Vendela Ekmark - Onkologi i Sverige

Hopp om ny botande behandling för barn med neuroblastom

Barn som får återfall i den aggressiva cancerformen neuroblastom har små chanser att överleva. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet kunnat visa att DHODH-hämmare, som visats tolereras väl av människor, kan bota neuroblastom hos möss om de ges tillsammans med cellgifter. Studien har publicerats i tidskriften JCI Insight och bäddar för kliniska prövningar av kombinationsbehandlingen.

Neuroblastom är tumörer i nervvävnad som diagnostiseras tidigt, vanligen före två års ålder. Sjukdomen drabbar årligen cirka 15 till 20 barn i Sverige och är den dödligaste cancerformen hos små barn. Den nya studien visar att proteinet DHODH (dihydroorotatdehydrogenas), som är involverat i ämnesomsättning och DNA-syntes, även har en nyckelroll i aggressivt neuroblastom och ökar tumörtillväxten.

Potential att förbättra överlevnaden

Ninib Baryawno

Ninib Baryawno. Foto: Martin Stenmark

– Genom målstyrd behandling med specifika DHODH-hämmare så visar vi i olika cell- och djurstudier att cancercellerna dör och att tumörerna slutar växa. Det är mycket lovande eftersom DHODH-hämmare redan visat sig tolereras väl i kliniska prövningar för andra sjukdomstillstånd, säger Ninib Baryawno, senior forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och en av studiens korresponderande författare.

När forskarna kombinerade DHODH-hämmare med ett cellgift som redan nu används i behandlingen av barn med neuroblastom, lyckades de bota möss med en aggressiv variant av sjukdomen.

– Den här kombinationsbehandlingen bör testas kliniskt då den har potential att kunna förbättra överlevnaden för barn med neuroblastom. Det är verkligen efterlängtat eftersom chanserna att överleva vid återfall tyvärr är små med dagens behandlingar, säger Ninib Baryawno.

Studien genomfördes i nära samarbete med forskare vid Massachusetts General Hospital och Harvard Stem Cell Institute i USA. Forskarna analyserade patientdata från drygt 600 barn med neuroblastom och såg att tumörer med höga DHODH-nivåer är mer aggressiva och dödliga. De behandlade sedan cellkulturer och möss med brequinar, som är en specifik DHODH-hämmare.

Gör cancerns ”motor” svagare

När forskarna analyserade genuttrycket i tumörerna såg de att brequinar minskar aktiviteten av genen MYCN, en av tumörens ”motorer” som driver på tillväxten. Efter avslutad behandling började tumörerna dock att växa igen. Därför testade forskarna att kombinera brequinar med cellgifter, vilket visade sig vara ett framgångsrecept som botade de sjuka mössen.

Thale Kristin Olsen. Foto: privat

Thale Kristin Olsen. Foto: privat

– Neuroblastom är en sjukdom som börjar redan i fosterlivet. Nästa steg i vår forskning är att ta reda på varför DHODH-proteinet är så kritiskt för tumörens tillväxt och vilken roll det har under fosterutvecklingen, säger Thale Kristin Olsen, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet och vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, som är en av studiens försteförfattare.

Forskningen finansierades av Barncancerfonden, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Radiumhemmets Forskningsfonder och Wenner-Gren Stiftelserna. En av de korresponderande författarna, David B. Sykes, är medgrundare till och äger aktier i Clear Creek Bio, är konsult för och äger aktier i SAFI Biosolutions samt är konsult för Keros Therapeutics. Inga andra intressekonflikter finns rapporterade.

Publikation

“DHODH is an independent prognostic marker and potent therapeutic target in neuroblastoma”. Thale Kristin Olsen, Cecilia Dyberg, Bethel Embaie, Adele Alchahin, Jelena Milosevic, Jane Ding, Jörg Otte, Conny Tümmler, Ida Hed Myrberg, Ellen M. Westerhout, Jan Koster, Rogier Versteeg, Han-Fei Ding, Per Kogner, John Inge Johnsen, David B. Sykes, Ninib Baryawno. JCI Insight, online 9 augusti 2022, doi: 10.1172/jci.insight.153836.

Dags att ansöka om forskningsanslag från Cancer- och Allergifonden

Under perioden 16 augusti-15 september 2022 kan alla cancer- och allergiforskare vid svenska universitet och högskolor ansöka om forskningsanslag från Cancer- och Allergifonden. Fondens ändamål är att främja vetenskaplig forskning om cancer- och allergisjukdomar samt att ge stöd till dem som behöver det som mest; de svårt sjuka som fått sin ekonomi raserad av sjukdomen.

– Vi i bedömningskommittén ser med förväntan fram emot att under hösten granska och bedöma de ansökningar som kommer in, säger Mikael Björnstedt, professor i patologi vid Karolinska Institutet och vetenskaplig sekreterare hos Cancer- och Allergifonden.

Maximalt belopp som kan sökas är 500 000 kronor och ansökan får endast omfatta ett år. En förutsättning för att ansökan ska behandlas är att huvudsökanden har kontrakt på förordnande som sträcker sig under hela 2023. De kriterier som bedöms är bland annat forskningsprojektets originalitet, vetenskaplig skicklighet, relevans till cancer och/eller allergi och genomförbarhet. Cancer-och Allergifondens forskningsanslag får inte användas till regelrätta djurförsök.

Samtliga forskningsansökningar som kommer in behandlas av Cancer- och Allergifondens bedömningskommitté som består av välrenommerade forskare från ett antal olika universitet med expertis inom olika områden. Kommitténs arbete resulterar i ett förslag som presenteras för stiftelsens styrelse som fattar beslut om anslag.

– Förra året fick vi in rekordmånga ansökningar. Bedömningskommittén gör ett stort och viktigt jobb med att hjälpa Cancer- och Allergifonden att hitta de forskningsprojekt som ska få medel för att hjälpa forskningen på cancer och allergier framåt ytterligare, säger Emilie Bravo, generalsekreterare för Cancer- och Allergifonden.

Mer information, fullständiga villkor och handlingar för ansökan hittar du här »

Svenska Läkaresällskapet belönar studie som visar att acetylsalicylsyra kan minska risken för levercancer

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har beslutat att tilldela Jonas F Ludvigsson, professor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och barnläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro, Läkaresällskapets prestigefyllda Jubileumspris. Pristagaren belönas med 150 000 kr samt SLS sekelmedalj i silver.

Jonas F Ludvigson, belönas för studien som visar att patienter med kronisk virushepatit som behandlas med en låg dos av acetylsalicylsyra under lång tid får minskad risk för utveckling av levercancer samt ökad överlevnaden.

Jonas Ludvigsson Foto: Alexander Donka

Levercancer och risk för död i leversjukdom ökar snabbt i Europa och USA, och studien är den första omfattande nationella studien av sitt slag att uppvisa ett positivt resultat.

– Vi vill uppmärksamma och belöna studien för att den genom att använda epidemiologiska verktyg på ett imponerande sätt besvarar frågan om den kroniska inflammationens betydelse för cancerutveckling i levern, säger Ola Winqvist, ordförande i SLS delegation för medicinsk forskning. Om vi kan öka patienters överlevnad med ett kostnadseffektivt läkemedel med acceptabel riskprofil är vinsterna stora för de över 250 miljoner människor som lever med kronisk virushepatit.

– Det är hedrande att studien uppmärksammas av Svenska Läkaresällskapet och belönas med Jubileumspriset, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och barnläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro. Resultatet av vår studie ger hopp om att vi i framtiden ska kunna förhindra utvecklingen av levercancer hos patienter med kronisk virushepatit. Nästa steg är att genomföra randomiserade kliniska prövningar för att ytterligare utreda fördelarna med läkemedlet.

Priset delas ut under Svenska Läkaresällskapets Årshögtid den 8 november 2022.

Om studien

Studien genomfördes av svenska och amerikanska forskare med förstaförfattare Tracey Simon, MD, MPH, Harvard Medical School och Massachusetts General Hospital. Forskarna analyserade data från 50 275 vuxna svenskar med kronisk virushepatit, en typ av leverinfektion som orsakas av hepatit B- eller C-virus. Dessa infektioner är den vanligaste riskfaktorn för levercancer. De patienter som behandlades med acetylsalicylsyra i låg dos (upp till 160 mg/dag) under en 10-årsperiod löpte 31 % lägre relativ risk att drabbas av levercancer. Effekten blev större ju längre tid behandlingen pågick. Risk för död i leversjukdom minskade med 27 % efter användande av acetylsalicylsyra under 10 års tid. Resultaten var oberoende av patientens kön, typ av hepatitvirus eller svårighetsgrad av leverinfektion. Användandet av acetylsalicylsyra innebar ingen ökad risk för inre blödningar som annars kan vara en följd av långsiktigt bruk.

Läs mer

Association of Aspirin with Hepatocellular Carcinoma and Liver-Related Mortality

Acetylsalicylsyra kopplat till minskad levercancerrisk

Vilken roll spelar immunterapi vid behandling av tidig trippelnegativ bröstcancer?

MSD Sverige välkomnar dig som behandlar bröstcancerpatienter till två kvällsmöten med fokus på dagens immunterapi vid behandling av tidig trippelnegativ bröstcancer. Syftet är att ge dig som deltar kunskap kring det senaste inom bröstcancerbehandling och vad det kan innebära för svenska bröstcancerpatienter.

Det kommer att finnas två tillfällen där du som deltar kan välja att delta vid ett eller båda – live webinar med internationella föreläsare tisdagen den 20 september och ett fysiskt möte på Norra Latin i Stockholm onsdagen den 21 september. Vi rekommenderar dig att delta vid båda kvällsmöten. För dig som inte kan delta fysiskt i Stockholm onsdagen den 21 september finns det möjlighet att delta via länk. Produktinformation kan förekomma under dessa möten.

Ingen deltagaravgift.
MSD Sverige står för kostnad av föreläsare, lokal, förtäring och den tekniska lösningen.

Varmt välkomna!

Mer info och anmälan

Pepaxti godkänt för behandling av patienter med trippelklassrefraktärt multipelt myelom

EU-kommissionen godkänner Oncopeptides Pepaxti för behandling av patienter med trippelklassrefraktärt multipelt myelom

Oncopeptides AB (publ) (Nasdaq Stockholm: ONCO), ett biotechbolag inriktat på att utveckla läkemedel mot svårbehandlade hematologiska sjukdomar, meddelar idag att EU-kommissionen beviljat Pepaxti^® (melfalan flufenamid, också benämnt melflufen) ett godkännande för försäljning i kombination med dexametason, för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har fått åtminstone tre tidigare behandlingslinjer, vars sjukdom är resistent mot minst en proteasomhämmare, ett immunmodulerande läkemedel och en monoklonal antikropp riktad mot CD38 och som har uppvisat sjukdomsprogression vid eller efter den sista behandlingen. För patienter med tidigare autolog stamcellstransplantation, bör tiden till progression vara åtminstone tre år från transplantation. Godkännandet för försäljning är giltigt i alla EU-länder, samt i länder inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EEA), vilket inkluderar Island, Lichtenstein och Norge.

CHMPs rekommendation baseras på data från fas 2-studien HORIZON och stöds av data från den randomiserade, kontrollerade fas-3 studien OCEAN, som användes som bekräftande studie. Inga åtaganden om uppföljande studier är villkorade i godkännandet. Oncopeptides avser att under Q4 lämna in en ansökan till EMA för att göra det möjligt för patienter med relapserande refraktärt multipelt myelom att få tillgång till läkemedlet i tidigare behandlingslinjer.

”Godkännandet av Pepaxti i Europa är grundläggande för Oncopeptides och innebär mycket goda nyheter för patienter och aktieägare,” säger Jakob Lindberg, vd för Oncopeptides. ”Trots introduktionen av nya behandlingar, så har patienter med trippelklassrefraktär sjukdom ett stort medicinskt behov, eftersom deras behandlingsmöjligheter till sist blir uttömda”.

Oncopeptides kommer nu att öka marknadsförberedelserna för att bana väg för en framgångsrik lansering av Pepaxti i Tyskland under Q4, 2022. Bolaget är dedikerade att göra läkemedlet tillgängligt för patienter i hela Europa och överväger olika möjligheter att kommersialisera produkten.