Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ödmjukhet och nyfikenhet i ny bok om patientmöten

”En sjukdom att skära bort. Men varje människa är unik.” Människoöden redigerade av Åke Andrén-Sandberg ISBN 978-91-519-6760-8

Förutom Q, X och W finns alla alfabetets bokstäver med bland de 25 förnamnen på patienter som den erfarne pankreaskirurgen Åke Andrén- Sandberg har valt att skildra i boken
”En sjukdom att skära bort. Men varje människa är unik”, som kom ut tidigare i år. Den bokstav som sätter sin prägel på hela boken är alfabetets sista: Ö.

Inte berättelsen om Özkan, en patient som ville åka till sitt gamla hemland för att dö, utan Ö som i ödmjukhet. För denna ovanliga, lågmälda bok där man får en unik inblick i 25 sinsemellan högst olika människoöden, genomsyras av en sällan skådad ödmjukhet. En insikt om att man som doktor inte bara måste använda sina professionella kunskaper i mötet med patienten utan även måste lära sig att lyssna noga på varje individ och respektera allas olika förutsättningar. Ibland kan det till och med hända att patienten faktiskt har rätt och att doktorn har fel….

Åke Andrén-Sandberg visar att ödmjukhet och en genuin nyfikenhet på människor är till god hjälp i läkaryrket. De patienter, merparten män, han har valt att berätta om har alla helt olika levnadsöden. Ulf som satt i fängelse, Paula som vägrade behandling, Erik som åkte till Kanarieöarna, rektor Lars som valde alternativ behandling, Tommy som krävde operation, Åsa som inte ville berätta att hon var sjuk och Nanna, vars anhöriga gjorde allt…

Det alla dessa människor med olika yrken, olika åldrar, olika personligheter har gemensamt är att de drabbats av en av de med rätta mest fruktade cancersjukdomarna, pankreascancer – och att de ändå har haft turen att få träffa Åke Andrén-Sandberg, en av landets mest ansedda kirurger inom området. Det är mycket som är förvånande med boken, dels att författaren tycks ha fått veta så oerhört mycket om var och en av patienterna, inte bara hur deras bakgrund och sociala liv ser ut, utan även hur de tänker och känner.

För att undvika igenkänning har han enligt förordet blandat detaljer och flätat samman olika historier. Boken är med andra ord inte hundra procent autentisk, det är inga journaler vi läser utan snarare korta, fiktiva noveller baserade på verkliga patientfall. Åke Andrén-Sandberg är inte bara skicklig med kniven. Han skriver väldigt bra också och har dessutom ett avundsvärt minne och sinne för detaljer. Frågan om för vem boken är skriven är inte alldeles enkel att svara på. Kanske för blivande (eller redan verksamma) läkare som behöver empatiträning och få lära sig att det finns livs levande och ofta riktigt spännande människor bakom statistik och ”flöden”? För patienter som vill läsa om andra med samma svåra sjukdom? För alla som är genuint intresserade av människoöden och svensk sjukvårdshistoria?

Läs artikeln som PDF

Succé-bok ges ut igen – 20 år senare

Det är inte bara bokens vackra titel – ”Draken lyfter i motvind”
– som förtjänar att uppmärksammas. Att boken som kom ut för mer än två decennier sedan nu ges ut igen är en lika ovanlig företeelse som författarens livsberättelse. Johanna Brohm (tidigare Strömberg) fick en aggressiv form av leukemi som 23-åring och har i år, drygt 25 år senare, opererats för meningiom. Boktiteln är synonym med hennes eget liv
– mycket motvind men framförallt en stark Drak-kraft.

Svullna lymfkörtlar på halsen är ett symptom som med lätthet kan viftas bort när man är 23 år och precis har startat vuxenlivet med egen lägenhet och en ny, spännande utbildning. Men de allt större lymfkörtlarna lät sig inte negligeras utan pockade alltmer på omedelbar medicinsk uppmärksamhet.
1997 fick unga Johanna Strömberg från Lindesberg diagnosen kronisk lymfatisk leukemi, en form av blodcancer som är vanligast bland äldre män.
– Att personer under 40 år kunde få den här sjukdomen var då så ovanligt att det inte ens fanns någon statistik. Och därmed saknades även möjligheten att ge mig en trovärdig prognos, berättar Johanna, som precis hade börjat på programmet för biomolekylär kemi på Södertörns högskola och valde att tolka svårigheten att få en prognos positivt.

Tack vare studierna hade hon mer kunskaper om immunologi och immunförsvar än många andra 23-åringar och hennes strategi blev att läsa allt om sjukdomen för att lära sig ännu mer – och att skriva en detaljerad dagbok om hela sjukdomsprocessen, inklusive benmärgstransplantationen som bara var en av flera svåra upplevelser.

Läs hela artikeln

Kommentar angående tidigare artikel

Vi publicerar här synpunkter och svar gällande en artikel i Onkologi i Sverige nr 3, 2021, med titeln ”NOAK – bra alternativ till lågmolekylärt heparin vid cancerassocierad venös tromboembolism”. Artikeln är skriven av Tania-Mihaela Nicolaescu, STläkare i onkologi och specialist i internmedicin, och Andreea Sima, specialistläkare i internmedicin, hematologi och onkologi, båda vid Västmanlands sjukhus i Västerås. Synpunkterna kommer från Karin Heby Henricson, MSc, PhD, Scientific Evidence Partner, Oncology Roche, och Vicky Chatzakos, MSc, PhD, Senior Medical Advisor Oncology/Hematology Pfizer, som inleder nedan.

I artikeln står följande: ”Interaktioner mellan NOAK och cancerläkemedel är vanligt förekommande och bör beaktas. NOAK ska inte användas hos patienter under behandling med TKI, doxorubicin eller endokrinterapi med abiraterone eller enzalutamid…” ”NOAK är kontraindicerade i kombination med starka hämmare och inducerare av CYP3A4 och P-glykoprotein (P-Gp) på grund av farmakokinetiska interaktioner som påverkar NOAK plasmakoncentration. Starka hämmare av P-Gp och CYP3A4 som till exempel enzalutamid, abiraterone och vissa tyrosinkinashämmare ökar NOAK plasmakoncentration och blödningsrisken.” Referens till Europeiska hjärtförbundet (ESC) (Steffel et al., 2018, Table 4).

I artikeln har man även lagt in en tabell, Tabell 3, med ett urval av olika cancerläkemedel som listats i Steffel et al., 2018, Table 4:
Påståendena i artikeln har väckt frågor inom hälso- och sjukvården eftersom det i gällande produktresuméer för NOAK (apixaban, rivaroxaban och edoxaban) och TKI (krizotinib, alektinib, entrektinib och pralsetinib) inte står något om kontraindikation mellan dessa substanser. Både till Pfizer (som tillhandahåller apixaban och krizotinib samt ett flertal TKI) och Roche (som tillhandahåller ett flertal TKI), har det inkommit frågor från professionen särskilt med avseende på skrivningarna ”NOAK ska inte användas hos patienter under behandling med TKI” och ”Absolut kontraindikation” (se Tabell 3) mellan NOAK och TKI.

Det är dock korrekt som artikelförfattarna skriver att ”NOAK [är] kontraindicerade i kombination med starka hämmare och inducerare av CYP3A4 och P-glykoprotein (P-Gp) på grund av farmakokinetiska interaktioner som påverkar NOAK plasmakoncentration”. Som starka hämmare omnämns ”vissa tyrosinkinashämmare” och mer konkret krizotinib som exempel.

Läs hela artikeln

Socialstyrelsen ska samordna det nationella arbetet med att bekämpa cancer

EU-kommissionen presenterade förra året en europeisk plan för att bekämpa cancer. Regeringen ger nu Socialstyrelsen i uppdrag att samordna det nationella arbetet med att genomföra planen.

– Sverige har en väl fungerande cancervård. Men vården behöver bli mer jämlik och hela tiden utvecklas utifrån nya kunskaper och behov. Ett starkt samarbete inom EU är en viktig del i arbetet med att bekämpa cancer, säger socialminister Lena Hallengren.

EU-kommissionen presenterade i februari 2021 en europeisk plan för att bekämpa cancer, Europe’s Beating Cancer Plan. Planen omfattar insatser inom områden som prevention och folkhälsa, tidig upptäckt, vård och levnadsvillkor för de som överlevt cancer. Planen omfattar en rad olika insatser såsom beskattning av alkohol och tobak, datadelning, ackreditering av sjukhus och etablerande av samarbete kring sällsynta cancertyper.

Arbetet med implementeringen sker dels i expertgrupper, dels i grupper där respektive medlemsstat förväntas vara representerad, vanligtvis i form av för området relevant myndighet. Socialstyrelsen får nu i uppdrag att samordna det nationella genomförandet av planen.

Socialstyrelsen ska inom ramen för uppdraget även bidra i arbetet med andra relevanta satsningar på området, till exempel inom EU 4 Health Programme. Socialstyrelsen ska vidare:

Verka för att Sverige är representerat i relevanta arbets- och expertgrupper eller liknande. Deltagare kan vara Socialstyrelsen, annan myndighet eller andra aktörer som uppfyller EU:s krav på medverkan. Arbetet ska ske i dialog med Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Regelbundet informera relevanta aktörer om det pågående arbetet.

Informera relevanta aktörer om möjligheter till finansiering under EU:s cancerplan samt stötta i ansökningsprocessen i samverkan med Folkhälsomyndigheten.

För uppdraget får Socialstyrelsen under 2022 använda 1 250 000 kronor. Uppdraget ska slutredovisas till Socialdepartementet senast den 31 december 2025.

 

När blir regeringsuppdrag tillgängliga digitalt?

Regeringsuppdrag publiceras här på webbplatsen efter att de har expedierats.

Presskontakt

Elin Aarflot

Pressekreterare hos socialminister Lena Hallengren

073-274 23 53

e-post till Elin Aarflot

 

 

Bättre behandlingsresultat vid cancer om läkare och patient pratar om behandlingsalternativen

En cancerbehandling innebär mängder av frågor, information att hantera och beslut om behandling. Studier visar att bättre samtal mellan patient och läkare och delat beslutsfattande leder till bättre behandlingsalternativ med färre biverkningar.

Studier av International Kidney Cancer Coalition (IKCC) visar att patienter med njurcancer och deras läkare inte pratar tillräckligt mycket om behandlingsalternativ.

Att prata om behandlingsalternativ, inklusive tillgång till studier med nya behandlingar, leder till bättre behandlingsresultat. Till exempel säger cirka 90 % av njurcancerpatienterna att de absolut skulle överväga att delta i en klinisk studie om de blev tillfrågade, men färre än hälften tillfrågas någonsin och de flesta har ingen aning om vilka studier som kan vara tillgängliga för dem.

Därför är temat för Internationell Njurcancerdagen 2022 ”Vi måste prata om behandlingsalternativ”. I Sverige genomförs en undersökning om vilken information om sina behandlingar som svenska njurcancerpatienter fått, resultat presenteras efter sommaren.

På Njurcancerföreningens hemsida finns sex frågor som njurcancerpatient eller närstående kan ha med sig i mötet med behandlande läkare.

Media bjuds in till ett internationellt webbinar ”Talking Treatments”, på World Kidney Cancer Day den 16 juni.

Där kommer Rachel Giles, läkare och ordförande för IKCC, att medverka tillsammans med Eric Jonasch, läkare från USA, och Poovan Govender, läkare från Sydafrika. En panel med patienter och vårdgivare från hela världen medverkar också, och de kommer dela med sig av sina kunskaper och personliga erfarenheter, utforska lokala och kulturella utmaningar och svara på frågor från deltagare.

Webbinariet är den 16 juni kl. 14.00 och du kan registrera dig och skicka frågor på worldkidneycancerday.org

Webbinaret kommer att spelas in och finnas tillgängligt efteråt med svensk text.

 

Om njurcancerföreningen

Initiativet till Njurcancerföreningen kommer från läkare, kontaktsjuksköterskor och patienter som tillsammans vet hur avgörande det är med en väl fungerande patientförening. Föreningen skapades 2015 och bygger sakta men säkert upp en bred verksamhet där medlemmarna sätter agendan. Vi arbetar nära professionen och forskningen för att sprida så mycket information som möjligt om sjukdomen, aktuella behandlingar och nya rön. www.njurcancerforeningen.se

Njurcancerföreningen är en del av Nätverket mot cancer – www.natverketmotcancer.se