Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

TRÄNING UNDER CYTOSTATIKABEHANDLING? Ny studie visar bara positiva effekter

TRÄNING UNDER CYTOSTATIKABEHANDLING? Ny studie visar bara positiva effekter
Kan styrke- och konditionsträning hjälpa kvinnor med bröstcancer till bättre livskvalitet med lindrad fatigue och andra symtom? Det var den grundläggande frågan för onkologisjuksköterskan Malin Backmans avhandlingsarbete – och svaret är inget annat än ett rungande ja. Patienterna blev inte bara starkare av styrke- och konditionsträning – de rapporterade också mindre besvärande symtom och bättre fysisk och psykisk hälsa. Resultatet innebär nu att Malin Backman vill inspirera kliniskt verksam personal att uppmuntra till fysisk aktivitet under pågående behandling. Här sammanfattar hon den hoppingivande studien som omfattat 240 kvinnor med bröstcancer.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige, med cirka 9 700 fall per år. Adjuvant cytostatikabehandling är en vanligt förekommande behandlingsmetod som har bidragit till en ökad överlevnad i sjukdomen1. Cytostatika orsakar också svåra fysiska och psykiska symtom som i stor utsträckning påverkar en persons hälsa och livskvalitet negativt. Det är även känt att graden av symtombörda, och hur väl symtomen går att behandla, har en direkt koppling till upplevd livskvalitet2. Därför är det viktigt att minimera cytostatikarelaterad symtombörda för att undvika onödigt lidande, försämrad hälsa och nedsatt livskvalitet efter en cancerdiagnos. Detta var också utgångspunkten i mitt avhandlingsarbete. Det är många symtom som kan relateras till cytostatikabehandling. Utöver fatigue som upp till 90 procent drabbas av3, är illamående, oro, sömnproblem, muskelvärk och nedsatt fysisk kapacitet vanligt förekommande. Symtombörda är också en stor orsak till att bli fysiskt inaktiv. Fysisk inaktivitet är en betydande riskfaktor för en rad olika hälsoproblem som medför en ökad risk för ohälsa – och regelbunden fysisk aktivitet har sedan länge visat sig vara centralt för att upprätthålla en god fysisk och psykisk hälsa hos människor 4.

FYSISK AKTIVITET KAN LINDRA
Fysisk aktivitet i olika former har studerats vid ohälsa och sjukdom och flertalet studier visar att fysisk aktivitet bland annat kan minska depressionssymtom5 och positiva hälsoeffekter har även konstaterats vid typ 2-diabetes6, benskörhet7 och kronisk smärta8. Intresset för hur fysisk aktivitet inverkar på människors hälsa vid en cancersjukdom har ökat de senaste decennierna. Allt fler vetenskapliga underlag visar att symtomet fatigue – men också andra fysiska och psykiska symtom som uppkommer vid cytostatikabehandling
– kan förebyggas och lindras genom att vara fysiskt aktiv. Det är fortfarande relativt oklart vilken typ och omfattning av fysisk aktivitet som är optimal under perioden av cytostatikabehandling9 och denna frågeställning ville vår forskargrupp svara på. En av delstudierna – vi kallar studien OptiTrain – syftade till att undersöka och jämföra hur olika former av fysisk aktivitet påverkar hälsa och livskvalitet hos personer med bröstcancer under perioden med adjuvant cytostatikabehandling. Vi ville även undersöka hur kvinnorna upplevde att vara fysiskt aktiva under den långa och krävande cytostatikabehandlingen och därför intervjuades 13 kvinnor om sina upplevelser kring träning under behandlingen.

Läs hela artikeln som PDF

SJUKSKÖTERSKELEDD MOTTAGNING I GÄVLE gör vården mer tillgänglig och avlastar läkarna

SJUKSKÖTERSKELEDD MOTTAGNING I GÄVLE gör vården mer tillgänglig och avlastar läkarna
Vid onkologkliniken på Gävle sjukhus finns sedan hösten 2015 en mottagning som leds av specialistsjuksköterskorna Karin Horn och Helene Henriksson. De tar både emot patienter på bokade besök och arbetar med telefonuppföljning av klinikens patienter.
– Vårt viktigaste syfte är att göra vården mer tillgänglig, förklarar de.

 Den sjuksköterskeledda mottagningen startades på försök, som ett tidsbegränsat projekt.ett tidsbegränsat projekt. Projektet ingick i Gävleklinikens utvecklingsarbete enligt den Nationella cancerstrategin. Idén var att undersöka om en mottagning som självständigt sköts av sjuksköterskor kan göra vården mer tillgänglig – att effektivisera och förenkla kontaktvägarna för patienten. Försöket föll väl ut och verksamheten har nu permanentats.
– Vi har inte hittat någon annan liknande mottagning att ha som förebild utan har fått utveckla vår egen arbetsmodell från grunden. Det har varit väldigt intressant och lärorikt. Och roligt! säger specialistsjuksköterskan Helene Henriksson och hennes kollega Karin
Horn fyller i:
– Nu har vi börjat få snurr på det!

ETT KOMPLEMENT SOM GER TRYGGHET
Vi träffar Karin och Helene i det undersökningsrum på onkologkliniken som utgör den sjuksköterskeledda mottagningens samlade egna lokalyta (vid behov används även andra lokaler på kliniken). Även Linda Willén, specialistläkare inom onkologi, deltar i samtalet.
– En del av oss läkare var nog lite skeptiska till idén när mottagningen skulle starta. Men det har blivit bättre än vi trodde. Den sjuksköterskeledda mottagningen är ett komplement som bland annat gör att många patienter följs upp snabbare, säger Linda Willén. Hon berättar också att hon och hennes kollegor inledningsvis var oroliga att den nya mottagningens verksamhet skulle leda till att de själva skulle få ännu mer att göra i en ofta redan ansträngd arbetssituation. Att de skulle tvingas göra ett ökat antal bedömningar på grund av stort och smått som patienter vände sig till specialistsjuksköterskemottagningen med.
– Men så har det inte blivit. I stället avlastar mottagningen mig som läkare genom att sjuksköterskorna gör förberedelser och löser praktiska problem så att jag kan koncentrera mig på det medicinska, säger hon.

Från evolution – kan militär doktrin inspirera framtidens cancerforskning?

Från evolution – kan militär doktrin inspirera framtidens cancerforskning?
Detta är inte en artikel om våra segrar utan om slagen vi förlorar. Om tumörer som slutar att svara på behandling och växer obevekligt medan vi lindrar och tröstar. Om patienter som dör fast de hade en mängd positiva prognosmarkörer på sin sida. Om cancerns oförutsägbarhet och vår egen vanmakt. Om behovet av ett nytt perspektiv. Författare är Lundapatologen David Gisselsson, som studerar och diagnostiserar barntumörers genetik. Det var i sin egen forskning som han först kom att tänka på paralleller mellan cancerbehandling och militära strategier. Ett stort historieintresse och en bok om det senaste Irakkriget satte fart på tankarna för det han betecknar som ett ”debatterande hobbyprojekt”.

De flesta cancerpatienter som inte går att rädda avlider med en sjukdom som har blivit helt eller delvis motståndskraftig mot medicinsk behandling. Behandling innebär ju selektion av resistenta celler. Sådana celler finns ofta på plats redan innan du träffar patienten för första gången. Inom ramen för de ofantligt många rekombinationer som en tumörcells arvsmassa genomgår innan sjukdomsdebuten finns ofta utrymme för grupper av celler med motståndskraft mot vanliga cellgifter.1 Många tumörer bjuder också på landskap av olika små kloner med en bred och ospecifik antigenpresentation som försvårar immunterapi.2 Bland maligna tumörers repertoar vid debut kan man också finna väldigt specifika mutationer som ger resistens mot målstyrd terapi såsom EGFR T790M i lungcancer.3 Högmaligna tumörer är alltså genom mutation och selektion föränderliga över tid och rum (Fig. 1). De genetiskt skilda celltyper som bygger upp en tumör interagerar därtill med varandra och med icke-maligna värdceller på sätt som vi endast börjar att förstå.4

CANCER ETT KOMPLEXT SYSTEM
Att högmalign cancer i längden kan vara så robust inför behandling beror alltså på två centrala egenskaper:1 föränderlighet över tid och2 interaktivitet mellan ett stort antal sinsemellan olika komponenter. Cancer är därmed ett komplext system. Sådana är omöjliga att förutsäga med exakthet eftersom mycket små förändringar kan leda till stora omsvängningar, så kallade fjärilseffekter.5 Detta skiljer dem från komplicerade system, som går att förutsäga så länge man har tillräckligt avancerade modeller, beräkningskapacitet och nog med bakomliggande data. Exempel på komplexa system är väder, jordbävningar och börskurser. Exempel på komplicerade system är reaktionsprocesser i kemisk industri och det dagliga behovet av kläder, mat och medicin till ett flyktingläger. Medan de senare går att förutsäga och därför kontrollera kan vi endast prognostisera och aldrig kontrollera de föregående. Därför infinner sig den bekanta osäkerheten när vi ska meddela patienter med avancerad cancer hur de kommer att svara på cellgifter.

Läs hela artikeln som PDF

Olika biverkningar av behandlingar vid PROSTATACANCER – ännu saknas kunskap om biverkningarna på lång sikt

Olika biverkningar av behandlingar vid PROSTATACANCER – ännu saknas kunskap om biverkningarna på lång sikt
Behandlingsalternativen för prostatacancer har olika biverkningar både på kort och lång sikt.  Långtidsbiverkningar är generellt sett vanligare efter strålbehandling än efter operation, skriver Jon Fridriksson, specialistläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Han efterlyser bättre kartläggning av biverkningarna, något som kan vara till stor nytta för både patienter och vårdgivare vid val av behandling, och han konstaterar att det behövs bättre information till symtomfria män om PSA-prov.

Varje år diagnostiseras omkring 10 000 svenska män med prostatacancer och 2 500 män dör i sjukdomen varje år. Incidensen ökade kraftigt efter 1990 i samband med introduktionen av PSA-provet men har varit stabil senaste tio åren. Ålderstandardiserad dödlighet i prostatacancer har dock minskat endast marginellt under samma period. Nu diagnostiseras fler män med prostatacancer i tidigt skede när sjukdomen är lokaliserad till prostatan och kan ofta botas med kirurgi eller strålbehandling. Båda behandlingsalternativen har utvecklats de senaste åren. Numera utförs de flesta radikala prostatektomier i Sverige robotassisterat, och ny teknik möjliggör strålbehandling av prostatan med mindre påverkan på närliggande vävnader. Trots denna utveckling kan behandlingen orsaka komplikationer som minskar mannens livskvalitet. Ungefär en av fem som opereras drabbas av svårt eller medelsvårt urinläckage och majoriteten av opererade män upplever en försämring av erektionsförmågan. Strålning kan orsaka svåra tarm- och vattenkastningsbesvär1. De vanligaste komplikationerna är väldokumenterade både på kort och medellång sikt, men data om mer sällsynta, sena komplikationer har varit otillräckliga.

RISK FÖR ÖVERDIAGNOSTIK
Det är nästan alltid bra att cancer upptäcks i ett tidigt skede. Prostatacancer kan upptäckas innan den ger symptom med ett PSA-prov. Screening för prostatacancer har dock både för- och nackdelar. En fördel med screening är att man oftare kan upptäcka tumörer i tid för botande behandling. Screening med ett PSA-prov kan således minska prostatacancerspecifik dödlighet med 20–40 procent men ingen studie har kunnat visa på minskning i total dödlighet2, 3. En nackdel med screening är att den ökar risken för att man upptäcker prostatacancer som inte behöver behandlas. Överdiagnostik kan sedan leda till överbehandling som i sin tur kan leda till komplikationer. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer bör hälso- och sjukvården inte erbjuda screening med PSA-prov. Däremot kan varje enskild man begära ett PSA-test. Varje man som överväger screening bör få skriftlig information kring mätning av PSA innan blodprovet tas. För detta ändamål har Socialstyrelsen publicerat en broschyr med information om PSA-provet. Tidigare studier har visat att män är generellt dåligt informerade och att ökad information kan leda till att fler väljer att avstå från screening4, 5. Vi undersökte andelen män som fått information enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Totalt 1 800 män som var asymtomatiska vid diagnos valdes slumpmässigt ut från Nationella Prostatacancerregistret mellan 2006 och 2008, 600 män per år. Varje inkluderad man fick ett frågeformulär hemskickat där mannen tillfrågades om och hur informerad han varit. Svarsfrekvensen var hög, ungefär 90 procent. Endast 14 procent av männen hade informerats enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Vidare fann vi att 10 procent av männen inte visste om att det tagits ett PSA-prov6.

Läs hela artikeln som PDF

SAMHD1 – ett nytt terapeutiskt mål i jakt på bättre behandling mot AML

SAMHD1 – ett nytt terapeutiskt mål i jakt på bättre behandling mot AML
Terapiframgången för behandlingen av akut myeloisk leukemi, AML, beror på cancercellernas förmåga att ackumulera ara-CTP, den aktiva metaboliten till cytarabin som tillsammans med antracykliner är det viktigaste läkemedlet i kampen mot AML. Vi har nyss upptäckt att SAMHD1 besitter en ara-CTPas-aktivitet, vilket gör att ara-CTP bryts ned och därmed skyddar de leukemiska blasterna från cytarabins cytotoxiska effekter. SAMHD1 kan därmed bli en biomarkör för att styra cytarabindosen för varje enskild patient. Men utöver det är SAMHD1 ett nytt terapeutiskt mål, och fram tida SAMHD1-hämmare kan i kombination med cytarabin möjligen förstärka dess effekter. Det skriver Nikolas Herold vid Barncancer forskningsenheten, Karolinska Institutet, i en översikt av nya behandlingsmöjligheter vid AML.

DRAMATISK ÖKNING AV CYTARABINKÄNSLIGHET
Genen kodande för Sterile alpha-motif and HD-domain containing protein 1 (SAMHD1) var känd för att vara muterad i vissa fall av det hyperinflammatoriska interferonopatin Aicardi-Goutières syndrom och har även beskrivits som restriktionsfaktor för humant immunbrist- virus 1 (HIV-1), men det var Goldstone et al. som upptäckte att SAMHD1 besitter en unik deoxynukleosid- trifosfat (dNTP) trifosfohydrolasaktivitet mot alla kanoniska dNTPs (dvs dGTP, dATP, dTTP och dCTP)6. I en senare studie demonstrerade Arnold et al. att utöver de endogena dNTPs även artificiella dNTP-analoger, såsom den aktiva metaboliten av anticancerläkemedlet klofarabin, Cl-F-ara- ATP, kan hydrolyseras av SAMHD17. Detta ledde till att vi formulerade hypotesen att även ara-CTP skulle kunna vara ett substrat för SAMHD1, eftersom ara-CTP skiljer sig från dCTP endast då det gäller konfiguration av hydroxylgruppen vid 2’-C-atomen3. Med hjälp av rekombinant SAMHD1 kunde vi visa att ara-CTP faktiskt är ett substrat för SAMHD1. Om SAMHD1 också hade ara-CTPas-aktivitet i celler, så skulle cytarabintoxiciteten minskas genom att minska intracellulära mängder av ara-CTP. Vi testade denna hypotes genom att jämföra cytarabineffekten i AML- och lymfomcellinjer i näreller frånvaro av SAMHD1. Vi använde oss av två olika strategier för att avlägsna SAMHD1. För det första behandlade vi celler med virusliknande partiklar (VLP) för att leverera det lentivirala proteinet Vpx, vilket är känt att förmedla en dosberoende SAMHD1- degradering3,6. För det andra förstörde vi båda allelerna av SAMHD1-genen med hjälp av CRISPR/Cas9-knockoutteknologi. I båda fall såg vi en dramatisk ökning (>>100 gånger) av cytarabinkänslighet i frånvaron av SAMHD1. När vi överuttryckte vildtyp-SAMHD1 i dessa celler, kunde vi upphäva effekten av SAMHD1-knockouten, vilket inte var fallet med katalytiskt inaktiv punktmuterat H233A-SAMHD1.

Läs hela artikeln som PDF