Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Cancervården behöver utveckla stöd i frågor kring sexualitet och intimitet

Varje år insjuknar omkring 2500 personer under 40 år i en cancersjukdom i Sverige. Gruppen omfattar både de som insjuknar under barndomen och som unga vuxna (15-39 år). I gruppen som genomgår cancerbehandling före 40 års ålder är det allt fler som överlever. De klarar sig förvånansvärt bra, även om de lever med en större risk för fysiska hälsoproblem än sina jämnåriga1.

SEXUALITET EFTER EN CANCERBEHANDLING
Hur sexualitet och intimitet påverkas av att diagnostiseras och behandlas för cancer är väldigt lite studerat. Samtidigt är sex något som de flesta anser självklart och grundläggande för unga människors planer och förhoppningar om livet. Sexuella problem relaterade till cancer omfattar torra slemhinnor för kvinnor och problem att få erektion och utlösning för män2. Minskad lust, svårigheter att få orgasm samt smärta kan drabba båda könen2. Det är inte alldeles klarlagt hur många av de unga personer som behandlats för cancer i barndomen som upplever problem. Vissa forskningsresultat tyder på att 20-29% upplever inskränkningar i sexualliv eller sexuell dysfunktion3,4. En större Amerikansk undersökning fann att 52% av kvinnorna och 32% av männen hade problem med åtminstone ett område relaterat till sexualitet5. Motsvarande siffor för de som insjuknat i cancer som tonåringar eller unga vuxna (15-39 år) är också höga. 20- 50% av män med lymfom rapporterar sexuella problem6 och hos dem som diagnoseras med testikelcancer varierar andelen som uppger problem från 11% (minskad lust) till 51% som uppger svårigheter att få utlösning7. 16-52% av de unga kvinnor som behandlats för bröstcancer, har beskrivit att de haft sexuella problem det första året efter diagnos8,9. Men viktigt att poängtera är att det här forskningsområdet saknar fortfarande tydliga indikatorer på förekomst av sexuella problem för personer i åldern 15-39 år och det är särskilt påtagligt för kvinnor. Reproduktiv hälsa har uppmärksammats en hel del både nationellt och internationellt de senaste åren10. Vikten av att personer i barnalstrande ålder ska informeras om hur en cancerdiagnos eller dess behandling kan riskera att påverka fertil förmåga, samt vilka fertilitetsbevarande åtgärder som står till buds, har aktualiserats i flera studier där resultaten visat sig att informationen brustit11,12.

 

Läs hela artikeln

Fertilitet tillbaka efter cancerbehandling genom retransplantation av äggstocksvävnad

Data från år 2010 visar att 1845 patienter som fick en cancerdiagnos i  Sverige under detta år tillhörde de yngre grupperna, tonåringar och unga vuxna, 15 – 39 år.1. Tack vare de förbättringar som skett i cancerbehandling under de senaste decennierna är chans till bot allt större och flera cancerpatienter överlever, särskilt de som tillhör de yngre patientgrupperna2. Att ha blivit infertil efter cancerbehandling har vid uppföljning av långtidsöverlevare upplevts som en stor saknad. Infertilitet som bestående men efter cancerbehandling har erkänts som orsak till en försämrad livskvalité hos canceröverlevare3. Åtgärder för att bevara livskvalité hos canceröverlevare står därför nu i fokus, och man har särskilt utvecklat dem som riktas till att bevara fertiliteten4.

 

Läs hela artikeln

PATIENTTRYGGHET I CANCERVÅRDEN

Att vara cancerpatient är inte lätt. Man går till labb, läkare, kanske på operation, får behandling, går på kontroller och på undersökningar. Tryggheten för patienten bör därför uppkomma direkt i första mötet med en vårdare, eftersom en vårdsituation innebär ett givande både från vårdarens och patientens sida. Jag, som patient, anser att en god vård bör ta hela människan i beaktande, inte enbart det fysiska, utan även det psykiska och själsliga. Alla patienter är olika och som cancerpatient har man ofta en bred erfarenhet av en långvarig sjukdom. Att cancerpatienten kan mycket och efter ett tag är ”proffs på sin egen sjukdom” och på sin egen kropp, är någonting som vården kunde bli bättre på att komma ihåg i mötet med patienten. För att man som patient ska uppleva trygghet i vården behöver man känna sig sedd och lyssnad på. Att lyssna betyder att man som vårdare ser den enskilda patienten; dennes önskemål och behov, kunskap och erfarenheter. Det hjälper patienten att bli delaktig i sin sjukdom och vård. Viktigt för cancerpatienten är också att de frågor patienten har besvaras så ärligt som möjligt av vårdpersonal.

 

Läs hela artikeln

ALK VERKAR PÅ MYCN

Mikael Johansson, Institutionen för Strålningsvetenskaper, Onkologi, Umeå Universitet, Damini Chand, Ganesh Umapathy, Ruth Palmer och Bengt Hallberg, Institutionen för Biomedicin, avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi, Göteborgs Universitet berättar. Generna ALK och MYCN är involverade i många cancersjukdomar, så även i barncancerformen neuroblastom. Sjukdomen uppstår med stor sannolikhet från neuralfårans celler av sympatikoadrenalt ursprung, vilket innebär att sjukdomen kan visa sig i hela det sympatiska nervsystemet. De flesta primärtumörerna finns i buken, följt av hals, bröst och bäcken. Trots förbättrade kliniska behandlingar är den långsiktiga överlevnaden för barn med högrisk-neuroblastom fortfarande mindre än 40 procent och den står för cirka 15 procent av alla dödsfall hos barn med cancer1. Anaplastisk lymfom kinas (ALK) är en receptor tyrosinkinas (RTK) som normalt är en cellytereceptor som tar emot signaler från omgivningen. ALK är också en onkogen vid många olika cancerformer och är då muterad eller onormalt högt uttryckt. ALK inhibitorn crizotinib är idag en etablerad behandling för patienter med ALK muterad metastaserad lungcancer. Behandling med ALK inhibitorer vid lungcancer uppvisar bättre respons och längre överlevnad jämfört med cytostatika, men botar ännu inga lungcancerpatienter.

 

Läs hela artikeln

VACCINERING MOT TUMÖRERS BLODKÄRL

En av de stora framgångarna inom human- och veterinärmedicinunder de senaste 100-150 åren är vaccinermot infektionssjukdomar. Vaccin har tillsammans medantibiotika sannolikt varit medicinens mest framgångsrika verktyg för människors och sällskapsdjurs hälsa. Breda vaccinationsprogram har hjälpt till att praktiskt taget utrota invalidiserande och livshotande tillstånd som polio, difteri och smittkoppor. Framgången med vacciner har ökat intresset för att använda dessa även för behandling av icke-smittsamma sjukdomar som allergier, autoimmunitet och cancer. Utveckling av vaccin mot icke-infektiösa sjukdomar är emellertid betydligt mer utmanande, eftersom målmolekylen oftast är kroppsegen (ett själv-antigen). Det innebär att tumörceller har utvecklat strategier för att undkomma kroppens immunsystem. Man måste därför hitta sätt att kringgå immunsystemets tolerans för att skapa ett immunsvar mot målmolekylen. Proteiner som istället uttrycks av tumörens blodkärl kan därför erbjuda intressanta alternativ för riktad behandling. För att uppnå ett anti-själv svar behövs en effektiv immuniseringsstrategi samt ett effektivt och säkert adjuvans. Hittills har detta inte funnits.

 

Läs hela artikeln