Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Kicki Waller-mötet i Åre 2025

När Kicki Waller i alldeles för ung ålder gick bort i bröstcancer för över 30 år sedan föddes en vilja att påverka och förbättra bröstcancervården i Sverige. Till hennes minne instiftades en fond som sedan dess årligen bjuder in till ett bröstcancermöte där läkare, forskare och patientrepresentanter kan mötas för att utbyta kunskap och idéer med målet att förbättra diagnostik, behandling och livskvalitet för Sveriges bröstcancerpatienter.

I våras hölls det traditionsenliga Kicki Waller-mötet i Åre, där fonden och styrelsen under tre inspirerande dagar samlade över 70 bröstcancerverksamma deltagare från hela landet. Med stort engagemang diskuterades fem högaktuella bröstcancerteman: lobulär bröstcancer (ILC), AI och mammografi, marginaler vid bröstcancerkirurgi, uppföljning och kontrollprogram samt immunterapi för bröstcancer.

Lobulär bröstcancer

Årets första temablock belyste invasiv lobulär cancer (ILC), den näst vanligaste formen av invasiv bröstcancer (BC). Föreläsarna Johan Hartman (patolog, Karolinska), Joakim Ramos (radiolog, Västerås) och Ulrik Narbe (onkolog, Lund), beskrev ILC som diagnostiskt utmanande på grund av sin infiltrativa och glesa växt med otydliga tumörgränser, kopplade till förlust av proteinet E-cadherin som är avgörande för cell-cell-adhesion. Detta leder till svårigheter vid både histologisk och radiologisk bedömning, med risk för understaging och ett ökat behov av konstrastförstärkt mammografi, menar Hartman och Ramos.

Majoriteten av ILC är ER-positiva och ofta av Luminal A-subtyp. Genexpressionsanalyser indikerar i många fall låg risk för återfall. ILC svarar ofta dåligt på neoadjuvant cytostatika (NACT) med få patienter som uppnår patologisk komplett respons (pCR), medan endokrin behandling ofta är en effektiv och väl tolererad behandlingsstrategi, säger Narbe.

Kicki Waller Memorial Lecture och immunterapi inom bröstcancer

Årets hedersgästföreläsare var Professor Peter Schmid, Barts Cancer Institute i London, en av världens ledande inom immunterapi (IO) vid BC. Schmid har lett flera av de stora kliniska studierna inom området för IO och trippelnegativ bröstcancer (TNBC), bland annat den kända randomiserade fas III-studien KEYNOTE-522 (KN522), och han ses därmed som en av de ledande forskarna inom området. Under sin föreläsning ”The role of immunotherapy in breast cancer” beskrev Schmid immunterapins utveckling fram till dagens etablerade behandlingar vilka fått en central roll vid TNBC. Föreläsningen kompletterades av Henrik Lindman (onkolog, Akademiska), Johan Hartman (patolog, Karolinska) och Antonios Valachis (onkolog, Örebro) som satte resultaten i en svensk kontext.

IO är en behandlingsform där man aktiverar immunsystemets T-celler som initierar en immunologisk attack mot tumören. Behandlingen är en framgångssaga i många fall men långt ifrån effektiv för alla bröstcancerformer. BC omfattar ett brett spektrum av immunologiska fenotyper; från tumörer med både hög tumörmutationsbörda och riklig infiltration av tumörinfiltrerande lymfocyter, till tumörer med så kallade ”immunologiska öknar” som saknar omfattande immunaktivitet. TNBC kännetecknas oftast av hög immunogenicitet där IO är en etablerad behandling av sjukdomen, särskilt i kombination med kemoterapi. Flertalet kliniska studier har för både tidig och spridd TNBC påvisat gynnsamma resultat för progressionsfri överlevnad, total överlevnad och en högre pCR-frekvens vid behandling med IO.

År 2012 godkändes de första IO i Sverige, och kom snart att revolutionera behandlingen av flertalet svårbehandlade cancerdiagnoser. I det nationella vårdprogrammet (NVP) för BC finns idag tydliga riktlinjer för hur onkologisk IO bör användas vid behandling av TNBC.

Läs hela artikeln

Maximilian Ackermann tilldelas Lennart Nilsson Award 2025

Doktor Maximilian Ackermann, som för närvarande arbetar som professor i patologi vid RWTH:s universitetskliniker Aachen och Helios Universitetssjukhus Wuppertal, Tyskland, och anatomist vid Johannes Gutenberg-universitetet i Mainz, tilldelas 2025 års Lennart Nilsson Award för sina enastående bidrag till vetenskaplig bildbehandling. Hans arbete har givit värdefulla insikter om sjukdomar som covid-19 och cancer.

Maximilian Ackermann har specialiserat sig på patologi och anatomisk patologi och har en passion för konstnärlig fotografering. Hans bilder ger både inblick i skönheten i den mänskliga anatomin och i de mörkare aspekterna av sjukdom, samtidigt som de illustrerar nya vetenskapliga upptäckter.

– Morfologin hos tvådimensionella vävnadssnitt är avgörande för att kliniska patologer och anatomister ska kunna ställa långtgående diagnoser för våra patienter, till exempel när det gäller cancer. I mitt arbete är jag alltid intresserad av hur patologiska förändringar i cancer eller inflammation påverkar vävnad i tre dimensioner. Principen om att ”form följer funktion”, är grundläggande i modern arkitektur och det samma gäller för vävnadens anatomi, säger Maximilian Ackermann.

Ackermanns arbete bidrar till att öka vår förståelse för komplexa biologiska strukturer och sjukdomar. Det inkluderar att utveckla och tillämpa avancerade tekniker som hierarkisk faskontrasttomografi (HiP-CT), som för närvarande integreras i kliniska diagnostiska processer.

– Vi använder klassiska mikroskop och kompletterar dem med tredimensionella data från HiP-CT. I vårt HIMALAYA-projekt analyserar vi till exempel prostatacancer ur ett holistiskt perspektiv. Detsamma gäller för bröstkarcinom efter kemoterapi. HiP-CT är en utmärkt överbryggningsteknik som sammanför specialiteter som radiologi och patologi. Det kommer utan tvekan att ge ett betydande stöd i karakteriseringen av sjukdomar och i AI-baserad bildigenkänning inom radiologi.

Stiftelsen Lennart Nilsson Award instiftades 1998 som ett erkännande av den världsberömde svenske fotografen Lennart Nilsson och hans extraordinära arbete. Det årliga priset uppmärksammar framstående insatser inom vetenskaplig fotografi.

– Det är en mycket stor ära att få detta framstående pris, som förenar konst och vetenskap på ett unikt sätt och har en lång tradition av exceptionella forskare som har tänjt på gränserna för sina respektive discipliner, säger årets pristagare.

Dr. Ackermanns prisbelönta arbete utfördes vid European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) i Grenoble, Frankrike. Prisutdelningen sker i samband med installationshögtiden för nya professorer och pristagare i Aula Medica på Karolinska Institutet i Solna den 9 oktober.

Juryns motivering: ”Lennart Nilsson Award 2025 tilldelas Doktor Maximilian Ackermann. Dr. Ackermann hedras för sina enastående bidrag till vetenskaplig avbildning, där han förkroppsligar Lennart Nilssons anda genom att göra det osynliga synligt. Hans banbrytande arbete, särskilt när det gäller att utveckla och tillämpa avancerade tekniker som hierarkisk faskontrasttomografi (HiP-CT) och konstnärlig svepelektronmikroskopi, bidrar till att öka vår förståelse av komplexa biologiska strukturer och sjukdomar.

Maximilian Ackermanns visuellt häpnadsväckande och vetenskapligt betydelsefulla bilder har avslöjat viktiga insikter om sjukdomar som COVID-19 och cancer, och presenterat vetenskapliga genombrott för världen på vackra, unika och kraftfulla sätt. Han har en extraordinär förmåga att översätta intrikata vetenskapliga begrepp till övertygande visuella berättelser.”

Se hela artikeln

”SmartCella leder skiftet mot nästa generations precisionsmedicin”

Efter årtionden i den globala life science-industrin leder Niklas Prager nu ett svenskt biopharmabolag med ambitionen att revolutionera sjukvården. Med FDA-godkänd teknologi, flera kliniska studier i startgroparna och starka partneravtal i ryggen ser bolaget börsen som ett möjligt nästa steg – men tajmingen måste vara rätt. ”Vi förändrar liv – lönsamheten följer av det”, säger Prager.

I hjärtat av den svenska biotechboomen står Smart- Cella – ett bolag som med vetenskaplig stringens och teknologisk djärvhet strävar efter att omdefiniera framtidens sjukvård. Under ledning av Niklas Prager, en veteran inom den globala läkemedelsindustrin, är företaget i färd med att realisera en vision om skräddarsydda behandlingar som inte bara behandlar, utan i många fall botar tidigare obotliga tillstånd.

Det som lockade honom var inte bara den vetenskapliga spetsen, utan också möjligheten att bidra till utvecklingen av konkret patientnytta. Kombinationen av världsledande teknologiplattformar och en kultur präglad av snabbhet, innovation och beslutsamhet blev avgörande.

– Att få vara med och bygga ett nytt stort och lönsamt svenskt biotechbolag som konkurrerar globalt var en utmaning jag inte kunde säga nej till, säger Prager.

SmartCella utvecklar en ultratunn nål, utformad för att på ett minimal invasivt sätt leverera läkemedel direkt via injektioner genom blodkärlen till specifika organ eller tumörer som annars är svåra att nå.

Från globala jättar till snabbfotad innovation

Niklas Prager lyfter fram att arbetssättet i små och stora organisationer har många gemensamma nämnare, särskilt när det gäller drivkraften hos människor. Det som främst särskiljer den miljö han nu verkar i är förmågan till snabbhet: beslut fattas direkt, resurser samlas fokuserat och idéer omsätts snabbt i praktiken. Detta möjliggör en hög innovationsgrad, något som krävs för att ligga i forskningens absoluta framkant.

Teknologier som kan förändra medicinsk praxis

Företaget arbetar med flera transformativa teknologier, men det är särskilt två områden som utmärker sig. Den regenerativa medicinen, där målet är att återställa funktioner hos patienter med till exempel hjärtsvikt eller Parkinsons sjukdom, har potential att förändra synen på vad som är möjligt inom vården. Dessutom undersöks nu terapier som med hjälp av mRNA kan stimulera broskåterbildning vid artros – ett tillstånd som idag saknar effektiv behandling.

Samtidigt pekar Prager på en teknisk innovation med särskilt stor kortsiktig påverkan: en världsunikt konstruerad, ultratunn nål, FDA-godkänd och utformad för att på ett minimalt invasivt sätt leverera läkemedel direkt via injektioner genom blodkärlen till specifika organ eller tumörer som annars är svåra att nå. Denna teknik, kallad Extroducer, kan ersätta systemisk behandling och invasiva kirurgiska ingrepp med högprecis administrering lokalt, vilket har potential att drastiskt minska biverkningar och ökar effekten.

Potentialen sträcker sig från tumörer som bukspottkörtelcancer till neurologiska sjukdomar – med stort intresse från både läkemedelsindustrin, forskarvärlden och kliniker.

Läs hela artikeln

Varför gör Sverige inte som Norge?

På norska cancersjukhus finns i dag 24 etablerade träningscentra, ”Pusterom”. Där erbjuds cancerpatienter individanpassad träning och stöd inför, under och efter cancerbehandling. Vinsterna är många och konceptet har rönt stora framgångar i Norge. Vid årsskiftet öppnar även en av världens första kompetenscentrum för träning, cancerrehabilitering och forskning i Oslo. Nu arbetar svenska företrädare intensivt för att konceptet ska slå rot och spridas även i Sverige.

Det första Pusterommet i Norge öppnades 2008 på initiativ av stiftelsen Aktiv mot kreft och blev snabbt ett framgångskoncept. Idag finns 24 Pusterom i samtliga helseregioner i Norge samt cirka 950 utbildade AKTIV-instruktörer.

I början av 2026 öppnar även dörrarna till det nya nationella kompetenscentret ”Aktiv mot kreft senteret” för träning, rehabilitering och forskning, beläget mellan Radiumhospitalet och Oslo Cancer Cluster i Oslo. Även centret är ett initiativ av Aktiv mot kreft och en del av den satsning som Oslo universitetssjukhus gör på personcentrerad vård och som ackrediterat Comprehensive Cancer Center.

– Det är vad jag vet, världens första centrum som ska bedriva forskning på och implementera personanpassad träning för cancerpatienter, med start från den dag de får sin cancerdiagnos. Det handlar om att bygga upp och förbereda patienter så bra som möjligt före behandling, och att motverka biverkningar, sena skador och sekundära sjukdomar under och efter behandling, säger Helle Aanesen, verksamhetsledare för stiftelsen Aktiv mot kreft.

Grete Waitz medgrundare

Hon är ursprungligen civilekonom, men har i huvudsak haft sin karriär inom projektledning, försäljning och marknadsföring. Fröet till Aktiv mot kreft väcktes i samband med New York Marathon 2007. Helle blev imponerad av arrangemanget, logistiken och insamlingen av miljontals dollar till välgörande ändamål.

– Jag blev väldigt motiverad att försöka göra något liknande i Norge, men för cancerpatienter. Jag tog kontakt med den legendariska maratonlöperskan Grete Waitz. Jag visste att hon hade fått en cancerdiagnos och att hon tagit initiativ till att skapa ett träningsrum på Ullevåls sjukhus som kallades för Pusterom. Grete tände på min idé och bara några månader senare, i november 2007 startade vi stiftelsen Aktiv mot kreft. Tyvärr gick Grete bort i cancer 2011, men hon har varit oerhört betydelsefull för uppbyggnaden av stiftelsen och marknadsföringen av Pusterommen, säger Helle Aanesen.

Tillsammans med legendariska maratonlöperskan Grete Waitz, startade Helle Aanesen stiftelsen Aktiv mot kreft 2007 i Norge.

Mycket har hänt sedan starten; modellen med Pusterom har vidareutvecklats och en viktig hörnsten är idag stiftelsens samarbete med forskare och forskningsorganisationer. Modellen har även har fått en internationell spridning.

– Sverige startade förra året. I USA etablerades Active Against Cancer 2014. De sista åren har vi bland annat haft ett nära samarbete och forskningsutbyten med Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York.

Helle Aanesen ser stiftelsen Aktiv mot kreft som en katalysator som driver på utvecklingen i den offentliga hälso- och sjukvården.

– Det hade inte gått lika snabbt om vi hade varit organiserade under en myndighet eller region. Byråkratin hade stått i vägen.

Stiftelsens målsättning är att nå det politiska målet att samtliga cancerpatienter ska få personanpassad träning redan från diagnos.

– Vi vill också att de efter utskrivning från specialistsjukvården ska få tillgång till en AKTIV-instruktör på recept utifrån behov och i närheten av där de bor och. Det här är en viktig fråga som vi anser bör vara prioriterad av våra sjukvårdspolitiker

Medan Norge i över ett decennium har storsatsat och målmedvetet arbetat för att personanpassad träning ska vara en integrerad del av patienters cancerbehandling redan från diagnos, har arbetet i Sverige just startat. Nu arbetar den svenska systerstiftelsen Aktiv mot cancer intensivt för att landets första ”Pusterom” ska kunna öppna. Hösten 2023 reste Bengt-Olof Petersen och Inge Nilsson, bägge engagerade i prostatacancerföreningen ProLiv Väst, till Norge för att lära sig mer om Aktiv mot krefts metoder, kunskaper och erfarenheter.

– Vi blev bägge så imponerade av deras arbete och vad de hade åstadkommit. Jag har själv drabbats av obotlig cancer och har lärt mig vilka möjligheter som cancerpatienter har att, genom fysisk aktivitet, få en bättre livskvalitet med färre biverkningar, bättre effekt av behandlingar och bättre självkänsla. Den möjligheten borde alla cancerpatienter få. Själv kör jag exempelvis HIIT-träning på cykel för att förbereda kroppen inför en cellgiftsbehandling.

Läs hela artikeln

Prevention – att ligga steget före kräver samverkan på flera fronter

Cancerområdet befinner sig i en intensiv utvecklingsfas. I november 2024 presenterades den första uppdateringen av Sveriges nationella cancerstrategi sedan 2009 – en milstolpe för både vården och forskningen. Samtidigt pågår EU:s arbete med den europeiska cancerplanen, där Sverige bidrar aktivt med erfarenheter och innovationer. På kliniker och i forskningslabb ser vi framsteg inom precisionsmedicin, immunterapi och genetisk screening – utvecklingar som håller på att förändra behandlingsmöjligheterna i grunden. I den här dynamiska kontexten har Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) ett särskilt ansvar: att samordna, driva och utveckla cancervården i Sverige.

I förra numret av Onkologi i Sverige lyfte vi arbetet med tidig upptäckt av cancer. I det här numret fördjupar vi oss i nästa stora pusselbit – prevention – och hur vården, samhället och individen tillsammans kan bidra till att förebygga cancer redan innan sjukdomen uppstår.

En av tre svenskar väntas få cancer någon gång under livet. Samtidigt skulle tre av tio cancerfall kunna undvikas med hälsosammare levnadsvanor. Därför är prevention ett av de viktigaste verktygen vi har för att bekämpa denna folksjukdom. Men det är inget som sjukvården eller individen kan lösa på egen hand. För att nå verklig effekt krävs en bred samhällsinsats där många aktörer bidrar.

I dag orsakas cirka var tredje cancerfall i Sverige av levnadsvanor som patienten själv hade kunnat påverka. Det handlar till exempel om rökning, alkoholkonsumtion, stillasittande, ohälsosamma matvanor, övervikt och farlig solexponering. Men trots att sambanden mellan levnadsvanor och cancer är välkända sedan länge har det förebyggande arbetet inte alltid haft samma tyngd i den övergripande cancerpolitiken – förrän nu. För vid sidan om tidig upptäckt är prevention nu ett av de stora fokusområdena i den nya nationella cancerstrategin. Prevention, både primär och sekundär, lyfts fram som ett eget och prioriterat område i strategin. Det är stort fokus på insatser som förbättrar levnadsvanor, minskar riskfaktorer och ökar möjligheten till tidig upptäckt.

– Det är mycket positivt att man lyfter prevention så tydligt i den uppdaterade strategin. Det är till och med så konkret att man i den talar om att sänka moms på frukt och grönt och även ger signaler på sockerskatt, vilket visar att man verkligen menar allvar, säger Kjell Ivarsson, Sveriges cancersamordnare vid RCC.

Att jobba förebyggande, både inom vården och i samhället i stort, är något av det viktigaste som kan göras när det kommer till att minska risken för att utveckla cancer. Det handlar om att främja hälsosamma levnadsvanor genom information och genom att göra det lätt att göra rätt, så att det hälsosamma valet blir det enklaste i människors vardag. Men trots att det är ett av de viktigaste verktygen för att bekämpa och förhindra cancer är prevention inte ett enkelt område, och det finns ingen enskild instans som bär hela ansvaret för det preventiva arbetet.

I stället är samverkan ett nyckelord som återkommer när Kjell Ivarsson talar om cancerprevention. För det handlar inte bara om att förebygga cancer, utan också om att göra en gemensam kraftsamling där vården är en av flera viktiga spelare, men långt ifrån den enda.

– På sjukhusen och i primärvården träffar vi nästan bara de som redan är sjuka och kan då framför allt syssla med sekundär prevention som att identifiera höga blodfetter, högt fasteblodsocker och andra riskfaktorer och hjälpa patienten att ta itu med dem.

Läs hela artikeln

”Ingen kan göra allt – men alla kan göra något”

Att gå från ord till handling i det cancerpreventiva arbetet kräver mer än goda ambitioner. Det handlar om att samordna, driva och konkretisera – nationellt och regionalt. Ellen Brynskog har en nyckelroll i det arbetet, som ordförande för den Nationella arbetsgruppen för cancerprevention och ledamot i den Nationella arbetsgruppen för kunskapsstöd levnadsvanor.

Hej Ellen! Berätta – vad gör ni i arbetsgruppen för cancerprevention?

– Vi arbetar med frågor som rör levnadsvanor och cancerprevention på bredden. I vårt uppdrag ryms till exempel att arbeta med nationella kunskapsstöd och rapporter, ta fram webbutbildningar, sprida information i traditionella och sociala medier, genomföra studier, samarbeta med andra aktörer inom fältet och arrangera föreläsningar och webbinarier. Jag är själv sjuksköterska och folkhälsovetare, och gruppen består i övrigt av personer med erfarenhet av både vård och forskning med olika professioner. Det är ett dynamiskt och spännande arbete som känns meningsfullt.

Du är även ledamot i arbetsgruppen Kunskapsstöd levnadsvanor som ligger under det Nationella programrådet Levnadsvanor. Berätta om det uppdraget!

– Sedan några år tillbaka är vi två personer från den nationella arbetsgruppen för cancerprevention som även sitter med i en nationell arbetsgrupp under Nationellt programområde Levnadsvanor som tar fram kunskapsstöd. RCC har haft en tydlig önskan om ett gott och starkt samarbete över programområdesgränserna för att kunna jobba mer effektivt och hitta synergier i arbetet som görs. RCC kan inte på något sätt bära frågan kring cancerprevention på egen hand, utan vi måste gå i takt med andra.

Ellen Brynskog, ordförande för den Nationella arbetsgruppen för cancerprevention och ledamot i den Nationella arbetsgruppen för kunskapsstöd levnadsvanor.

På vilket sätt gör ert samarbete skillnad?

– Samarbetet har varit viktigt för oss de senaste åren och inneburit ett utökat kontaktnät och fördjupade insikter kring hur arbetet med levnadsvanor organiseras i olika delar av landet. Snart kommer vi till exempel att lansera en nationell webbutbildning om levnadsvanor som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal och har tagits fram genom ett samarbete mellan våra programområden.

Vilka utmaningar ser du när det kommer till arbetet med prevention och hur ska vi bemöta dem?

– En utmaning är just att ”hitta varandra” och avsätta tid till att lära känna andra aktörer och deras uppdrag för att hitta de där synergierna och nya samarbetena. Man kan behöva investera en del tid och tankekraft inledningsvis för att få det på rull. En annan utmaning är att mäta det cancerpreventivaarbetet på ett värdeskapande och begripligt sätt. Forskningen kring att exempelvis våra matvanor och vår nivå av fysisk aktivitet påverkar vår risk för cancer är tydlig och övertygande. Men det är i princip omöjligt att utvärdera om en enstaka insats, som syftar till att påverka de här levnadsvanorna, minskade insjuknandet i cancer. I vårt dagliga arbete är vi i stället hänvisade till processmått. Man får ha tilltro till processerna och se till att förankra sina insatser i god evidens.

Du har sagt att ”det viktigaste framsteget i den nya cancerstrategin är att man föreslår en ökad samverkan på myndighetsnivå i de här frågorna.” Utveckla!

– I förslaget till ny cancerstrategi föreslås att Folkhälsomyndigheten ska få ett utökat samordningsansvar för att strategiskt planera, prioritera och koordinera det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet mellan de olika myndigheterna och aktörerna som har en roll inom det fältet. Vi på RCC stödjer det förslaget och hoppas att det blir så. För cancerprevention och prevention av andra folkhälsosjukdomar delar i stort riskfaktorer och behöver vara väl synkat. När det kommer till sjukdomsprevention är samverkan A och O. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Se hela artikeln

Mikael är dinosaurie för barn i behandling

På strålningsenheten vid Norrlands universitetssjukhus arbetar personalen målmedvetet med att stärka tryggheten för cancersjuka barn. Förhoppningen är att utveckla behandlingen och skapa en bättre vårdupplevelse. ”Om jag under den här svåra tiden kan locka fram några leenden så är det värt det,” säger onkologisjuksköterskan och barnrättsombudet Mikael Odström som också axlar rollen som dinosaurien Dino.

I februari uppmärksammas internationella barncancerdagen världen över. När ett barn diagnostiseras med cancer innebär det stor psykisk påfrestning för familjer som ställs inför en okänd behandling som kan upplevas skrämmande.

– Det kommer många barn hit. Det är bland annat barn med hjärntumörer och buktumörer, säger Mikael Odström, onkologisjuksköterska.

Hoppas kunna behandla mer vaket

Strålbehandlingen sker i ett rum med två meter tjocka väggar där barnet behöver ligga helt själv, hissas en bra bit upp från golvet och ligga helt stilla. För att upplevelsen ska bli mindre stressig och påfrestande sövs i regel barn under sju år. Det handlar om 30 tillfällen under en sexveckorsperiod.

Genom att försöka öka barnets medvetenhet och delaktighet i behandlingen finns förhoppningar om att kunna behandla fler barn i vaket tillstånd. Det kräver mer från patienten men också att verksamheten skapar den trygghet som barnet behöver.

– Om jag var liten, hur skulle jag vilja att miljön var? Hur hade jag velat att personalen skulle bete sig? Exempelvis kan mamma få läsa en saga i högtalarsystemet eller så kan vi fästa en surfplatta i strålbehandlingsapparaten.

Får känna att de äger situationen

På strålningsenheten arbetar personalen utifrån barnperspektivet för att skapa förutsättningar för en så bra behandling och upplevelse som möjligt för patienter och närstående.

– Exempelvis får en patient vid varje behandlingstillfälle sätta ett klistermärke på strålbehandlingsapparaten. Det är en liten grej men det kan göra stor skillnad.

Vid behandling av en hjärntumör skapas en mask som avbildar patientens ansikte. Den är nödvändig för att ansiktet ska fixeras i en bestämd position under strålbehandlingen. Den är hård och är hårt åtsittande vilket vissa upplever som obehagligt.

– Vi tänker att barnen ska få pynta den och göra till sin egen. De upplever då att de använder den för sig själv i stället för något används emot dem. De får äga situationen på ett annat sätt.

Läs hela artikeln

44th Congress of the European Society of Surgical Oncology

Blodcancerdagen

Spotlight on mCRC

Welcome to the second edition of Spotlight on mCRC with: Real-world experiences in mCRC

THURSDAY, 25TH SEPTEMBER 2025 17:00-19:00 CEST – STREAMED ONLINE

Chaired by
JULIEN TAIEB
Head of the Gastroenterology and Gastrointestinal Oncology Department
Hôpital Européen Georges-Pompidou, Université de Paris, France

FACULTY

The Value of Real-World Evidence in mCRC

MIRIAM KOOPMAN
University Medical Center Utrecht Utrecht, Netherlands
MICHAEL NEUMAIER
Universitätsmedizin Mannheim Institut für Klinische Chemie Mannheim, Germany
ELENA ÉLEZ
Vall d’Hebron Institute of Oncology Barcelona, Spain

Clinical Cases in mCRC and Best Practices

MARTINA AMNITZBØLL ERIKSEN
Rigshospitalet Copenhagen, Denmark
SÉRGIO XAVIER AZEVEDO
Faculdade de Medicina da Universidade do Porto Porto, Portugal
IOANNIS SOUGLAKOS
University of Crete Crete, Greece

AGENDA

The Value of Real-World Evidence in mCRC

Welcome and Introduction Julien Taieb, Andrea Grignolio
How should real-world data from mCRC make a difference? Miriam Koopman
Real-world insights into the treatment of specific mCRC alterations Elena Élez
Using molecular biomarkers in the real world: Trends and challenges Michael Neumaier

Clinical Cases in mCRC and Best Practices

Opening and overview of the clinical cases Julien Taieb
A patient with BRAFV600E-mutant and MSI-H mCRC Martina Amnitzbøll Eriksen
A patient with KRASG12C-mutant mCRC Sérgio Xavier Azevedo
A patient with HER2 overexpression Ioannis Souglakos

Q&A Session & Closing

See detailed agenda HERE

LUNGCANCER SYMPOSIUM ON TARGETED THERAPY

Pierre Fabre invites to symposium / webinar September 30, 16.00-18.40
Prof. Niels Reinmuth, Dr Ronny Öhman, Dr Björn Båtshake

Stockholm, August 2025
Intended for Specialists with an interest in NSCLC

We are pleased to invite you to the meeting ”Lungcancer Symposium on Targeted Therapy” in Lund on September 30, 2025. During this meeting, experts will discuss the latest insights in the treatment of targeted therapy in NSCLC with focus on BRAF mutated NSCLC.

Special invited speaker: Professor Niels Reinmuth, Asklepios Lung Clinic Gauting, München, Germany, Senior consultants Ronny Öhman, and Björn Båtshake at Skåne University Hospital in Lund

Venue: Föreläsningssal 4, Blocket, Skånes universitetssjukhus Lund. The meeting will be streamed live as well. Register below.

Program

16:00 – 16:30 Coffee
16:30 – 16:40 Introduction, Senior Consultant Ronny Öhman, Skåne University hospital Lund
16:40 – 17:25 Challenges and future directions for treatment of NSCLC with oncogenic mutations, Prof. Niels Reinmuth, Asklepios Lung Clinic Gauting, München, Germany
17:25 – 17:45 Practical experience from Malignant Melanoma, Senior Consultant Björn Båtshake, Skåne University hospital Lund
17:45 – 18:00 Break
18:00 – 18:30 Patient cases and discussion, Senior Consultant Ronny Öhman, and Prof Niels Reinmuth
18:30 – 18:40 Closing remarcs, Senior Consultant Ronny Öhman

Prof Niels Reinmuth background
Dr. Niels Reinmuth is a certified specialist in ”General Medicine”, Hematology/Oncology, and Pneumology, with a postdoctoral qualification from the University of Heidelberg. He was Senior Physician at the Lung Clinic Grosshansdorf (2012–2016) and has led the Thoracic Oncology Department at Asklepios Lung Clinic Munich-Gauting since 2016. His main interests include targeted therapies for non-small-cell lung cancer, new treatments for small-cell lung cancer and malignant pleural mesothelioma, and translational research on predictive markers. He is a member of several professional societies, including IASLC, ESMO, and ASCO.

Registration can be made to Michael Rustner via email, [email protected].

Immunonkologi i klinisk praxis, IO-veckan 2025

BMS bjuder in till årets upplaga av immunonkologiveckan där vi bjuder på föreläsningar och fallbaserade sessioner som sätter fokus på kliniska situationer inom området och hoppas detta ska ge möjlighet till utbyte av värdefulla erfarenheter. Varmt välkommen!

Program:

Måndag 6 oktober kl 12.05 – 12.50
Progress och immunterapi: Från radiologiskt utlåtande till behandlingsbeslut
Föreläsare: Vitali Grozman
Moderator: Fernanda Costa Svedman

Tisdag 7 oktober kl 12.05 – 12.50
Immunotherapy for Elderly and Frail patients: Challenges and Opportunities in a new era of cancer treatment
Föreläsare: Per Pfeiffer, Denmark
Moderator: Jakob Eberhard

Onsdag 8 oktober kl 12.05 – 12.50
Immunrelaterade biverkningar – när kortison inte räcker
Föreläsare: Aikaterini Chatzidionysiou och Jan Marsal
Moderator: Ana Carneiro

Torsdag 9 oktober kl 12.05 – 12.50
Follow-up during and after treatment with immune checkpoint inhibitors – what can we learn from real life studies?
Föreläsare: Eva Ellebæk, Denmark
Moderator: Lars Ny

Fredag 10 oktober kl 12.05 – 12.50
Kliniska dilemman från veckan – Hur resonerar experterna?
Panel: Fernanda Costa Svedman, Jakob Eberhard, Ana Carneiro och Lars Ny
Moderator: BMS

Bristol Myers Squibb står för arvode till föreläsare vid sammankomsten. Anmälan kräver huvudmannens godkännande. Det åligger den enskilde deltagaren att inhämta detta.

SOTA 2025

Hantering av immunmedierade biverkningar som kan uppstå vid behandling med immunterapi

När: Varje tisdag kl. 12.00-13.00 hela september
Boka in dessa datum: 2/9 – 9/9 – 16/9 – 23/9 – 30/9

Föreläsare:
Gustav Ullenhag, docent, överläkare i onkologi, professor i cancerimmunterapi, Akademiska sjukhuset, Uppsala, medverkar i samtliga avsnitt och ger under första avsnittet den 2 september en introduktion till immunterapibehandling samt immunmedierade biverkningar.

Under efterföljande avsnitt medverkar även experter som förmedlar en djupare förståelse för kännetecken, hantering samt behandling av de immunmedierade biverkningar som kan uppstå vid behandling med immunterapi med avstamp i deras respektive specialistområde:

  • Peter Thelin Schmidt, professor, överläkare, Gastroenterologi, Akademiska sjukhuset
  • Fredrik Rorsman, docent, överläkare, Gastroenterologi & Hepatologi, Akademiska sjukhuset
  • Agneta Månsson Broberg, docent, överläkare, Kardiologi & Internmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, KI
  • Helena Filipsson Nyström, professor, överläkare, Endokrinologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset
  • Jakob Theorell, MD/PhD, biträdande lektor, Neurologi, Karolinska Instititutet

Målgrupp:
Dessa webbinarier riktar sig till läkare och sjuksköterskor som önskar öka sina kunskaper om hantering av immunmedierade biverkningar som kan uppstå under samt efter behandling med immunterapi. Under samtliga webbinarier finns tid avsatt för frågestund, det finns även möjlighet att skicka in frågor i förväg.

MSD Sverige står för kostnader för samtliga föreläsare.
Deltagande är kostnadsfritt, se baksida för agenda för respektive webbinarium.

Anmäl dig via länken nedan alt. maila din anmälan samt frågor till föreläsare till: [email protected]

Agenda
Under samtliga webbinarier erbjuder vi produktinformation från MSD Onkologi kl. 12.00-12.05 samt en avslutande frågestund där samtliga föreläsare i respektive avsnitt medverkar (10-15 minuter, se nedan program för detaljer).

2 september
12.05-12.45 Gustav Ullenhag: Introduktion till serien med fokus på
immunmedierade biverkningar vid behandling med immunterapi
12.45-13.00 Frågestund

9 september
12.05-12.10 Introduktion med Gustav Ullenhag
12.10-12.30 Peter Thelin Schmidt, Kolit
12.30-12.50 Fredrik Rorsman, Hepatit
12.50-13.00 Frågestund

16 september
12.05-12.15 Introduktion med Gustav Ullenhag
12.15-12.45 Agneta Månsson Broberg, Hjärtbiverkningar
12.45-13.00 Frågestund

23 september
12.05-12.15 Introduktion med Gustav Ullenhag
12.15-12.45 Helena Filipsson Nyström, Endokrina biverkningar
12.45-13.00 Frågestund

30 september
12.05-12.15 Introduktion med Gustav Ullenhag
12.15-12.45 Jakob Theorell, Neurologiska biverkningar
12.45-13.00 Frågestund

Lunchwebbinarium: Proaktiva strategier för att optimera behandlingen för mHSPC-patienter

Johnson&Johnson bjuder in till ett lunchwebbinarium med den brittiska onkologen Dr. Alison Birtle från The Rosemere Cancer Centre. Under webbinariet kommer du att få insikter från hennes senast publicerade artikel, Early Identification and Management of Patients with Rash on Apalutamide, och ta del av den guide som har utvecklats för att proaktivt upptäcka och tidigt hantera potentiella hudbiverkningar av apalutamid.1

Datum: 4 eller 11 september
Tid: 12.05–13.00
Plats: Digitalt via Teams
Målgrupp: Webbinariet riktar sig till dig som arbetar inom prostatacancer
Anmälan: Senast den 29 augusti

Agenda
12.05–12.10 Introduktion, J&J
12.10–12.45 Proaktiva strategier med fokus på behandlingsoptimering,
Dr. Alison Birtle via länk
12.45–13.00 Diskussion

Hos er eller på Teams
Vi kan komma till din klinik och se till att det tekniska fungerar eller så kan ni delta via Teams.
Meddela oss så snart som möjligt vilken dag och på vilket sätt ni vill delta, eftersom antalet kliniker vi kan besöka är begränsat. Först till kvarn.
Deltagande vid webbinariet/mötet är kostnadsfritt, och Johnson & Johnson står för kostnaden av
föreläsaren, förtäring vid deltagande på plats och den tekniska lösningen.

Varmt välkommen!

Har du frågor är du välkommen att kontakta oss. [email protected]

Anmäl dig här

1. Birtle, AJ et al. Early Identification and Management of Patients with Rash on Apalutamide. Oncol Ther. 2024;12(3): 609–20. doi:10.1007/s40487-024-00290-7.

ERLEADA® (apalutamid) Tablett: Erleada 60 mg och 240 mg filmdragerade tabletter, avsett för oralt bruk. Farmakoterapeutisk grupp: Endokrinterapi, antiandrogener. ATC-kod: L02BB05, ℞, (F). Indikationer: Erleada är indicerat för 1) behandling av vuxna män med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som löper hög risk att utveckla metastaserad sjukdom, (F) = ingår i förmånen. 2) behandling av vuxna män med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) i kombination med androgen deprivationsterapi (ADT). Subventioneras endast för indikation 1 samt med begränsning för indikation 2 när behandling med abirateron inte är lämplig. Varningar och försiktighet: Erleada rekommenderas inte för patienter med en anamnes av krampanfall eller andra predisponerande faktorer. Patienter ska utvärderas avseende risken för frakturer och fallbenägenhet innan behandling initieras, och ska fortsätta att övervakas och hanteras för frakturer, användning av skelettstärkande preparat ska övervägas. Om Erleada förskrivs till patienter med kliniskt signifikant hjärt-kärlsjukdom ska de övervakas för riskfaktorer såsom hyperkolesterolemi, hypertriglyceridemi eller andra kardiometabola sjukdomar. En genomgång av läkemedel som ges samtidigt bör göras när behandling med Erleada påbörjas. Patienter ska informeras om tecken och symtom som tyder på Stevens‑Johnsons syndrom (SJS)/toxisk epidermal nekrolys (TEN). Om dessa symtom observeras ska behandlingen med Erleada omedelbart avbrytas och patienter ska omedelbart kontakta sjukvårdspersonal. Graviditet: Män ska använda en mycket effektiv preventivmetod under behandlingen samt i 3 månader efter avslutad behandling. Datum för senaste översyn av produktresumé 01/2025 (240 mg), och 11/2024 (60 mg).

För fullständig produktinformation, varningar och försiktighet, fertilitet/graviditet/amning, äldre, biverkningar, dosering och pris samt före förskrivning vänligen se www.fass.se.

 

Nordic RCC Summit 2025

Utvecklingen inom njurcancerbehandling fortsätter att gå framåt i snabb takt. I början av mars hölls den nordiska konferensen RCC Summit i Stockholm där internationella toppforskare, som Axel Bex och Laurence Albiges, föreläste. Till konferensen var ett 60-tal personer inbjudna för att presentera och diskutera de senaste forskningsnyheterna inom njurcancerbehandling.

Magnus Lindskog, docent och njurcancerforskare som arbetar som onkolog på Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset och är medlem i den vetenskapliga styrkommittén för RCC Summit, hyllar det starka nordiska samarbetet som lett fram till konferensen.

– Det stora med mötet är kraften när vi gör gemensam sak i Norden, vi har ju flera utmärkande drag som förenar oss. Förutom likheter i språk och kultur har vi även liknande skattefinansierade sjukvårdssystem som möjliggör att alla nordiska njurcancerpatienter kan få den bästa utredningen och behandlingen, säger Magnus Lindskog. Vi har unika möjligheter, inte minst tack vare våra kvalitetsregister, att bedriva Real World-studier och kliniskt relevant epidemiologisk forskning eftersom våra patienter inte är selekterade utan representerar ett tvärsnitt av befolkningen när det gäller ålder, samsjuklighet, socioekonomi och allmäntillstånd. Om vi kan visa upp en enad nordisk front blir vi mer intressanta som samarbetspartners inom kliniska studier, något som gagnar våra patienter.

Kombinationsbehandling bör ges i första linjen

När det gäller nyheter inom behandlingsarsenalen nämner Magnus Lindskog HIF 1 alfa-hämmare som ett möjligt tillskott vid behandlingen av klarcellig njurcancer.

– Det är fortfarande oklart i vilket skede av behandlingen de ger störst nytta. Kommande studier får visa om de kanske kan tillföra mer i tidig sjukdomsfas. Vi saknar än så länge prediktiva faktorer, vilket är lite förvånande eftersom det handlar om verkligt målinriktade läkemedel som tycks ha god effekt hos en liten grupp patienter. Viktigast idag är att skaffa oss ökade kunskaper om hur och när vi ska använda de verktyg vi redan har i behandlingsarsenalen, säger Magnus Lindskog och betonar att allmänna onkologiska principer vid behandling av njurcancer inte skiljer sig från andra cancersjukdomar:

– Effektiva behandlingskombinationer bör ges direkt i första linjen, men vad som är mest effektivt och vad som kan tolereras av patienten skiljer sig åt. Riskbaserad behandling är av stor vikt, men flertalet patienter med spridd njurcancer ska erbjudas kombinationsbehandling där minst ett av läkemedlen ska vara en immun-checkpointhämmare. Det är principer som betonas i det kommande nya nationella vårdprogrammet, förklarar Magnus Lindskog.

Lovande långtidsuppföljningar för kombinationsbehandlingar

En stor del av programmet på RCC Summit ägnades åt att analysera olika adjuvanta behandlingar men också en rad kombinationsbehandlingar, bland annat de senaste lovande resultaten inom långtidsuppföljningar som presenterades vid den internationella konferensen ASCO-GU i februari i år. 5,6-årsuppföljning av fas III-studien CheckMate-9ER visade fortsatt signifikant ökad överlevnad och förlängd tid för tumörprogression vid behandling med en kombination av tyrosinkinashämmare och immun-checkpointhämmare vid avancerad njurcellscancer.

Läs hela artikeln

Kraftsamling på Karolinska

Bröstonkologer från nio länder deltog när Karolinska Universitetssjukhuset för första gången bjöd in till ett preceptorship inom bröstcancer. I fokus stod trippelnegativ bröstcancer (TNBC), en gång en subtyp med få behandlingsalternativ och dyster prognos, nu ett fält i snabb utveckling. Under två intensiva dagar fick deltagarna fördjupa sig i föreläsningar, case-diskussioner och studiebesök.

Det finns ingen etablerad svensk översättning av ”preceptorship”, men det brukar beskrivas som en strukturerad och tidsavgränsad insats för kompetensutveckling där erfarna experter handleder och ger stöd till kolleger i syfte att stärka klinisk färdighet, professionell trygghet och självständighet inom ett specifikt område.

Ett digert program

Som värd stod Andri Papakonstantinou (bilden), sektionschef och överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, som utformat programmet i samarbete med kollegan Theodoros Foukakis, professor i onkologi, överläkare och ordförande i nationella vårdprogramgruppen för bröstcancer.

– Det har hänt otroligt mycket inom TNBC på bara några år, säger Andri Papakonstantinou. Från att ha haft kemoterapi som i princip enda behandlingsmöjlighet har vi nu fått flera nya alternativ som påtagligt förbättrat prognosen för våra patienter.

De behandlingsmöjligheter som tillkommit på senare år är dels immunterapi som sedan 2022 också kan ges vid primär sjukdom, PARP-hämmare för patienter med BRCA-mutation och, vid metastaserad sjukdom, antikroppsläkemedelskonjugat. Men det digra programmet sträckte sig långt bortom de nya läkemedlen.

– Vi ville belysa TNBC ur flera vinklar, säger hon. Det handlade om allt från omics, AI-bildanalys och kontrastförstärkt mammografi till theranostics, onkofertilitet och värdet av fysisk träning vid TNBC – för att nämna några exempel.

Programmet var ambitiöst och speglade både bredden och djupet i dagens TNBC-vård. Förutom biologi, biomarkörer och läkemedelsbehandling – såväl neoadjuvant som adjuvant och vid metastaserad sjukdom – avhandlades också teman som genetisk ärftlighet, kirurgiska överväganden och kontaktsjuksköterskans roll. Specifika sessioner ägnades åt läkemedelsutveckling, potentialen av nya radiofarmaka, AI-baserad precisionspatologi och det för Sverige tämligen unika bröstcancerregistret.

– Vi ville visa upp hela bredden av Karolinskas approach till bröstcancer i allmänhet och trippelnegativ i synnerhet, säger Andri Papakonstantinou. Vi jobbar väldigt teambaserat och multidisciplinärt. Våra patienter kommer till ett och samma ställe oavsett om de ska träffa en kirurg, onkolog eller radiolog. Vi har också ett nära samarbete mellan sjukhus och universitet – klinik och forskning samverkar, och det är en fördel att vi sitter så nära varandra geografiskt.

Läs hela artikeln

Nordic RCC Summit 2025: ”Det stora med mötet är kraften när vi gör gemensam sak i Norden”

Utvecklingen inom njurcancerbehandling fortsätter att gå framåt i snabb takt. I början av mars hölls den nordiska konferensen RCC Summit i Stockholm där internationella toppforskare, som Axel Bex och Laurence Albiges, föreläste. Till konferensen var ett 60-tal personer inbjudna för att presentera och diskutera de senaste forskningsnyheterna inom njurcancerbehandling.

Magnus Lindskog, docent och njurcancerforskare som arbetar som onkolog på Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset och är medlem i den vetenskapliga styrkommittén för RCC Summit, hyllar det starka nordiska samarbetet som lett fram till konferensen.

– Det stora med mötet är kraften när vi gör gemensam sak i Norden, vi har ju flera utmärkande drag som förenar oss. Förutom likheter i språk och kultur har vi även liknande skattefinansierade sjukvårdssystem som möjliggör att alla nordiska njurcancerpatienter kan få den bästa utredningen och behandlingen, säger Magnus Lindskog. Vi har unika möjligheter, inte minst tack vare våra kvalitetsregister, att bedriva Real World-studier och kliniskt relevant epidemiologisk forskning eftersom våra patienter inte är selekterade utan representerar ett tvärsnitt av befolkningen när det gäller ålder, samsjuklighet, socioekonomi och allmäntillstånd. Om vi kan visa upp en enad nordisk front blir vi mer intressanta som samarbetspartners inom kliniska studier, något som gagnar våra patienter.

Kombinationsbehandling bör ges i första linjen

När det gäller nyheter inom behandlingsarsenalen nämner Magnus Lindskog HIF 1 alfa-hämmare som ett möjligt tillskott vid behandlingen av klarcellig njurcancer.

– Det är fortfarande oklart i vilket skede av behandlingen de ger störst nytta. Kommande studier får visa om de kanske kan tillföra mer i tidig sjukdomsfas. Vi saknar än så länge prediktiva faktorer, vilket är lite förvånande eftersom det handlar om verkligt målinriktade läkemedel som tycks ha god effekt hos en liten grupp patienter. Viktigast idag är att skaffa oss ökade kunskaper om hur och när vi ska använda de verktyg vi redan har i behandlingsarsenalen, säger Magnus Lindskog och betonar att allmänna onkologiska principer vid behandling av njurcancer inte skiljer sig från andra cancersjukdomar:

– Effektiva behandlingskombinationer bör ges direkt i första linjen, men vad som är mest effektivt och vad som kan tolereras av patienten skiljer sig åt. Riskbaserad behandling är av stor vikt, men flertalet patienter med spridd njurcancer ska erbjudas kombinationsbehandling där minst ett av läkemedlen ska vara en immun-checkpointhämmare. Det är principer som betonas i det kommande nya nationella vårdprogrammet, förklarar Magnus Lindskog.

Lovande långtidsuppföljningar för kombinationsbehandlingar

En stor del av programmet på RCC Summit ägnades åt att analysera olika adjuvanta behandlingar men också en rad kombinationsbehandlingar, bland annat de senaste lovande resultaten inom långtidsuppföljningar som presenterades vid den internationella konferensen ASCO-GU i februari i år. 5,6-årsuppföljning av fas III-studien CheckMate-9ER visade fortsatt signifikant ökad överlevnad och förlängd tid för tumörprogression vid behandling med en kombination av tyrosinkinashämmare och immun-checkpointhämmare vid avancerad njurcellscancer.

Läs hela artikeln

När kroppens eget immunförsvar slår tillbaka

I en tid där cancer fortfarande skördar miljoner liv varje år har svenska Neogap Therapeutics tagit sikte på en ny och revolutionerande metod: att med högteknologisk precision träna patientens eget immunförsvar till att känna igen och slå ut cancerceller – och bara dem. Följ med på en resa in i framtidens cancerbehandling, där varje patients terapi skräddarsys ner till minsta molekyl.

Cancer är fortfarande en av våra mest fruktade sjukdomar. Varje år får miljontals människor i världen en cancerdiagnos – och många svarar inte på standardbehandlingar som cellgifter, strålning eller kirurgi. Särskilt svårt är det att behandla solida tumörer i sena stadier, där cancern hunnit sprida sig och bli resistent mot konventionella metoder.

Men vad händer om man i stället för att attackera cancern med yttre medel – som ofta också slår ut frisk vävnad – aktiverar kroppens eget immunförsvar att hitta och förstöra tumören på egen hand? Det är vad Neogap Therapeutics, ett svenskt bioteknikbolag baserat vid Karolinska Institutet i Solna, nu gör verklighet av.

En idé född ur immunologisk nyfikenhet

Historien om Neogap börjar inte i onkologi utan i immunologi. Docent Hans Grönlund hade under många år forskat på allergier och autoimmuna sjukdomar som multipel skleros (MS) och typ 1-diabetes – sjukdomar där kroppens immunförsvar angriper sin egen vävnad. I detta arbete utvecklade han teknologier för att identifiera och mäta T-cellers reaktioner på specifika måltavlor i kroppen.

En dag ställde han sig frågan: Vad händer om man vänder på det här? I stället för att stoppa ett överaktivt immunförsvar – kan man använda samma teknik för att väcka ett passivt immunförsvar till liv och rikta det mot cancerceller?

Hans Granlund kontaktade professor Samuel Svensson (bilden), farmakolog vid Linköpings universitet och dåvarande vd för CBD Solutions, ett bolag som stöttade forskning inom neurodegenerativa sjukdomar.

– Jag tror att vi kan använda den här teknologin för att bota cancer, med minimala biverkningar, sa Hans. Resten är historia. Tillsammans med investeraren Sten Mörtstedt grundade Hans Neogap Therapeutics 2016. Samuel tillsattes som vd.

En ny generation cancerbehandling: personlig, precis och kraftfull

Kärnan i innovationen är att varje cancer är unik. Två patienter med samma diagnos – exempelvis tjocktarmscancer – kan ha helt olika mutationer i sina tumörer. Därför måste även behandlingen vara individuell.

– Vår strategi är att identifiera neoantigener – förändrade proteiner som uppstår till följd av mutationer i tumören, och som endast finns i cancerceller men inte uttrycks i frisk vävnad. Därefter lär vi patientens egna T-celler att angripa dessa, förklarar Samuel Svensson.

Behandlingen, kallad pTTL (personalised Tumour Trained Lymphocytes), bygger på två teknologier som utvecklats internt i företaget: PIOR® och EpiTCer®, två nycklar i en precisionsbehandling.

Läs hela artikeln

Svensk professor tar plats i Florida

Roger Olofsson Bagge är ny gästprofessor vid Moffitt Cancer Center i Florida. Uppdraget är att stärka samarbetet inom lokoregional cancerbehandling. Under sina första intensiva  veckor har han föreläst, fått se hur sjukvård och forskning samverkar effektivt – och varit på ett Superbowl-party.

Roger Olofsson Bagge är välkänd för sitt arbete inom cancerkirurgi vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Göteborg. Nu breddar han sitt nätverk och sin forskning som första gästprofessor i ett nytt program vid Moffitt Cancer Center i Tampa.

– Det var en stor ära att bli tillfrågad. Moffitt är världsledande inom lokoregional cancerbehandling, och det här är en fantastisk möjlighet att stärka samarbetet mellan våra institutioner, säger han.

Lokoregional cancerbehandling innebär att den drabbade kroppsdelen eller organet isoleras från blodomloppet och får höga doser cellgifter. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset ges avancerad sådan behandling till patienter från hela världen, och Sahlgrenska Akademin bedriver omfattande forskning inom området.

Samarbetet fördjupas

Gästprofessuren har vuxit fram ur ett långvarigt samarbete med professor Jonathan Zager och innebär att flera gemensamma forskningsprojekt nu kan ta form. Enligt Olofsson Bagge är nätverk och internationella kontakter avgörande för framgångsrik forskning.

– Vi har redan skissat på flera nya projekt som går i linje med regeringens samverkansavtal med USA inom Cancer Moonshot. Vi hoppas kunna skicka yngre kollegor hit, och en forskare från Moffitt är intresserad av att komma till oss för att se hur vi arbetar.

Möjligheten för Roger Olofsson Bagge att bli gästprofessor i Tampa har vuxit fram ur ett långvarigt samarbete med professor Jonathan Zager.

Högt tempo och annan arbetsstruktur

Moffitt är kopplat till University of South Florida och har en välutvecklad infrastruktur där klinik och forskning är tätt sammanflätade.

– Tempot är högre, och kirurgerna opererar ofta i parallella salar. Här finns ett mer omfattande system med ”physician assistants” som sköter stora delar av det praktiska och administrativa arbetet. Det gör att en läkare utan problem kan ha 60 patienter per dag på mottagningen. Samtidigt inkluderas många av patienterna i kliniska studier, berättar Roger Olofsson Bagge, och fortsätter:

– Blod och tumörvävnad sparas automatiskt i biobanker, forskningsenheten ligger på våningen ovanför mottagningen och särskilda sekreterare uppdaterar deras register efter varje patientbesök. Det är en väldigt effektiv kombination av sjukvård och forskning.

En skillnad gentemot Sverige är all administration runt omkring. Det var en lång process bara att få komma in på sjukhuset.

– Första dagen handlade mest om säkerhetsgenomgångar, vaccinationsintyg och olika tillstånd. Det var en mer omfattande byråkrati än vad jag är van vid.

Läs hela artikeln