Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Bröstbevarande kirurgi ökar livskvaliteten och är lika säker som traditionell kirurgi

På senare år har tekniker inom bröstbevarande kirurgi, onkoplastik, utvecklats för att vid behandling av bröstcancer förbättra både det funktionella och estetiska resultatet. Onkoplastik är lika säker som konventionell bröstbevarande kirurgi vid bröstcancer och patienternas hälsorelaterade livskvalitet ökar. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet.

– Att rekonstruera bröstet med onkoplastik i samband med canceroperationen är en lika säker metod som att ta bort hela bröstet, förutsatt att bröstet strålbehandlas efter kirurgin. Onkoplastik som behandlingsmetod varken fördröjer efterbehandlingen eller försämrar prognosen. Patienterna är nöjdare med resultatet och deras psykosociala välbefinnande efter operation ökar på kort såväl som på lång sikt, säger Michael Rose, doktorand vid Lunds universitet och specialistläkare i kirurgi och plastikkirurgi på Sydvestjysk Sygehus i Esbjerg, Danmark.

Risken att förlora ett bröst kan öka de psykiska påfrestningarna vid en bröstcancerdiagnos. Onkoplastik kombinerar två kirurgiska principer:

  • Bröstkirurgi för att ta bort tumören.
  • Plastikkirurgi för att rekonstruera bröstet vid canceroperationen.

I Danmark och Sverige har onkoplastik använts i över ett decennium. Behandlingsmetoden introducerades redan 2008 i Danmark på Sydvestjysk Sygehus och används även vid kliniker i Europa och USA. Liksom i Danmark råder det även inom svensk bröstcancerkirurgi ännu tydliga skillnader inom landets regioner för vilka patienter som erbjuds tekniken eller inte.

Onkoplastik i Sverige

I Sverige pågår liknande forskningsstudier som i Danmark med syfte att avgöra den bästa operationen för varje enskild bröstcancerpatient. Bland annat har Bröstcancerförbundet stött initiativet från Svensk förening för bröstkirurgi (SFFB) att kompetensutveckla svenska kirurger och lär ut tekniken genom nationella årliga kurser.

– Inom Region Skåne är onkoplastikkirurgi fullt introducerad, och på Skånes universitetssjukhus är samtliga bröstkirurger utbildade i onkoplastikkirurgi. Vi erbjuder operationsmetoden till alla patienter som planeras för bröstbevarande kirurgi där vi bedömer att onkoplastikkirurgisk teknik ger ett bättre postoperativt resultat eller gör det möjligt att ta bort större tumörer, kommenterar Lisa Rydén, professor i kirurgi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Studerat danska patienter

Michael Rose har i sitt avhandlingsarbete följt och utvärderat onkoplastik som behandlingsmetod vid tre danska sjukhus under åren 2008–2013. Ett övergripande mål med avhandlingens fyra delstudier har varit att kunna visa på hur onkoplastik i Danmark bör och ska kunna genomföras i klinisk praxis.

I Danmark jämförde Michael Rose och hans kollegor onkoplastik och traditionell bröstbevarande kirurgi hos totalt 1 596 bröstcancerpatienter varav 197 patienter behandlades med onkoplastik. Särskilt undersökte forskarna om säkerheten skiljer sig mellan de två behandlingsmetoderna.

– Vi kunde se att det inte fanns någon ökad risk för återfall hos de kvinnor som behandlats med onkoplastik i stället för traditionell bröstbevarande kirurgi. Det fanns inte heller några skillnader i hur länge kvinnorna levde efter sin behandling av bröstcancern, säger Michael Rose.

Trots att metoden, som används i delar av Danmark och i Sverige i dag, både är säker och gör att fler patienter får behålla bröstet är den ännu inte etablerad som klinisk rutin i de båda länderna. Förutom hälsoeffekter tror Michael Rose att onkoplastik är en kostnadseffektiv behandlingsmetod på sikt, men forskning saknas på detta område.

För patienten blir det till exempel färre ingrepp och psykologiskt kan det vara positivt att vakna upp med två bröst i stället för ett. Om båda ingreppen görs vid ett och samma tillfälle minskar även antalet sjukskrivningsdagar för patienten samtidigt som vårdens kostnader minskar.

Michael Rose menar att onkoplastik snarare bör införas som komplement till traditionell kirurgi och att specialisternas kunskaper kan utvecklas, och tillägger:

– Alla bröstcancerpatienter ska inte behandlas med onkoplastik. Varje fall förutsätter en individuell bedömning, säger Michal Rose.

Michael Roses profil i Lucris, Lunds universitets forskningsportal

Michael Rose försvarar sin avhandling ”Oncoplastic Breast Surgery – Surgical Strategy, Oncological and Patient-reported Outcome” vid Lunds universitet den 23 oktober 2020.

Ladda ner Michael Roses avhandling

Forskningen är finansierad av bland andra Stiftelsen för cancerforskning vid onkologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus Malmö, Einar och Inga Nilssons stiftelse för kirurgiforskning, Lunds universitets medicinska fakultet och Sydvestjysk sygehus i Esbjerg, Danmark.

Fakta studiedesign

Klinisk forskning, epidemiologisk forskning
Studiedesign: Kvalitativ studie, registerbaserad studie, enkätstudie
Observationsstudie: Kohortstudie
(Delstudie I: deskriptiv klinisk studie)
(Delstudie II: deskriptiv teknisk studie)
(Delstudier III och IV: epidemiologisk registerstudie)

FAKTA ONKOPLASTIK VID BRÖSTCANCER

Onkoplastik innebär att man vid bröstcanceroperation omformar bröstet och använder flera avancerade kirurgiska tekniker för att ta bort tumören samtidigt som man bevarar bröstets form, funktion och utseende. Hur bröstrekonstruktionen och operationen genomförs beror på var tumören sitter och hur utbredd den är, hur stort bröstet är, och hur det som tas bort kan ersättas med kroppsegen vävnad. Ibland opereras även det andra bröstet med en bröstförminskning, för att brösten ska bli så lika som möjligt.

Onkoplastik är en individanpassad kirurgi och bör därför i varje enskild situation bedömas inom ett multidisciplinärt team. Dialog om teknikens för- och nackdelar bör dessutom alltid föras mellan patient och behandlande kirurg. I dag är alltfler bröstkirurger utbildade i onkoplastik vilket innebär att det kosmetiska resultatet blir bättre för bröstcancerpatienter.

FAKTA BRÖSTCANCER

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Omkring 30 procent av all cancer hos svenska kvinnor är bröstcancer, och i Sverige insjuknar cirka 20 kvinnor varje dag. Varje år ställs omkring 9 000 bröstcancerdiagnoser i Sverige av totalt 61 000 cancerdiagnoser.

I Danmark diagnosticeras var nionde kvinna under sin livstid med bröstcancer, och 2016 fick cirka 4 700 kvinnor diagnosen.
Källa: Michael Rose och Cancerfonden

Liknande poster

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Anders Bjartell, professor i urologisk cancerforskning och överläkare inom urologi vid SUS, får Frans Debruyne Life Time Achievement Award 2025.

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Cancerpatienter som tog emot ett negativt sjukdomsbesked upplevde läkarna som mindre empatiska än patienter som fick ett mer positivt besked. Lundaforskarna bakom studien tror dels att det handlar om rollen som budbärare av ett så negativt besked. Men också om…

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Träning vid cancer minskar biverkningar

Träning vid cancer minskar biverkningar

Att få en cancerdiagnos och sedan genomgå ofta påfrestande behandlingar, kan kännas tungt nog som det är. Att då samtidigt behöva träna, när trötthet, muskelvärk och illamående tränger sig på, kan kanske te sig övermäktigt.

Segern till Lund i Forskar Grand Prix för fjärde gången i rad!

Segern till Lund i Forskar Grand Prix för fjärde gången i rad!

Sofie Mohlins presentation om hur forskning med kycklingembryon kan bidra till att bota en ovanlig form av barncancer tog hem segern i den nationella finalen av Forskar Grand Prix. Hennes vinst blir den fjärde raka segern i rad för Lunds…

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet.

Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare

Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare

I år tilldelas priset cancerforskaren Harald Stenmark, professor i medicin vid Universitetet i Oslo och Oslo Universitetssjukhus. Harald Stenmark uppmärksammas för sin banbrytande forskning inom cellbiologi, där han i detalj klarlagt funktionerna för proteiner essentiella för reglering av endosomer och…

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP.

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ.

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

BRCA1 och BRCA2 är välkända bröstcancergener som är förknippade med avsevärd ökad risk för ärftlig bröst- och äggstockscancer. Men det finns ytterligare elva gener som är associerade med förhöjd risk för dessa former av cancer. En flerårig nationell studie visar nu att andelen kvinnor med genetiskt fastställd ärftlig bröstcancer…

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

Ett ”bokmärke” – i form av specifika proteiner – i cellens DNA, innebär att celler minns sin identitet efter celldelning. Mekanismen har tidigare visats i odlade celler. Forskare vid Lunds universitet har nu för första gången visat den avgörande betydelsen…

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd screening är ett säkert alternativ till dagens traditionella dubbelavläsning av radiologer och kan minska arbetsbördan för en hårt belastad profession. Det visar nu en prospektiv, randomiserad studie som undersökt hur säkert det är att använda AI i mammografiscreening.

Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer

Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer

Genom att omprogrammera cancerceller till immunförsvarets dendritceller, utvecklar forskare vid Lunds universitet ett nytt behandlingskoncept mot cancer. I ett internationellt samarbete har konceptet framgångsrikt testats på celler från sju olika cancerformer och verifierats i möss.

Fullt fokus på avancerade terapier – nytt ATMP-centrum vid Lunds universitet

Lunds universitet inrättar ett universitetsövergripande utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP. Det är en kraftsamling för att förflytta medicinsk forskning med potential för nya banbrytande terapier till att nå patientgrupper där traditionella läkemedel inte räcker till.

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels- och vaccinforskning, inte minst inom områden som cancer, virus- och bakterieinfektioner.

Datadriven smart mikroskopi visar var bilden ska tas

Datadriven smart mikroskopi visar var bilden ska tas

För att ta extremt högupplösta mikroskopbilder på exempelvis celler måste man veta exakt var man ska rikta mikroskopet så att man avbildar just det man är intresserad av. Inte så lätt när det man letar efter är levande biologiskt material…

Nya insikter om fosterutvecklingsprogram som kan skydda mot leukemi

Nya insikter om fosterutvecklingsprogram som kan skydda mot leukemi

Under fosterstadiet pågår flera olika så kallade cellprogram som är viktiga för fosterutvecklingen. I en studie som publiceras i Cell Reports visar forskare vid Lunds universitet på studier i möss att ett av dessa program verkar skydda mot cancerformen akut…

Detta spelar roll för hur kvinnor mentalt klarar bröstcancer

En av tio kvinnor får bröstcancer under sin levnad. De flesta överlever. Men den mentala återhämtningen varierar från person till person. En ny avhandling från institutionen i psykologi vid Lunds universitet har undersökt den personliga förmågan att hantera krissituationer. Tre…

Aquaporin – vattenkanal i cellmembranet kartlagd

Aquaporin – vattenkanal i cellmembranet kartlagd

Idag finns teknologi som med extremt hög upplösning gör det möjligt för forskarna att kartlägga strukturen på cellernas minsta beståndsdelar, som kroppens proteiner. Genom att förstå hur proteinerna ser ut och agerar med sin omgivning kan forskarna hitta nycklar till…

Målinriktad cancerbehandling – redan verklighet vid flera cancerformer

Målinriktad cancerbehandling – redan verklighet vid flera cancerformer

Målinriktad, skräddarsydd eller personanpassad – benämningarna är många men betyder ungefär samma sak. Det handlar om att utifrån kunskap om tumörens specifika molekylära förändringar erbjuda en specialanpassad verksam behandling.