Genom preventiva insatser kan vi minska risken för cancersjukdom. En hälso- och sjukvård som på ett systematiskt och strukturerat sätt integrerar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i det dagliga arbetet stödjer det breda befolkningsinriktade preventiva arbetet. Enligt världshälsoorganisationen WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av alla kranskärlssjukdomar och stroke tillsammans och upp till 30 procent av all cancer1. Den som inte röker, som äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiv och har en måttlig konsumtion av alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor2. Dessa fyra levnadsvanor är också de vanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige3 om de inte följs. Befolkningens hälsa påverkas både av hur man lever sitt liv, avseende val av levnadsvanor och livsstil, men också av hur samhällets och individens förutsättningar ser ut vad gäller utbildning, arbete, boende och den yttre miljön. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kombinerar insatser riktade till individen med insatser i samhällets strukturer. Hälso- och sjukvården träffar patienter, deras anhöriga och närstående och spelar en viktig roll i människors liv.
Onkologidagarna, Eskilstuna 17–21 mars 2014
Onkologidagarna 2014 i Eskilstuna inleddes med en serie föreläsningar som ingår i en SK-kurs i kolorektal cancer. Föreläsningarna handlade om epidemiologi, etiologi och prevention av kolorektal cancer, preoperativ utredning, radiologi från ett preoperativt perspektiv, patologi och radioterapi. Efter en uppskattad lunch fortsatte föreläsningsserien med kirurgi vid kolorektalcancer, adjuvant terapi, postoperativ uppföljning och den första dagens
avslutande föreläsning som handlade om skillnad i vård vad gäller kolorektalcancer. Här följer en fördjupning av delen adjuvant terapi. Anledningen till att erbjuda adjuvant terapi det vill säga postoperativ tilläggsterapi är att reducera risken för recidiv och att öka överlevnaden. Vid koloncancer stadium III, där sjukdomen är spridd till lymfkörtlar, skall adjuvant terapi erbjudas. Vid stadium II, icke spridd sjukdom men med en tumör som invaderar genom muscularis propria, skall man ibland kunna överväga adjuvant terapi. Denna situation kan uppstå i de fall där det föreligger så kallad högriskfaktorer. Dessa faktorer är färre än tolv undersökta lymfkörtlar, stadium T4 där tumören terapier vid pankreascancer 64 onkologi i sverige nr 3– 14 växer över på annat organ, perforation, obstruktion, akut operation, lymf-/veninvasion, CEA högre än 5 mg/ml preoperativt och låg differentieringsgrad hos tumören.
Frontiers in Cancer Research and Therapy, 6–7 mars
De höga ambitionerna genom åren bakom tvådagarsmötet Frontiers in Cancer Research and Therapy (FCRT) på Institutionen för onkologi-patologi har lett till ett möte med mycket intressanta föreläsningar av forskare med internationell tyngd. Även några av Karolinska institutets egna professorer ingick i årets talarlista. Här följer en resumé av några av presentationerna.
En svensk onkolog i Ghana – Patienternas livsglädje är det största intrycket
Min fru Katikka rusar iväg och googlar för att hitta Botswana på Afrikakartan. Minuten före har hon utbrustit ”Sök jobbet!” på min fråga om jag ska söka jobb som onkolog på ett nyöppnat privatsjukhus i Botswana. Årsskiftet 2009/10 lämnade vi vårt inrutade lundaliv med arbete, skola, handboll, fotboll, gymnastik och annat för vad vi trodde skulle bli två år i Botswanas huvudstad Gaborone. Jag skulle bygga upp en cytostatikamottagning på det nya, flotta Bokamoso Private Hospital. Ett fantastiskt projekt med entusiastiska, professionella doktorer, barnmorskor och sjuksköterskor från hela världen som samlades i det glesbefolkade och relativt välmående landet i södra Afrika. Så började vårt Afrikaäventyr, men omständigheter skulle sedan leda oss vidare till flera år i Ghana också.
Ny biomarkör kan göra tamoxifenbehandling mer träffsäker
Tidig diagnostik inom ramen för hälsokontroll och adjuvant behandling har medfört att prognosen för primär bröstcancer väsentligen förbättrats och femårsöverlevnaden är i dag närmare 90 procent. För att förhindra återfall hos några få kvinnor behandlas dock i dag många i onödan, eftersom de hade varit recidivfria även utan adjuvant terapi. Andra får recidiv trots given behandling och hade således varit bättre hjälpta av andra åtgärder. Hade vi på förhand kunnat säga vilken patient som har nytta av vilken typ av behandling hade vi kunnat spara mycket onödigt lidande, tid, pengar och i vissa fall även liv.
Studier av vilka faktorer som påverkar recidivrisk och nyttan av ett visst läkemedel är således viktiga för att bättre kunna anpassa behandling till den enskilda patientens behov. I vår forskning har vi undersökt en koaktivator till östrogenreceptorn, AIB1 (amplified in breast cancer 1), och funnit att tumöruttryck av denna verkar förutsäga vilken nytta patienten kommer att ha av adjuvant tamoxifen. Vi kommer även undersöka om AIB1 eventuellt kan vara vägledande för vilka postmenopausala kvinnor som har störst nytta av tamoxifen gentemot aromatashämmare, något det i dag saknas en prediktiv markör för.
