Blodcellstransplantationen firades på Hematologidagarna

På årets Hematologidagar i Örebro i oktober var merparten av rampljuset riktat bakåt-mot historiken inom allogen blodcellstransplantation. I år är det ett halvt sekel sedan den första benmärgstransplantationen genomfördes i Sverige, ett jubileum som uppmärksammas i boken ”Tusentals räddade liv i Sverige under 50 år” som delades ut på konferensen.

En av höjdpunkterna på årets Hematologidagarna var paneldebatten där merparten av pionjärerna inom området deltog- och gästföreläsaren professor Fred Appelbaum som har arbetat med- och skrivit en bok om- Nobelpristagaren Donnall Thomas, benmärgstransplantationens fader, gav ytterligare stjärnglans till det unika evenemanget.

Svensk Förening för Hematologi (SFH)  som idag har drygt 700 medlemmar, startade 1962 och har sedan 1985 anordnat årliga Hematologidagar runt om i landet. I år var det Örebros tur att stå som värd för fjärde gången.

• I år hade vi fler deltagare än tidigare år, totalt runt 380 personer, säger Lovisa Wennström, ordförande för SFH och verksam som överläkare vid Sektionen för hematologi och koagulation på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
• Många pensionerade medlemmar och ovanligt många sjuksköterskor hade i år lockats av den unika möjligheten att få se och lyssna på de levande legendarerna inom området allogena blodcellstransplantationer, bland annat Gösta Gahrton, Olle Ringdén, Kristina Carlsson, Per Ljungman och Stig Lenhoff. Men det största dragplåstret var nog Fred Appelbaum som höll en lysande gästföreläsning om sina personliga erfarenheter av att arbeta tillsammans med Nobelpristagaren Donnall Thomas (1920-2012), tillägger hon.

Efter en läkarlunch där bland annat nya sjukvårdsministern Elisabet Lann deltog via länk ägnades hela första dagen på konferensen åt allogen blodcellstransplantation.

I Sverige transplanteras omkring 300 personer om året. Sedan starten 1975 har runt 8 000 personer genomgått denna typ av behandling i landet.

Professorn och moderatorn Hans Hägglund inledde den unika paneldebatten ” Allogen stamcellstransplantation i Sverige 1975-2025- en historisk tillbakablick” med orden:

• Här på scenen sitter 300 års samlad erfarenhet av stamcellstransplantationer.

Därefter gav han ordet till nestorn i församlingen, professor Gösta Gahrton, som genomförde den första benmärgstransplantationen 1975 på Huddinge sjukhus i Stockholm och engagerat berättade om alla svåra initiala omständigheter- både medicinska och administrativa.

• Tyvärr avled den första patienten, en 17-årig pojke med svår aplastisk anemi, på grund av komplikationer men två år senare genomförde vi den första lyckade behandlingen på en person som sedan levde i ytterligare 15 år, berättade Gösta Gahrton och konstaterade att det i mitten av 70-talet fanns ett 40-tal personer som arbetade inom detta område i världen, mot cirka 4 000 idag.

En av de första barnpatienterna transplanterades i Göteborg 1984 av professor Anders Fasth, i Uppsala och Lund genomförde Kristina Carlson och Stig Lenhoff lyckade vuxentransplantationer cirka åtta år senare, liksom professor Gunnar Juliusson i Linköping 1994. I Umeå görs cirka 20 transplantationer årligen sedan 1997, vilket Cecilia Isaksson kunde berätta om.

Levande medicinhistoria

Tillsammans med professorerna Olle Ringdén och Per Ljungman i Stockholm har samtliga på scenen varit viktiga aktörer under hela utvecklingen inom området och att alla dessa personer satt tillsammans på en scen var ett unikt ögonblick – ett stycke levande medicinhistoria.

• Det har hänt otroligt mycket under de här 50 åren, konstaterade samtliga i panelen, från en närmast säker dödsdom är tvåårsöverlevnaden vid svåra blodcancersjukdomar nu drygt 80 procent på Karolinska och idag genomförs omkring 100 000 transplantationer årligen i världen.

Nyckelfaktorer bakom utvecklingen är bland annat forskning, tidig diagnostik, förbättrade behandlingar och omvårdnad, kvalitetsregister, genetiska markörer samt ökad tillgång till donatorer tack vare Tobiasregistret.

Trots alla framgångar utgör fortfarande återfallen ett stort problem och alla i panelen var överens om att urvalsprocessen- valet av vilken patient som ska få – och kan ha nytta av- denna typ av behandling- är avgörande för utfallet.

På Hans Hägglunds fråga om benmärgstransplantationer fortfarande kommer att utföras år 2040 blev det samlade svaret att denna behandlingsmetod troligen kommer att minska till förmån för andra cellterapier som är på väg.

Om och när transplantera

Hematologerna Anna Bergendahl Sandstedt, Linköping och Johan Törlén på CAST vid Karolinska Universitetssjukhuset , gav en uppdatering om hur man numera arbetar före en transplantation. Debatten om transplantörens dilemma ”Att transplantera eller inte” modererades av Jan-Erik Johansson, överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

• Idag vet vi vad vi KAN göra men inte allt om NÄR och OM vi ska göra det, sade han och poängterade att livsstilsfaktorer kan vara minst lika viktiga som biologisk ålder när beslut om transplantation ska tas och att man därför måste ta upp allt med patienten.

Efter diskussioner och interaktiva omröstningar om några autentiska patientfall var det dags för första dagens, kanske hela konferensens, höjdpunkt:gästföreläsaren professor Fred Appelbaum från Fred Hutchison Cancer Center i Seattle, USA som inledde sitt lysande framträdande med att visa en video från atombomberna som fälldes över Hiroshima och Nagasaki 1945- det tragiska startskottet med 200 000 döda på en dag- till dagens framgångsrika benmärgstransplantationer.

Releasefest för jubileumsbok

I boken ”Living Medicine” utgiven 2023 berättar Fred Appelbaum historien om legendaren Donnall Thomas livslånga arbete inom området, hur han länge fick kämpa hårt mot en starkt ifrågasättande kollegial omvärld men till sist belönades med Nobelpriset 1990.

• Vi har gjort enorma framsteg de senaste 20 åren, allt har blivit bättre, konstaterade Fred Appelbaum, som tror att utvecklingen inom godkända cellterapier kommer att öka explosionsartat framöver, även i behandlingen av solida tumörer.
• I Afrika kan idag 300 000 barn med sickelcellsjukdom botas med en enda spruta. Det är arvet efter Donnall Thomas. Och tvillingflickorna Nancy och Barbara som var hans första transplanterade patienter 1960 lever fortfarande.

Kvällen avslutades med en releasefest för jubileumsboken ”Tusentals räddade liv under 50 år” (Ekerlids förlag) som delades ut till SFH:s medlemmar.  Båda redaktörerna Hans Hägglund och Gösta Gahrton fick tillbringa en stor del av kvällen med att skriva autografer- en minst sagt ovanlig sysselsättning för båda men ett tydligt tecken på hur mycket föreningens medlemmar värdesatte att få en personlig inblick i en imponerande medicinsk utveckling.

De övriga konferensdagarna ägnades åt CAR-T och biospecifika antikroppar; komplikationer och toxicitet, en presentation av nya riktlinjer vid Morbus Waldenström, expertsamtal om behandlingsorsakad neuropati, det svåra samtalet och hudlymfom.

Övrigt som togs upp var strålningsmedicin vid katastrofer, anti-PF4-associerade tromboser, kardioonkologi för hematologer, komplementrelaterade hematologiska sjukdomar och nyheter inom myeloproliferativa neoplasier.

Text: Evelyn Pesikan