Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny precisionsmedicinsk teknologi för immunterapi onkologi

På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar är två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera proteiner på cancercellers yta som mål för immunterapier. Här beskriver professor Mattias Belting vid Lunds universitet sin forskargrupps arbete på detta högintressanta område.

Immunterapier har revolutionerat behandlingen av flera cancertyper och kan redan idag i vissa fall bota patienter med avancerad sjukdom. Gemensamt för immunterapier med CAR-T-celler och antikroppar, i synnerhet antikroppdrog- komplex (eng. antibody-drug-complex, ADC) och antikropp-radionuklidkomplex för radioimmunterapi (RIT), är att de riktar sig mot specifika målproteiner som uttrycks på ytan av tumörceller1-
3. Tumörytantigener integrerade med plasmamembranet är därför högintressanta mål för immunterapier vid cancer (Figur 1). På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av metoder för design av smartare CAR-T-celler och antikroppar. Den stora utmaningen är att uttrycket av tumörytantigener skiljer sig åt mellan tumörer, men även inom samma tumör. Vidare förändras uppsättningen ytantigener under tumörens evolution, framförallt som svar på stressfaktorer i mikromiljön, såsom hypoxi och acidos4, 5. Onkologisk behandling med cytostatika och strålbehandling som selekterar fram behandlingsresistenta cellkloner utgör ytterligare en viktig evolutionär mekanism som ritar om tumörens ytantigenlandskap. Det finns således ett stort behov av nya strategier som med hög precision kan identifiera tillgängliga, behandlingsbara tumörytantigen på individnivå.

UTVECKLAT NY TEKNOLOGI
Även om framstegen inom DNA- och RNA-sekvensering möjliggjort transkriptionell tumörprofilering med hög upplösning och känslighet, utgör den svaga korrelationen med det faktiska uttrycket av proteiner en uppenbar, begränsande faktor. Vidare innebär proteomikbaserade metoder för analys av hela tumörbulken förlust av spatial information och begränsad sensitivitet för lågutsultaten ger således starkt stöd för behovet av avancerade teknologier som kartlägger möjliga behandlingsmål på proteinnivå samt på individnivå. Studierna har gett flera, metodologiska insikter för framtida forskning inom området. Primära tumörceller från patientvävnad visade sig fundamentalt ändra sitt ytlandskap när de togs ur sin
naturliga, tredimensionella miljö för odling under konventionella, tvådimensionella förhållanden. De metoder som tidigare utvecklats för att identifiera ytantigen eller selektera fram antikroppar riktade mot tumörceller använder i stor utsträckning 2-dimensionella cellmodeller9, 10, vilket enligt de aktuella studierna ger en missvisande bild som inte återspeglar situationen i patienttumörer.

Läs hela artikeln

 

Pedro Velica – Han skildrar forskningsetiska problem som tecknade serier

Kan man skämta om cancerceller? Skratta åt immunsystemets kamp mot invaderande virus? Går det att belysa oetisk forskning på ett humoristiskt sätt? Svaret är helt självklart ja om frågorna ställs till Pedro Velica, immunolog, cancerforskare – och känd serietecknare. Sedan 2013 kan hans alster beskådas på sociala medier under namnet ”Pedromics”.

Pedro Velica är 38 år och kommer från Portugal, där han studerade biologi. Han valde tidigt att fokusera på immunologi med inriktning mot cancer och avlade sin PhD i Birmingham och gjorde sin post-doc i London.
– För sju år sedan började jag leta efter ett jobb i Kalifornien, men ett besök i Stockholm fick mig snabbt på andra tankar. Jag blev omedelbart jätteförtjust i staden och lyckades få en forskartjänst på Karolinska Institutet, berättar Pedro, som parallellt med sin vetenskapliga inriktning har ägnat sig åt att teckna sedan barnsben.
– Vetenskap är väldigt visuellt. Det går att förklara många komplicerade saker, som till exempel hur cancerceller fungerar, genom illustrationer. Jag vet att det finns många andra forskare som också håller på att teckna, det är ett bra och pedagogiskt sätt att lära sig – och att lära ut – saker. Jag använder mig ofta av illustrationer när jag undervisar.
Han har alltid en anteckningsbok med sig, men när han får en idé skriver han inte ned den utan gör en snabb teckning. När han efter uppmaning från sina vänner började lägga ut sina serieteckningar på sociala medier 2013 kunde han inte riktigt föreställa sig att han skulle få ett sådant gensvar.

Idag har ”Pedromics” omkring 50 000 följare på Facebook och cirka 7 000 på Twitter. Från att mest ha ägnat sig att illustrera hur cancerceller fungerar, hur immunsystemet bekämpar farliga inkräktare och hur interaktionen mellan immunsystemet och cancer ser ut har han på senare tid börjat ta upp andra saker i sina serier. Under rubriken ”Tales of the Unethical” belyser han olika forskningsetiska
problem, som exempelvis datamanipulation, publikationspressen, den stenhårda konkurrensen och den ständiga jakten på forskningsanslag. Problem som han har egen erfarenhet av. När han bad sina följare att skicka in anonyma berättelser om sina upplevelser i forskarvärlden, fick han överväldigande många, och ofta nedslående, svar på kort tid.

– Efter mina sju år i akademin insåg jag att det konkurrenspräglade arbetssätt som råder i den miljön inte riktigt passar min personlighet. Jag vill arbeta i team och är inte alls bra på att hålla mig framme och sälja mig själv. Efter att ha tröttnat på den akademiska världen lämnade Pedro KI och sin cancerforskning i våras för att istället arbeta med autoimmuna sjukdomar på AstraZeneca i Göteborg.
– Jag trivs jättebra, men med ett nytt jobb och två små barn blir det inte så mycket tid över till mina serier, säger han och tillägger att han fortfarande håller på att pröva sig fram i karriären. Att välja en mer kommersiell väg när det gäller serieteckningarna är inte aktuellt just nu.

– Det skulle förstöra all lekfullhet, tror jag. För mig är tecknandet framförallt ett lustfyllt sätt att koppla av så jag vill inte göra det till min huvudsakliga sysselsättning. Men vad vet man, jag kanske väljer en helt annan bana så småningom, kanske inom konsten.

Läs hela artikeln som PDF

Add Health Media ny hemvist för Onkologi i Sverige – hopp om korsbefruktning och utveckling i ett större kommunikativt sammanhang

Add Health Media, en av Nordens största aktörer inom medicin- och hälsovårdskommunikation, har förvärvat Pharma Industry Publishing som bland annat ger ut Onkologi i Sverige, Neurologi i Sverige och nättidningen Pharma Industry.
– Det vi ser framför oss är en korsbefruktning och utveckling av våra olika digitala plattformar. Den spetskompetens och det starka varumärke som tidskrifterna har byggt upp är ett nytt och värdefullt komplement i vår verksamhet. Vi kommer inte att göra några stora förändringar, att behålla OiS och NiS i tryckt form är en självklarhet, säger AHM:s VD Rikard Ekberg.

Add Health Media ägs i sin helhet av det nybildade moderbolaget Curus som nu har totalt 22 olika företag inom den digitala hälsosektorn, bland annat varumärket DOKTORN och Praktisk Medicin.
Rikard Ekberg tog över som VD för AHM i januari 2022 efter grundaren Johan Bloom som nu är VD för moderbolaget Curus. Det är inga nybörjare som ligger bakom skapandet av en av Nordens största plattformar inom health tech-området.
Rikard Ekberg har varit delägare i AHM sedan 2016 och känner Johan Bloom sedan 1997 från en gemensam tid på läkemedelsbolagen Wyeth/Pfizer.
– Jag har alltid haft ett intresse för läkemedel, hälsa och medicin. Det är viktigt att lära sig saker om den kropp man använder varje dag, säger Rikard Ekberg, som kommer från Karlskrona och började arbeta i läkemedelsbranschen inom sälj och marknad redan 1995. Han har bland annat varit verksam inom områden som gastroenterologi, psykiatri, immunologi, reumatologi och neurologi.

”EN FANTASTISK BRANSCH”
– Jag har haft ledande positioner inom bland annat Wyeth som köptes av Pfizer 2009. 2010 fick jag möjligheten att starta upp Shires (numera Takeda) nordiska verksamhet inom ADHD, som då var en underdiagnostiserad funktionsnedsättning. Det var en spännande och intensiv period inför lanseringen av en helt ny klass av läkemedel. Det var en fantastisk bransch att arbeta i då man hela tiden ligger i forskningens framkant och lär sig så mycket inom de terapiområden man arbetar inom.
Rikard Ekberg, som är ekonom i grunden, hade under en period ansvar för ett team på 23 personer och har genom åren arbetat med några av de mest sålda läkemedlen i Sverige/Norden.

– Efter flera år i läkemedelsindustrin började jag mer och mer snegla mot entreprenörspåret. Jag upplevde att man kom längre och längre bort från patienterna och det kliniska arbetet. Johan och jag har följt varandra sedan tiden på Wyeth och det var en perfekt match när jag började på Add Health Media. Den röda tråden i de bolag som nu ryms inom AHM är satsningen på kommunikation, riktad både mot professionen (Praktisk Medicin) och patienterna (DOKTORN). I bolaget ingår även PM Academy på den digitala plattformen PraktiskMedicin.se som erbjuder korta interaktiva utbildningar för sjukvårdspersonal, framför allt för läkare.

Las hela artikeln

 

TLV beslutar: Subvention för Lumykras vid KRAS G12C-muterad lungcancer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har beslutat om subvention för Lumykras (sotorasib) som monoterapi vid behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer med KRAS G12C-mutation som progredierat på minst en systemisk behandling. Beslutet innebär att dessa patienter nu kan erbjudas behandling med Lumykras inom ramen för läkemedelsförmånerna.

– Lumykras är den första målriktade behandlingen mot KRASG12C som är den vanligaste kända mutationen hos patienter med icke-småcellig lungcancer, säger Sandra Eketorp Sylvan, medicinsk chef på Amgen Sverige. Vi är därför mycket glada att Lumykras nu blir tillgängligt för patienter med denna allvarliga form av lungcancer.

”Det är oerhört glädjande att den första målriktade behandlingen mot KRASG12C nu blir tillgänglig”, säger Sandra Eketorp Sylvan, onkolog och medicinsk chef på Amgen Sverige. FOTO: Bosse Johansson

Icke-småcellig lungcancer, NSCLC, utgör över 80 procent av de cirka 4 200 lungcancerfall (NSCLC = non-small-cell lung carcinoma) som årligen diagnostiseras i Sverige. Med en uppskattad förekomst på mellan 20 och 40 procent i västvärlden är KRAS den vanligaste kända mutationen vid NSCLC och av dessa beräknas en dryg tredjedel utgöras av en variant som heter KRAS G12C. Proteinet som uttrycks vid denna mutation, KRASG12C, stimulerar cancercellerna till att dela sig okontrollerat. I dagsläget beräknas omkring 14 procent av samtliga NSCLC-patienter ha denna specifika mutation.

Ett problem som gäckat forskarna under närmare 40 år är att KRASG12C inte har några naturliga fickor som en småmolekylhämmare kan binda till. Genom att utnyttja en tidigare okänd ”räffla”, på KRASG12C-proteinet lyckades Amgen-forskarna få Lumykras (sotorasib) att binda specifikt och irreversibelt till KRASG12C på ett sätt som låser proteinet i ett inaktivt tillstånd vilket försämrar cancercellernas förmåga att dela sig och överleva.

Sandra Eketorp Sylvan säger att det visserligen alltid känns bra när ett nytt läkemedel blir tillgängligt, men att just det här känns extra stort.

– Jag är ju själv onkolog och därmed smärtsamt medveten om hur dyster prognos de här patienterna haft efter att de progredierat på första linjens behandling. Många har inte svarat på de behandlingar som tidigare funnits tillgängliga, eller så har de fått alltför svåra biverkningar, säger hon. Mot den bakgrunden är det oerhört glädjande att den första målriktade behandlingen mot KRASG12C nu blir tillgänglig efter alla dessa år.

TLV:s beslut om att subventionera Lumykras gäller från och med den 26 augusti 2022.

Om Lumykras (sotorasib)
Lumykras (sotorasib) är en first-in-class småmolekylhämmare som specifikt och irreversibelt binder till KRASG12C via den cysteinaminosyra som ersätter glycin när mutationen inträffar. KRASG12C blir på så vis låst i ett inaktivt GDP-bundet tillstånd (GDP = guanosine diphosphate, guanosindifosfat). Detta är möjligt efter att forskarna bakom Lumykras upptäckt en tidigare dold ”räffla” på KRASG12C-proteinet.

Lumykras (sotorasib) är en first-in-class småmolekylhämmare som selektivt och irreversibelt genom kovalent inbindning binder till cystein 12 (C12) och ockuperar en liten ficka (P2) på det inaktiva GDP-bundna KRASG12C-proteinet.2,8,9 Vidare utnyttjar LUMYKRAS® en tidigare dold räffla, ibland kallad ”a cryptic pocket”, vid histidin 95 (H95) till att via kovalent inbindning öka kontakten med det KRASG12C-muterade proteinet vilket resulterar i en mer potent och selektiv inbindning (figur 1).8,9 Genom denna inbindning låser sotorasib in det KRASG12C-muterade proteinet i ett inaktivt tillstånd vilket försämrar cancercellernas förmåga att dela sig och överleva

Om CodeBreaK 100
Till grund för godkännandet av Lumykras låg fas II-delen av CodeBreaK 100, en oblindad multicenterstudie på patienter med KRAS G12C-muterade solida tumörer som var tungt förbehandlade och hade genomgått minst två tidigare behandlingslinjer.

Det primära effektmåttet var centralt utvärderad objektiv tumörrespons (ORR = Objective Response Rate). Lumykras, 960 mg, administrerat oralt en gång per dag, resulterade i en objektiv tumörrespons på 37,1 procent (ORR = Objective Response Rate). ORR definierades i detta fall som andel patienter med ≥ 30-procentig minskning av summan av target-lesionens längsta diameter jämfört med baslinjen. Responsdurationen var i median 11,1 månader. Fler än fyra av fem, 80,6 procent, uppnådde sjukdomskontroll (DCR = Disease Control Rate). Progressionsfri medianöverlevnad (PFS = Progression-free Survival) var 6,8 månader och den totala medianöverlevnaden (OS = Overall Survival) var 12,5 månader (data cut-off 15 Mars 2021).

De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna (TRAE = Treatment-Related Adverse Events) var diarré (32 procent), illamående (19 procent), förhöjt alaninaminotransferas (ALAT) respektive aspartataminotransferas (ASAT) (15 procent vardera). De vanligast förekommande allvarliga (grad ≥ 3) behandlingsrelaterade biverkningarna var förhöjt ALAT (6 procent), förhöjt ASAT (6 procent) och diarré (4 procent). Endast 7 procent avslutade behandlingen till följd av behandlingsrelaterade biverkningar.

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Sandra Eketorp Sylvan, medicinsk chef, Amgen, tel: 070–433 57 91

Fertilitetsbevarande åtgärder verkar inte medföra ökad risk för återfall vid bröstcancer

Kvinnor med en bröstcancerdiagnos som genomgår fertilitetsbevarande åtgärder löper inte någon ökad risk för återfall eller sjukdomsspecifik dödlighet. Det visar en studie från Karolinska Institutet som följt deltagarna i genomsnitt under fem år. Resultaten, som publicerats i tidskriften JAMA Oncology, skulle i framtiden kunna ge trygghet och nytt hopp till kvinnor som vill bevara sin fertilitet efter cancerbehandling med kemoterapi.

Närmare en av tio kvinnor som drabbas av bröstcancer är i fertil ålder, och riskerar att bli sterila av behandlingen med kemoterapi. Med hoppet om att kunna få barn efter avslutad cancerbehandling, väljer många kvinnor att genomgå fertilitetsbevarade åtgärder (FBÅ) med eller utan hormonell stimulering. Dessa metoder inkluderar kryopreservering, nedfrysning, av embryon, kvinnliga könsceller (oocyter) och äggstocksvävnad.

Forskaren Anna (Anja) Markund.

Anna (Anja) Marklund. Foto: A. Marklund.

 

– Det är inte ovanligt att rädslan för att FBÅ ska bidra till canceråterfall eller död gör att kvinnor med hormonpositiv bröstcancer eller deras behandlande läkare väljer bort dessa åtgärder. I vissa fall får kvinnorna också rådet att vänta 5-10 år innan de försöker bli gravida, och med stigande ålder minskar fertilitetsmöjligheten hos alla kvinnor. Därför behövs mer kunskap om säkerheten vid FBÅ i samband med en bröstcancerdiagnos, säger studiens försteförfattare Anna (Anja) Marklund, forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.I denna studie har forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset undersökt om fertilitetsbevarade åtgärder i samband med en bröstcancerdiagnos innebär en ökad risk för sjukdomsåterfall eller död. Studien har följt kvinnorna i fem år i genomsnitt.

Bröstcancerbehandlade som genomgick FBÅ  

Registerstudien omfattar 1 275 kvinnor i fertil ålder som behandlades för bröstcancer mellan 1994-2017 i Sverige. Av dessa genomgick 425 fertilitetsbevarande åtgärder med eller utan hormonell stimulering. Kontrollgruppen med 850 kvinnor behandlades för bröstcancer men genomgick inte FBÅ.

Kvinnorna som genomgick FBÅ matchades med kvinnorna i kontrollgruppen enligt ålder, period vid diagnos, och region där de behandlades. Det statistiska underlaget hämtades från såväl rikstäckande sjukvårdsregister som befolkningsregister med data om utfall, sjukdoms- och behandlingsrelaterade variabler samt socioekonomiska egenskaper.

Ser ingen ökad risk

Andelen utan återfall under fem år var 89 procent bland kvinnor med hormonell stimulering av äggstockar, 83 procent bland kvinnor med nedfrysning av äggstocksvävnad, och 82 procent bland kvinnor utan FBÅ. Fem år efter behandlingen mot bröstcancer var överlevnaden 96 procent i gruppen med hormonell stimulering för att frysa ägg eller embryo, 93 procent i gruppen med FBÅ som inte genomgick hormonstimulering, och 90 procent i gruppen utan FBÅ.

Forskaren Kenny A. Rodriguez-Wallberg.

Kenny A. Rodriguez-Wallberg. Foto: Stefan Zimmerman.

 

– Vi såg ingen ökad risk för återfall eller dödlighet vid fertilitetsbevarande åtgärder, jämfört med de kvinnor som inte genomgår någon FBÅ. Det är viktig information som förhoppningsvis kan bidra till förändrade vårdrutiner när det gäller unga kvinnor med bröstcancer som vill bevara sin fertilitet, säger studiens sisteförfattare Kenny Rodriguez-Wallberg, adjungerad professor och forskargruppsledare vid institutionen för onkologi och patologi, Karolinska Institutet, och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.Nu planerar forskarna att följa upp resultaten efter ytterligare fem år.

Studien finansierades av Cancerfonden, Radiumhemmets Forskningsfonder, Bröstcancerförbundet, Region Stockholm, och Karolinska Institutet. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

“Relapse rate and disease-specific mortality following procedures for fertility preservation at time of breast cancer diagnosis”. Anna Marklund, Tobias Lekberg, Elham Hedayati, Annelie Liljegren, Jonas Bergh, Frida E. Lundberg, Kenny A. Rodriguez-Wallberg. JAMA Oncology, online 25 augusti 2022, doi:10.1001/jamaoncol.2022.3677.