Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Lynparza tabletter ingår i högkostnadsskyddet för ytterligare en patientgrupp

Lynparza (olaparib) subventioneras för ytterligare en patientgrupp från och med den 20 maj 2022. Subventionsbegränsningen innebär att Lynparza blir tillgängligt för vuxna patienter med spridd prostatacancer som har en specifik mutation och som saknar andra behandlingsalternativ.

Var femte man insjuknar någon gång i livet i prostatacancer. De senaste årens nya behandlingar kan förlänga livet, men patienter med spridd prostatacancer är eller blir snart svårt sjuka av sin cancer. TLV bedömer att svårighetsgraden för spridd prostatacancer är mycket hög.

Idag finns flera möjliga behandlingsalternativ för patienter med spridd prostatacancer. Det är inte visat att Lynparza är mer effektivt än dessa och inte heller att Lynparza är kostnadseffektivt i jämförelse med dessa.

TLV har därför beslutat att övriga tillgängliga behandlingsalternativ ska ha gett otillräcklig effekt eller inte vara lämpliga innan Lynparza används.

Lynparza subventioneras till vuxna patienter med spridd så kallad kastrationsresistent prostatacancer med BRCA 1/2-mutationer som har förvärrats efter behandling med nya hormonella läkemedel och där behandling med docetaxel, kabazitaxel och radium-223 gett otillräcklig effekt eller inte är lämplig.

Lynparza ingår sedan tidigare i högkostnadsskyddet med begränsning till patienter med annan typ av cancer.

Beslutet fattades den 19 maj 2022.

Läs hela beslutet här

Avancerad behandling mot multipelt myelom godkänd i EU

Multipelt myelom är en svår form av blodcancer. Baserat på den europeiska läkemedelsmyndigheten EMAs rekommendation har nu Europa-kommissionen godkänt en ny avancerad form av individuell terapi (Carvykti)  som visat mycket goda resultat vid behandling av denna obotliga cancerform.

I Sverige insjuknar omkring 660 personer varje år i någon form av myelom.1 Carvykti är godkänt för patienter som genomgått flera tidigare behandlingar och där läkemedlen (proteasominhibitorer, immunmodulerande läkemedel eller monoklonal antikropp mot CD38) inte har haft effekt eller sjukdomen har återkommit. Patienter från sjukhus i Lund, Stockholm Göteborg, Uppsala och Linköping deltar i studier kring denna nya behandling.

Multipelt myelom utgår från plasmaceller, en typ av vita blodkroppar i benmärgen, vilka normalt producerar antikroppar mot virus och bakterier. Vid myelom börjar de föröka sig ohämmat med symtom som skelettsmärtor, trötthet, njurpåverkan och försämrat immun-försvar.

Sjukdomen är obotlig och svarar för nästan 20 procent av alla dödsfall i hematologisk cancer.2 Behandlingen har förbättrats på senare år genom ett antal nya läkemedel, men det finns stort behov av effektivare metoder. Existerande läkemedelskombinationer kan ha bra effekt i ett fåtal till några år, men cancercellerna återkommer oftast till slut och kan också bli resistenta mot pågående behandling.

”Carvykti är Janssens första cellterapi och ett helt nytt sätt att angripa och behandla multipelt myelom. Vår förhoppning är att behandlingen kommer göra stor skillnad för patienter som idag inte längre kan erbjudas effektiva alternativ”, säger Berkeley Vincent, vd Janssen Sverige.

Godkännandet bygger på en pågående studie, Cartitude-1, med patienter som fått återfall i multipelt myelom eller vars sjukdom inte längre reagerade på behandling. Alla hade tidigare fått minst tre olika typer av behandling.3 I studien behandlades 97 patienter med så kallad CAR-T-terapi. Det innebär förenklat en teknik där patientens egna T-celler (en typ av vita blodkroppar som ingår i immunförsvaret) omprogrammerats för att angripa cancerceller. Behandlingen är alltså skräddarsydd för individen. Behandlingen gavs som en enda infusion och visade sig ha en både tidig, djup och hållbar effekt hos merparten av patienterna.
83 procent av patienterna uppnådde den högsta responsgraden (stringent komplett respons) och biverkningarna bedöms som hanterbara.

Godkännandet inom EU innebär att också svenska patienter kan få ta del av behandlingen. Carvykti (ciltakabtagenautoleucel) har tagits fram av forskare vid läkemedelsbolagen Janssen i samarbete med Legend Biotech.

”Carvykti kommer under året att genomgå en hälsoekonomisk bedömning av TLV och vår förhoppning är få en positiv NT-rekommendation 2023”, säger Berkeley Vincent.

Janssen har påbörjat arbetet med att förbereda Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Skånes Universitetssjukhus i Lund för att under nästa år kunna erbjuda patienter behandling med Carvykti.

Länk till Janssens globala pressmeddelandet med mer information.

Nu kan mångfalt fler kvinnor med trippelnegativ bröstcancer erbjudas immunterapi

Sedan mitten av maj har EU godkänt att kvinnor med en form av högriskbröstcancer kan behandlas med immunterapi som standardbehandling inför och efter operation. Antikropparna blockerar tumörens förmåga att ”gömma sig” från kroppens eget immunsystem. I kombination med cytostatika kan behandlingen minska risken för återfall. Beslutet grundar sig på en stor studie som delvis genomförts på Akademiska sjukhuset.

En ny sorts immunterapi kan minska risken för återfall vid trippelnegativ bröstcancer. Bilden visar hur cancercellen dör av en ny sorts immunterapi, så kallade checkpointhämmare. Det bruna är cancercellens membran, det blåa ett protein från T-cellerna som borrat hål och det röda granzymer från T-cellerna som går in i cancercellen och aktiverar en kedjereaktion som dödar cellen.

 

Henrik Lindman. Foto : Staffan Claesson

– Det är oerhört positivt att denna immunterapi nu godkänts som standardbehandling av europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Förhoppningen är att även de svenska myndigheterna inom kort kan rekommendera behandlingen för patienter med så kallad trippelnegativ bröstcancer där vi ger cytostatikabehandling innan operation. Immunterapin innebär minskad risk för återfall och därmed bot för fler patienter, säger Henrik Lindman, tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar vid Akademiska sjukhuset.

Omkring var tionde kvinna som diagnostiseras med bröstcancer har en så kallad trippelnegativ variant, som är den mest svårbehandlade, oftare drabbar yngre kvinnor under 50 år och har sämre prognos än de andra bröstcancerformer.

Trippelnegativ bröstcancer är ett samlingsnamn för bröstcancerformer som kännetecknas av att tumörcellerna saknar tre typer av receptorer; för östrogen, progesteron och HER2.

– Det är en variant av bröstcancer som inte är mottaglig för flera av de behandlingar som brukar användas vid bröstcancer. Det är betydligt svårare att rikta läkemedelsbehandling mot cancercellerna på samma sätt som vid exempelvis hormonkänsliga bröstcancerdiagnoser, förklarar Henrik Lindman.

Grundtanken med immunterapi är att trimma immunförsvaret så att det blir bättre på att bekämpa tumörceller. Den aktuella immunterapin, pembrolizumab, är en antikropp som ges som dropp var tredje vecka med, och efter operation, vanligen utan cytostatika. Antikropparna blockerar tumörens förmåga att ”gömma sig” från kroppens eget immunsystem.

I november i fjol godkändes pembrolizumab mot spridd bröstcancer. Det nya nu är att immunterapin även ska kunna ges som förebyggande standardbehandling i samband med operation för att slå ut mikroskopiska metastaser och slutgiltigt bota patienter.


FAKTA: Immunterapi och cancer

  • Utvecklingen av nya cancerbehandlingar har gjort stora framsteg de senaste åren tack vare ökad kunskap om immunsystemet.
  • 2013 utsågs immunterapi mot cancer till årets genombrott av tidskriften Science och 2018 belönades två forskare, James P. Allison och Tasuku Honjo, med Nobelpriset för sina insatser inom immunterapi.
  • Immunförsvaret består bland annat av olika vita blodkroppar; celler som är specialiserade på att känna igen och oskadliggöra sjukdomsframkallande ämnen som virus och bakterier.
  • Ett sätt att få fart på immunförsvaret mot cancer är att använda antikroppar, ett slags proteiner som ingår i immunförsvaret, men som också kan tillverkas utanför kroppen och ges som läkemedel.

Tror på mycket bättre behandling för barn med svår cancer

Varje år drabbas 15–20 små barn i Sverige av cancersjukdomen neuroblastom. Behandlingen består främst av tuff cellgiftsbehandling. Den räddar inte alla och de som överlever får ofta svåra och bestående biverkningar. De senaste åren har breda forskningssamarbeten och modern teknik lett till stora framsteg och nya behandlingsalternativ. Målet med professor Tommy Martinssons arbete är att kunna rädda fler barn utan att ge dem behandlingsskador. Stöd från Lundbergs Forskningsstiftelse bidrar till modern laboratorieutrustning som möjliggör komplicerade blodprovsanalyser.

Tommy Martinsson

Neuroblastom drabbar barn som är 0–4 år. Sjukdomen uppkommer i det sympatiska (det icke-viljestyrda) nervsystemet och kan orsaka tumörer som oftast först uppstår i buken. Cirka 40 procent får en mindre aggressiv variant som ibland går tillbaka av sig själv.  De övriga får en aggressiv form som växer kraftigt, delar sig och ofta blir motståndskraftig mot cellgifter. Hälften av barnen som får den allvarligare formen dör av sjukdomen.

Framgångsrik forskning
Behandlingen har traditionellt bestått av starka cellgifter. De stoppar tumörernas delning men skadar också de friska cellernas tillväxt och ger många gånger allvarliga biverkningar såsom sterilitet och nedsatt syn och hörsel. Initialt svarar de flesta på behandlingen, tumörerna går tillbaka. Svårigheten består i att tumörerna ofta återkommer och då är resistenta mot cellgifterna. Men forskningen närmar sig allt bättre behandlingar.

”Under de senaste två åren har det hänt väldigt mycket. Nu kan vi till exempel snabbt fastställa om en patient har den snälla eller den aggressiva formen och läkarna kan undvika att ge den skadliga cellgiftsbehandlingen till dem med den snällare varianten”, säger Tommy Martinsson, professor vid Avdelningen för laboratoriemedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som forskat om genetik kopplad till neuroblastom i över 20 år.

Ny behandling ”rena drömmen”
Forskningen tog ett stort steg framåt när det upptäcktes att vissa av patienterna med den aggressiva formen av neuroblastom har förändringar i ALK-genen*. Genen är sedan tidigare känd som drivande vid vissa former av lungcancer och det finns läkemedel som hjälper genom att hämma ALK.

”Vi analyserar vävnadsprover från alla svenska neuroblastompatienter. Då hittar vi de som har mutationer i ALK-genen och som vi vet med stor sannolikhet kommer att kunna svara på behandling med ALK-hämmare. Denna information går tillbaka de behandlande läkarna. Behandlingen är enkel och relativt skonsam, ger få biverkningar och förstör inte några friska celler. Det är rena drömmen för läkarna som behandlar barnen. Tumörer större än tennisbollar försvinner på några månader. Det finns exempel på väldigt sjuka patienter som fått ALK-hämmare och sedan varit tillbaka på förskolan strax därefter.”

Hittills har sex svenska patienter med neuroblastom behandlats med ALK-hämmare. Ännu har ingen fått tillbaka sjukdomen. Nu arbetar Tommy Martinsson och hans forskarkollegor med att utveckla möjligheten att kunna behandla fler neuroblastompatienter, vars cancer beror på förändringar i andra gener, på motsvarande sätt.

”Vi har identifierat ytterligare faktorer som verkar kunna leda oss till andra gener med betydelse för utvecklingen av neuroblastom. Om vi utifrån dessa kan få fram läkemedel som hejdar tumörtillväxt, så kan vi både hjälpa fler och undvika cellgiftsbehandlingen och dess konsekvenser.”

Avgörande medicinsk teknik
Samarbete mellan olika forskare, både i Göteborg, nationellt och internationellt, och nära samverkan med klinikerna som behandlar barnen är viktiga faktorer för forskningens framsteg. En annan är den tekniska utvecklingen. Ett nytt anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse till Tommy Martinsson och hans forskargrupp ska användas till modern apparatur för analys av mycket små cellprover.

”Vi vill följa barnens utveckling under och efter behandling väldigt noga, men kan inte utsätta dem för operationer för att ta vävnadsprover varje vecka. Neuroblastomtumörernas DNA läcker ut i blodet vilket gör att vi kan mäta hur tumören svarar på behandling genom att ta och analysera blodprover. Det är skonsamt för patienterna men svårt eftersom tumörens DNA utgör en extremt liten del av blodprovet. Tack vare finansieringen från Lundbergs Forskningsstiftelse kan vi skaffa modern teknisk utrustning som underlättar de analyserna”, förklarar Tommy Martinsson.

Efter drygt två decenniers arbete med en sjukdom som drabbar barnen och deras familjer mycket hårt gläder sig Tommy Martinsson över de senaste årens stora framsteg.
”Det är fantastiskt att se utvecklingen, hur det har gått framåt och vilka verktyg vi numera har. De ökar våra möjligheter att kunna hjälpa fler av patienterna med verksam behandling utan svåra biverkningar. Utrustningen på laboratoriet spelar stor roll i det.”

Sjöberg Prize Lectures 2022 – Save the Date

Sjöbergstiftelsen grundades 2016 av affärsmannen Bengt Sjöberg, som donerade två miljarder kronor med syfte att främja vetenskaplig forskning med huvudsaklig inriktning på cancer, hälsa och miljö.

Bengt Sjöberg

Sjöbergpriset delas ut av Kungl. Vetenskapsakademien som utser pristagare och Sjöbergstiftelsen står för finansieringen. Priset inrättades efter att affärsmannen Bengt Sjöberg, som själv drabbats av cancer, donerat två miljarder kronor med syfte att främja vetenskaplig forskning med huvudsaklig inriktning på cancer, hälsa och miljö. Bengt Sjöberg kom från Lysekil men arbetade och verkade i många år i Hongkong. Sjöbergpriset är uppdelat i 100 000 US dollar i form av ett personligt pris och 900 000 US dollar som ska användas till fortsatt forskning.

Årets pris kommer att delas ut i samband med Akademiens högtidssammankomst 13 juni. Sjöbergföreläsningarna hålls på förmiddagen samma dag, kl. 9-11, på Karolinska Institutet, Eva & Georg Klein-salen.

Föreläsare:

Michael N. Hall, pristagare 2020
mTOR signaling in growth and metabolism

Benjamin L. Ebert, pristagare 2021
Molecular glues: drugging the ”undruggable”

Arul M. Chinnaiyan, pristagare 2022
Exploring precision oncology through gene fusions