även de som har cancer i magtarmen eller matstrupen. Många av de typerna som sprider sig till levern främst. Det är första fokus.

Läs hela artikeln: https://liu.se/nyhet/cancerforskaren-linda-bojmar-leder-unik-humanstudie

Liknande poster

Enkelt blodprov kan förutse risk för allvarliga leversjukdomar

Enkelt blodprov kan förutse risk för allvarliga leversjukdomar

Ny blodanalys gör det lätt att förutse allvarliga leversjukdomar för att kunna behandla.

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

En maskin som automatiskt massproducerar rätt sorts vita blodkroppar. En miljard av dessa T-celler sprutas sedan in i en tumör i levern. Lars Ny och hans forskarteam får nu tio miljoner av Cancerfonden för att ta cellterapi till en ny…

Ett steg mot AI-stödd precisionsmedicin

Ett steg mot AI-stödd precisionsmedicin

Artificiell intelligens, AI, som hittar mönster i komplexa biologiska data kan på sikt bidra till utveckling av individanpassad sjukvård. Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram en AI-underbyggd metod som kan appliceras på olika medicinska och biologiska frågeställningar. Modellerna kan…

Forskare utvecklar metod för att använda cellgifter som antibiotika på ett säkert sätt

Forskare utvecklar metod för att använda cellgifter som antibiotika på ett säkert sätt

Antibiotikaresistenta bakterier är ett hot mot människors liv – ändå går utvecklingen av nya läkemedel mot bakterieinfektioner långsamt. Kanske kan en grupp beprövade läkemedel som under årtionden använts mot cancer vara en del av lösningen. Det hoppas forskare vid Linköpings…

Levercancer och allvarlig leversjukdom vanligare om fettlever finns i familjen

Levercancer och allvarlig leversjukdom vanligare om fettlever finns i familjen

Även familjemedlemmar till personer med metabolt orsakad fettlever har en ökad risk att utveckla levercancer och avlida av leverrelaterade sjukdomar. Detta skulle kunna innebära att även närstående är betjänta av de livsstilsråd som idag endast ges till patienter.

Upptäckt avslöjar hur celler svarar på varandras signaler

Upptäckt avslöjar hur celler svarar på varandras signaler

Samma budskap kan uppfattas olika av olika individer – även bland celler. Det visar en studie av forskare vid Linköpings universitet som undersökt kommunikation mellan celler genom Wnt-signalvägen, som spelar en avgörande roll i både embryoutveckling och cancer. Fynden är…

Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer

Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer

Sedan ett år opereras allt fler patienter med lever- och bukspottkörtelcancer med robotassisterad kirurgi vid Akademiska sjukhuset. Fördelen med den minimalinvasiva metoden är att patienterna återhämtar sig snabbare och mår bättre efter operation, men också att man kan utföra mer…

Skadade stamceller kan förklara sena problem vid leukemi

Skadade stamceller kan förklara sena problem vid leukemi

Blodstamceller finns kvar i benmärgen vid akut lymfatisk leukemi, visar en ny studie. Men de tappar förmågan att bilda nya blodceller. Det kan vara en förklaring till att överlevare kan ha försämrad blodbildning lång tid efter sjukdomen.

Möjlig förklaring till långtidseffekter hos leukemiöverlevare upptäckt

Möjlig förklaring till långtidseffekter hos leukemiöverlevare upptäckt

I motsats till vad man tidigare trott finns stamcellerna, som alla nya blodceller bildas från, kvar i benmärgen vid blodcancerformen akut lymfatisk leukemi. Men sjukdomen gör att stamcellerna har en dold defekt som gör att de över tid tappar sin…

Ökad cancerrisk i täta bröst kan ha en biologisk förklaring

Ökad cancerrisk i täta bröst kan ha en biologisk förklaring

Risken för bröstcancer är mycket högre i så kallade täta bröst, som avbildas som vita på mammografi, än så kallade icke-täta bröst som avbildas som grå på mammografi. Nu visar forskare vid Linköpings universitet att det finns stora biologiska skillnader…

Incidensen av levercancer ökar över hela världen – nu presenteras nya rön som kan förbättra behandlingen

Incidensen av levercancer ökar över hela världen – nu presenteras nya rön som kan förbättra behandlingen

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat förekomsten av en specifik kombination av ett protein och en lncRNA-molekyl i levercancer. Genom att öka förekomsten av lncRNA-molekylen minskar tumörcellernas fettdepåer vilket leder till att tumörcellernas delning upphör, och att de så småningom…

Daniel Aili får ett av årets ERC Consolidator Grants från det europeiska forskningsrådet ERC

Daniel Aili får ett av årets ERC Consolidator Grants från det europeiska forskningsrådet ERC

Ska utveckla en metod för att mäta en typ av cancerrelaterade enzymer, som på sikt ska kunna användas för både diagnostik och förbättrad behandling.ka utveckla en metod för att mäta en typ av cancerrelaterade enzymer, som på sikt ska kunna…

Imfinzi plus tremelimumab visade oöverträffad överlevnad i 1a linjen vid icke resekterbar levercancer

31 procent av patienterna levde efter 3 år. En singeldos tremelimumab plus Imfinzi var fjärde vecka minskade risken för död med 22% i Fas III-studien HIMALAYA.

Nya rön kan bidra till bättre diagnos och behandling av levercancer

Nya rön kan bidra till bättre diagnos och behandling av levercancer

I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet identifierat förekomsten av en specifik kombination av ett protein och en lncRNA-molekyl i levercancer. Genom att öka förekomsten av lncRNA-molekylen minskar tumörcellernas fettdepåer vilket leder till att tumörcellernas delning upphör, och…

Användarperspektivet centralt när internetterapi för bröstcanceröverlevare utvecklas

Internetterapi för de som haft bröstcancer behöver utvecklas med slutanvändaren i fokus, visar en doktorsavhandling vid Linköpings universitet. Terapin behöver vara flexibel inför patientens behov och stötta psykologer som bör få utbildning att arbeta över internet.

Imfinzi plus tremelimumab i 1a linjen förbättrade OS signifikant vid icke resekterbar levercancer

I Fas III-studien HIMALAYA gavs en dos av tremelimumab i kombination med Imfinzi var fjärde vecka vilket visade statistisk signifikans och generell överlevnad.

Lär en gammal hund sitta: Ett gammalt läkemedel ger nya möjligheter för behandling av barnleukemi

Den tumörhämmande genen TET2 är avstängd i en stor andel av fallen av akut lymfoblastisk leukemi (ALL) hos barn, visar en ny studie från Linköpings universitet. Forskarna visar att den avstängda genen kan slås på igen genom behandling med ett…

Jonpumpen ska kunna användas i behandling av hjärncancer

Trots kirurgi och efterbehandling i form av cytostatika och strålning återkommer ofta elakartade hjärntumörer. Forskare vid Linköpings universitet har tillsammans med medicinska universitetet i Graz, visat i cellförsök att en jonpump kan användas för mer precis läkemedelsdosering i hjärnan vilket…

AI inom digital patologi utvecklas i stort projekt

Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, är med i ett stort europeiskt samarbetsprojekt kring artificiell intelligens inom digital patologi. Projektet har fått finansiering från Innovative Medicines Initiative inom EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020.

Möjligt att förutse risken för svåra biverkningar av cancerbehandling

Möjligt att förutse risken för svåra biverkningar av cancerbehandling

Risken för allvarlig påverkan på blodstatus och benmärg vid cytostatikabehandling kunde förutsägas med en prediktionsmodell, som utvecklats av forskare vid Linköpings universitet. Forskningen kan bidra till att det på sikt blir möjligt att med genanalys hitta patienterna med hög sannolikhet…