Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Uppskattad vetenskaplig uppdatering kring gliom

Uppskattad vetenskaplig uppdatering kring gliom
Att stärka bryggorna mellan forskning och klinisk verksamhet och att stimulera samarbete mellan universitetsforskare och kliniker runt utvecklingen av behandlingen av gliom. Det var det viktigaste målet för den första upplagan av ”Lund Glioma Symposium” som tidigare i år samlade ett 90-tal deltagare som fick lyssna till ledande internationella experter på malignt gliom, den vanligaste typen av elakartad hjärntumör. Och den korta och intensiva vetenskapliga uppdateringen inom såväl forskning som klinisk behandling av gliom blev så uppskattad att det redan talas om uppföljande satsningar. Det rapporterar Johan Bengzon, adjungerad professor i neurokirurgi i Lund.

De flesta konferensdeltagarna kom från Sverige, men även kollegor från de nordiska grannländerna hade prioriterat mötet som samlade såväl prekliniska forskare som kliniker. Att förbättra och individualisera diagnostiken av gliom är aktuella och viktiga frågor som är under stark utveckling, bland annat med stöd av molekylär teknik. Bättre tekniska möjligheter vid neurokirurgi och utveckling av förfinade tekniker i användning av MR- och PET-kamera är en annan stark utvecklingstrend. Att intresset för utvecklingen är stort visar inte minst närvaron av kliniker verksamma inom neuroonkologi, neurologi, neurokirurgi, neuropatologi och neuroradiologi. Förmiddagen ägnades åt preklinisk forskning med en inledning av professor Eric Holland, Fred Hutchinson Cancer Center, University of Washington. Eric Holland är ledande inom utvecklingen av genetiska djurmodeller av gliom och här har utvecklingen varit snabb. Med dagens molekylärbiologiska tekniker är det möjligt att introducera de onkogener som är relevanta vid humana gliom i möss på ett cell- och vävnadsspecifikt sätt. På så sätt kan olika aspekter av utveckling av gliom studeras experimentellt. Eric Holland beskrev också den ambitiösa satsningen på en tumördatabas vid Fred Hutchinson Cancer Center, den så kallade Oncoscape-databasen. Denna resurs, som bland annat innehåller prover från fler än 900 gliompatienter, och som baseras på studier av gliom som utförts med hjälp av The Cancer Genome Atlas (TCGA), kombinerar extensiva molekylärdiagnostiska data med relevant klinisk information. Länken till Oncoscape är: www.oncoscape.sttrcancer.org

Läs hela artikeln som PDF

Bröstcancerpatienter avbryter sin behandling

Bröstcancerpatienter avbryter sin behandling
Följsamheten till antihormonell behandling vid bröstcancer är låg. En pilotstudie där man studerat varför kvinnor slutar med behandlingen och hur man kan stödja dem att fortsätta är nyss slutförd. Aina Johnsson, med.dr, socionom, Kuratorskliniken och Onkologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, är en av intiativtagarna till studien.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. För år 2014 rapporterades 9 730 nya fall med kvinnlig bröstcancer, vilket motsvarar en tredjedel av alla cancerfall hos kvinnor1. Under de senaste 40åren, har den åldersjusterade incidensen fördubblats. Även om förekomsten har ökat, har fem-årsöverlevnaden förbättrats1. Detta beror på förbättrad diagnostik och effektivare onkologiska behandlingar i form av kemoterapi, antihormonell behandling, strålbehandling och i förekommande fall målsökande behandling. Adjuvant antihormonbehandling, såsom tamoxifen och aromatashämmare, minskar risken för återfall i bröstcancer med 41 procent och den cancerspecifika dödligheten med 31 procent. ATLASstudien visade att fortsatt behandling med tamoxifen i tio år i stället för att stanna vid fem år, gav en ytterligare minskning av återfall i bröstcancersjukdomen och förlängde överlevnaden3. Trots de uppenbara hälsovinsterna fullföljer inte alla patienterna den antihormonella bröstcancerbehandlingen. Flera studier har visat att följsamheten till behandlingen kan var så låg som 50 procent. En retrospektiv studie av svenska kvinnor med bröstcancer visade att cirka 30 procent hade avbrutit den antihormonella terapin vid treårs uppföljning efter att behandlingen påbörjats, varav hälften av dessa hade avbrutit behandlingen under det första året. I studier finns beskrivet hur demografiska, socioekonomiska, psykosociala, hälso- och behandlingsrelaterade faktorer tycks påverka patientens följsamhet till ordinerad behandling. Vilka biverkningar som patienten upplever och omfattningen av desamma har också stor betydelse för följsamheten. Om fördelarna med behandlingen inte är helt uppenbara för patienten så är detta en väsentlig riskfaktor för att behandlingen inte kommer att fullföljas5. För att uppnå långsiktig följsamhet är det viktigt att sjukvården ger patienterna noggrann information angående den antihormonella terapin och gör dem delaktiga i beslutet kring behandling.

Läs hela artikeln som en PDF

Ge extra stöd till ängsliga patienter

Ge extra stöd till ängsliga patienter
Senaste forskningen är enig. Psykosociala faktorer påverkar cancer. Individanpassad vård kräver psykosocialt beaktande och kunskap om individen. John Magnus Roos, doktor i psykologi och forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet och Veryday, förklarar här de psykosociala faktorernas betydelse vid cancer.

Den svenska cancervården har börjat inse att patienter är olika och att individuella skillnader bör beaktas i vårdkedjans olika delar. Från primärvården till rehabilitering och/eller palliativ vård. Angereds Närsjukhus har exempelvis anpassat sig till sin målgrupp, som kännetecknas av låg socioekonomisk status och en hög andel utlandsfödda. Patienter i deras målgrupp avstår oftare från behandling än befolkningen i övrigt, på grund av okunskap och rädsla för konsekvenserna. I syfte att öka provtagning hos den specifika målgruppen användes modellen ”Ta med en vän”1. Detta projekt exemplifierar att den svenska cancervården går mot en alltmer individanpassad vård, även om det runt om i landet föreligger stora skillnader i socioekonomiska och geografiska betingelser. Enligt den internationella forskningen är en individanpassning utifrån socioekonomisk status och bostadsort långt ifrån tillräcklig, då psykosociala faktorer har en större inverkan i cancerpatientens vårdkedja än demografiska, socioekonomiska och geografiska faktorer2. Denna artikel utgår från en presentation som hölls vid Medicine X konferensen vid Stanford University 20153. Det är en sammanställning av 16 oberoende kvantitativa forskningsstudier med 3250 patienter med olika cancertyper. Jag har valt att fokusera särskilt mycket på de två senast publicerade studierna för att ge en djupare förklaring till hur psykosociala faktorer påverkar cancer.

Läs hela artikeln som PDF

”Var som vanligt!”

”Var som vanligt!”
Cancerpatienter behöver stöd av familj och vänner. Men inget dalt eller tycka synd om. Omgivningens bemötande är viktigt.
– Uppträd som före sjukdomen, rekommenderar Eva-Maria Strömsholm, klasslärare, utvecklings psykolog, författare, före läsare och snart klar sjuk skötare.

För en cancerpatient är stöd och tröst från omgivningen viktigt. Särskilt viktigt är det från de som finns nära; familj, släkt, vänner och arbetskompisar. Många cancerpatienter är starka men också väldigt rädda och ensamma med sin sjukdom. Att hantera både sin sjukdom, vänner och bekanta är inte lätt. Alla runt om en patient klarar inte av ett cancerbesked. Inte ens de som står allra närmast. En del drar sig undan, tycker synd om eller vet helt enkelt inte hur de ska uppträda. Hur man vill bli bemött som cancerpatient är förstås individuellt. Någon vill prata om sin sjukdom och sina känslor, andra vill inte berätta. Människor runt omkring den sjuke måste förstå För en cancerpatient är stöd och hur hen vill ha det.

Läs hela artikeln som PDF

SWELIFE satsar stort på Nya möjligheter

SWELIFE satsar stort på Nya möjligheter
Ny nationell standard för sjukvårdsintegrerad biobankning ökar förutsättningarna för individanpassad hälso- och sjukvård, Personalised Medicine. Vi står inför ett paradigmskifte. Cancerbehandling kommer att grundas på orsakerna till sjukdomen och varje patients förutsättningar. Sofia Waldemarson, Projektledare SWElife, Forskare CREATE Health Cancer Center, berättar här om de senaste nyheterna på området.

Det finns idag många exempel på hur riktad terapi dramatiskt har förändrat prognosen för flera cancerindikationer. Den riktade terapin medför positiva effekter för patienterna, de behandlande klinikerna, läkemedels- och den diagnostiska industrin. President Obama offentliggjorde förra året sin stora satsning på Precision Medicine, också kallat Personalised Medicine eller Stratified Medicine. En satsning på 215 miljoner dollar för att samla in genetisk information från en miljon frivilliga amerikaner. Detta för tankarna till Sveriges tradition av populationsbaserade biobanker kopplade till personnummer och kvalitetsregister. Sverige har också en enhetlig, allmänfinansierad sjukvård och en tradition av populationsbaserade studier och tvärvetenskaplig medicinsk forskning i samarbete med läkemedelsföretag.´För att tillvarata dessa tillgångar och den stora kompetens som finns tillgänglig inom Life Science i Sverige, arbetar det strategiska innovationsprogrammet SWElife långsiktigt för att genom samverkan mellan hälso- och sjukvården, akademiska forskningsinstitutioner, Life Science-industrin i Sverige (bioteknik, medicinteknik, pharma) och innovationsstödsystem skapa de bästa förutsättningarna för tillväxt och framtidens vård. SWElife arbetar brett med en rad olika insatser och satsar nu på införandet av en nationell sjukvårdsintegrerad biobankning av blod och annan vätska för forskning.

Läs hela artikeln som PDF