Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny undersökning från Bröstcancerförbundet: Var tredje bröstcancerpatient återvänder till arbetet för tidigt

Ny undersökning från Bröstcancerförbundet: Var tredje bröstcancerpatient återvänder till arbetet för tidigt

Nära 30 procent av de som behandlats för bröstcancer har gått tillbaka till arbetet innan de känt sig redo. Det visar en enkätundersökning bland Bröstcancerförbundets medlemmar på temat bröstcancer och arbetsliv. Dessutom lämnade 15 procent sitt arbete som en direkt konsekvens av sjukdomen. En bröstcancerdiagnos ställer livet på sin spets och ger för många en livslång nedsatt arbetsförmåga.

Varje år får nära 8000 kvinnor och 60 män i Sverige bröstcancer, och idag lever det 100 000 personer med egen erfarenhet av sjukdomen. En bröstcancerbehandling kan ge biverkningar och seneffekter i form av exempelvis cancerrelaterad trötthet, koncentrationssvårigheter och smärta. Seneffekterna kan sitta i under lång tid och påverka arbetsförmågan. Det vittnar bröstcancerförbundets medlemmar om, 28 procent menar att de gått tillbaka till arbetet innan de känt sig redo.

– Arbetsförmåga är komplext och uppstår och påverkas av en rad olika faktorer. Ofta är det först när du är tillbaka i sammanhanget på jobbet som du märker vad som fungerar och vad du klarar av, säger Hanna Rönnqvist, arbetsterapeut på Centrum för cancerrehabilitering vis Sabbatsbergs sjukhus.

Bröstcancern bromsar karriären

En bröstcancerdiagnos sätter livet och karriären på paus. Nära 40 procent av respondenterna i undersökningen anser att bröstcancern haft en negativ påverkan på deras möjligheter att utvecklas och göra karriär. Dessutom svarar drygt 30 procent att sjukdomen påverkat löneutvecklingen negativt. För 15 procent går det så långt att de helt slutar arbeta som en konsekvens av diagnosen. En dryg tredjedel (32 procent) av de som valde att sluta sa upp sig själva.

– Arbetsgivare behöver lära sig mer om vad det innebär att behandlas för cancer och hur det påverkar arbetsförmågan. På så sätt kan fler canceröverleverare få ett bra och hållbart arbetsliv. Något som kommer gynna alla parter i slutändan, säger Elisabeth Schesny, specialist inom arbetslivsfrågor och ledamot i Bröstcancerförbundets styrelse.

Kollegor viktigaste stödet

Majoriteten av bröstcancerpatienterna upplever att de fått ett bra stöd från sin arbetsgivare, 65 procent svarar att de fått ett bra stöd under sjukdomsperioden. Det viktigaste stödet var det från kollegor (47 procent), följt av anpassning av arbetstider (39 procent). Majoriteten av respondenterna (53 procent) var helt sjukskrivna under behandlingsperioden. Men samtidigt valde hela 20 procent att arbeta under tiden för behandling och 25 procent arbetade vissa perioder av behandlingsperioden.

Bröstcancer i siffror:

  • Varje timme får en kvinna beskedet bröstcancer.
  • Nära 8000 kvinnor och 60 män insjuknar årligen i bröstcancer
  • Cirka 80 procent överlever sjukdomen.
  • Bröstcancer är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor under 65 år i Sverige.
  • Två av tre tumörer upptäcks vid mammografiscreening.

Ytterligare insikter från undersökningen:

  • 11 procent upplevde att det var svårt att prata med sin arbetsgivare
  • 15 procent fick stöd från vården inför samtal med sin arbetsgivare
  • 43 procent upplevde att kontakten med försäkringskassan var bra

Topp-fem viktigaste stödet från arbetsplatsen:

  1. Stöd från kollegor, 47 procent
  2. Anpassning av arbetstider, 39 procent
  3. Anpassning av arbetsbelastning och krav, 25 procent
  4. Anpassning av arbetsuppgifter, 22 procent
  5. Det fanns en plan för hur jag skulle arbeta, 21 procent

15 procent lämnade sitt arbete, de fem vanligaste anledningarna var:

  1. Sa upp mig själv, 32 procent
  2. Valde att gå i pension tidigare, 27 procent
  3. Fick sjukersättning, 13,5 procent
  4. Blev uppsagd, 13 procent
  5. Vill ej svara, 8 procent

Om undersökningen:

I oktober 2019 genomförde Bröstcancerförbundet en undersökning bland sina medlemmar för att ta reda på bröstcancerdrabbades erfarenhet av arbete under och efter behandling. 2462 medlemmar deltog i en webbenkät. Respondenterna är kvinnor och var vid tillfället för diagnos i åldrarna: 31-40 år (10 procent), 41-50 år (30 procent), 51-60 år (36 procent), 61-70 år (18 procent) och 71-80 år (5 procent).​

48 miljoner för att tidigt hitta sjukdomar med hjälp av kroppens egna nanopartiklar

En ”snackis” bland cancerforskare är vesiklar, nanopartiklar som i miljardtal flödar i våra blodådror och som visat sig bära på information om kroppen håller på att bli sjuk. Nu finns hopp om att kunna fånga in och avkoda vesiklarnas budskap via ett vanligt blodprov.

Thomas Laurell, professor i biomedicinsk teknik vid LTH, blev nyligen utnämnd till rådsprofessor av Vetenskapsrådet. I utnämningen ingick 48 miljoner kronor för att utveckla en teknik som kan fånga in extracellulära vesiklar, alltså vesiklar utanför cellerna, med hjälp av ultraljud.

Vesiklar kan beskrivas som små bubblor som utsöndras från cellerna och som innehåller olika typer av biomolekyler som kan tas upp av, och påverka, andra celler. Enligt Thomas Laurell har det uppstått en stor uppmärksamhet inom cancerforskningen kring dessa små budbärare.

– I våra kroppar finns fler vesiklar än celler. De fungerar som vårt eget internet. Även om det inte finns bakterier eller patogener i blodet, finns vesiklarna där och bär på information om patientens sjukdomstillstånd. Det gäller bara att kunna fånga och avkoda dem.

En av sjukdomarna som han vill testa om den tidigt går att spåra via vesiklar är sepsis, en sjukdom som skördar fler dödsoffer än de vanligaste cancerformerna.

– I sju fall av tio går inte sjukdomen att upptäcka via ett vanligt blodprov. Bakterierna finns i andra organ. Dessutom är sepsis en heterogen sjukdom och kunskapsläget är rätt skralt, säger han.

Tillsammans med bland andra Johan Malmström, professor i infektionsmedicin vid Medicinska fakulteten, ska han de närmaste åren utveckla en ultraljudsteknik som ska kunna ge besked om en patient bär på sjukdomen, även om det inte råkar finns några bakterier i blodet.

Dessutom skulle analystiden kunna kapas från ett dygn såsom idag, till  bara någon timme, är tanken.

Tekniken är kommersiell inom tio år om allt går väl, spår Laurell.

Den bärande idén är att tvinga in vätskan i extremt smala kanaler, så kallad mikrofluidik, och fånga in dem med ultraljud. När vätskor flödar i mikrometersmala kretsar i exempelvis ett mikrochip beter de sig inte längre kaotiskt utan väldigt förutsägbart.

Det gör det lättare att separera och anrika partiklar, vilket Laurell gör med hjälp av ultraljud eller akustofores. Partiklar reagerar nämligen olika på ljud beroende på fysikaliska egenskaper.

I första skedet är utmaningen att kartlägga den grundläggande fysiken kring hur akustiska fält påverkar vesiklarna.

– När vi förstår detta bättre, kan vi börja utforma mikrochip som både effektivt och selektivt fångar in extracellulära vesiklar.

För Thomas Laurell innebär anslaget en möjlighet att förverkliga en dröm som han burit på länge:

– Beskedet är en lättnad och en fantastisk möjlighet. Vi har sökt pengar tidigare men inte nått ändra fram. Fortfarande vaknar jag och tänker ”wow, hur gick detta till”. Det ska bli kul, nu är det mer forskning och mindre ansökningsskrivande som gäller.

Utöver Johan Malmström kommer Thomas Laurell i projektet även samarbeta med medicinforskarna Adam Linder, David Erlinge, Stefan Scheding, Hans Lilja, Yvonne Ceder och David Ley.

FAKTA Rådsprofessor

Rådsprofessorsprogrammet är en bidragssatsning från Vetenskapsrådet som syftar till att stödja forskning av allra högsta kvalitet.  De beviljade medlen ska ge de mest framstående forskarna en möjlighet att koncentrera sig på sin forskning och långsiktigt planera och ta risker för att åstadkomma banbrytande resultat. Åtta forskare i Sverige utsågs till rådsprofessor 2019 av Vetenskapsrådet. Thomas Laurell får 48 miljoner kronor fördelat under en tioårsperiod. Läs mer https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2019-06-25-radsprofessorprogrammet.html

Thomas Laurell, Professor, +46 46 222 75 40 [email protected]

Cancerrisk trots modern behandling av ulcerös kolit

Patienter som har den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit löper ökad risk att dö av tjocktarmscancer eller ändtarmscancer, trots modern behandling. Risken har dock minskat under senare år. Det visar en ny studie som forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med danska forskare, publicerat i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Även tidigare forskning har visat att patienter som har ulcerös kolit har en ökad risk för tjocktarms- och ändtarmscancer (kolorektal cancer). Därför finns screening-rekommendationer för patientgruppen. Men i vilken utsträckning har nya behandlingsmetoder gjort att cancerrisken minskat? Den omdiskuterade frågan får nya svar i en stor studie där 96 000 patienter som diagnostiserades med ulcerös kolit under åren 1969-2017 ingår. Resultatet visar att patienter med ulcerös kolit fortfarande löper en ökad risk att utveckla och dö av kolorektal cancer.

Ola Olén, forskare vid Institutionen för medicin Solna, Karolinska Institutet. Fotograf: Sjukhusfotograferna på SÖS

– Risken för kolorektal cancer har minskat kraftigt under de senaste 30 åren. Men trots det har patienter som fått tillgång till modern behandling för ulcerös kolit och screening för kolorektal cancer en klart förhöjd risk, säger Ola Olén, forskare vid Karolinska Institutet.

Sett över hela studieperioden 1969 – 2017 var risken för att en patient med ulcerös kolit skulle få diagnosen kolorektal cancer 66 procent högre än för kontrollgruppen. Motsvarande siffra för dödlighet i kolorektal cancer var 59 procent högre. Begränsat till den senaste femårsperioden var riskökningen 38 procent för kolorektal cancer och 25 procent för dödlighet i samma cancer.

Studien skiljer sig från tidigare undersökningar eftersom den tagit hänsyn till patienternas tumörstadier när cancerrisken värderats och dessutom undersökt dödlighet. På det sättet ville forskarna säkerställa att riskerna inte överskattas. Bakgrunden är att regelbunden screening, i form av endoskopiundersökningar, kan tänkas upptäcka även relativt tidiga former av kolorektal cancer som annars inte hittas.

– Ett viktigt resultat i studien är att riskerna verkligen är förhöjda, men det är stor skillnad mellan olika patientgrupper, säger Ola Olén.

Särskilt hög risk att drabbas av kolorektal cancer har patienter med utbredd inflammation (extensiv kolit), leverkomplikationen primär skleroserande kolangit, ärftlighet för kolorektal cancer eller sjukdomsdebut i barndomen.

Studien pekar på ett behov av att utveckla vården, enligt Jonas F Ludvigsson som också är medförfattare.

Jonas F Ludvigsson, professor vid Karolinska Institutet.Fotograf: Gustav Mårtensson

– Screeningen skulle kunna fungera ännu bättre eftersom patienter med ulcerös kolit fortfarande löper en ökad risk att dö av tjocktarmscancer. Vår studie visar att screening och behandling av de här patienterna kan förbättras ytterligare, säger Jonas F Ludvigsson, professor vid Karolinska Institutet.

Forskning har finansierats av bland annat Sveriges läkarförbund, Mag-tarmfonden, Karolinska Institutet stiftelser, det Strategiska forskningsområdet i Epidemiologi vid Karolinska Institutet, Cancerfonden, Region Stockholm, Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning, FORTE och Independent Research Fund Denmark.

Publikation: “Colorectal cancer in ulcerative colitis: A Scandinavian population-based cohort study”. Ola Olén, Rune Erichsen, Michael C Sachs, Lars Pedersen, Jonas Halfvarson, Johan Askling, Anders Ekbom, Henrik Toft Sørensen, Jonas F Ludvigsson, The Lancet, online januari 2020.

För mer information, kontakta:
Ola Olén, forskare
Institutionen för medicin Solna, Karolinska Institutet
Tel: 070-327 09 74
E-post: [email protected]

Immuno Oncology Seminar

Terapiinriktad kurs i tumörimmunologi

PÅ PROGRAMMET
Immunologi
Tumörimmunologi
Cancervacciner
Antikroppsterapi
Adoptiv cellterapi
CAR-T-celler
Immunterapi i kliniken
Gruppdiskussioner

21-22 Oktober 2020,
7A Centralen, Vasagatan 7, 3 trappor,
Stockholm

Sista anmälningsdag 2 oktober

För mer info och anmälan

AI-system diagnostiserar prostatacancer

AI-system diagnostiserar prostatacancer

Forskare vid Karolinska Institutet och Tammerfors universitet i Finland har utvecklat en metod baserat på artificiell intelligens (AI) för att bättre diagnostisera och gradera prostatacancer vid patologisk bedömning av vävnadsprover. AI-systemet har potentialen att lösa flaskhalsar i dagens prostatacancerdiagnostik genom att ge säkrare diagnoser och bättre klinisk handläggning. Studien, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Oncology, visar att AI-systemet var lika bra på att identifiera och gradera prostatacancer som ledande uropatologer.

– Våra resultat visar att det är möjligt att träna ett AI-system att upptäcka och gradera prostatacancer lika bra som internationellt ledande experter inom prostatacancerpatologi. Detta har potentialen att markant minska arbetsbördan hos uropatologer och frigöra tid för att fokusera på de svårdiagnostiserade fallen, säger Martin Eklund, lektor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet som har lett studien.

Ett problem i dagens prostata-patologi är att det finns ett mått av subjektivitet i bedömningarna av vävnadsproverna. Olika patologer kan komma till olika slutsatser trots att de studerar samma vävnadsprover. Detta leder till ett kliniskt problem där läkarna måste välja behandling baserat på osäker information. Här ser forskarna stor potential för att använda AI-teknik för att förbättra reproducerbarheten, dvs. att bedömningen av vävnadsproverna i större utsträckning överensstämmer oavsett vilken patolog som utfört den.

För att träna och testa AI-systemet digitaliserade forskarna fler än 8 000 vävnadsprover tagna från drygt 1 200 svenska män i åldrarna 50–69 till högupplösta bilder med hjälp av digitala patologi-skannrar. Av dessa användes drygt 6 600 prover till att lära AI-systemet att se skillnad mellan biopsier med och utan cancer samt bedöma cancerns allvarlighetsgrad. Resterande prover användes sedan tillsammans med ytterligare uppsättningar prover för att testa AI-systemet. Dess resultat jämfördes även med bedömningar gjorda av 23 världsledande uropatologer.

Träffsäker diagnostik

Resultatet visade att AI-systemet var i princip felfritt på att avgöra om ett vävnadsprov innehöll cancer eller inte, samt på att uppskatta cancertumörens utbredning i biopsin. När det kom till bedömningen av prostatacancerns allvarlighet, den så kallade Gleason-graderingen, var AI-systemet likvärdigt med de internationella experterna.

– När det gäller gradering av prostatacancerns allvarlighet ligger AI:n i samma spann som de internationella experterna, vilket är oerhört imponerande, och när det gäller diagnostiken, att avgöra om det är cancer eller inte, är AI:n alldeles sanslöst bra, säger Lars Egevad, professor i patologi vid Karolinska Institutet och medförfattare till artikeln.

De initiala fynden är lovande men ytterligare validering behövs innan AI-systemet kan introduceras brett i prostatacancervården, enligt forskarna. Därför genomförs nu en multicenterstudie i nio europeiska länder. Studien, som finansieras av EIT Health, pågår fram till slutet av 2020 och syftar till att AI-systemet ska tränas på att känna igen cancer i vävnadsprover som tagits från olika laboratorier, med olika typer av digitala skannrar och med mycket ovanliga växtsätt. Utöver detta kommer forskarna under 2020 att starta en randomiserad studie som ska bedöma hur AI-systemet på bästa sätt kan införas i den svenska vården.

Ersätter inte människan

– AI-baserad utvärdering av prostatacancerbiopsier kan komma att revolutionera den framtida vården. Den har potentialen att förbättra den diagnostiska kvalitén, och därigenom säkerställa en mer jämlik vård till en lägre kostnad, säger medförfattaren Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och ansvarig för Capio S:t Göran Prostatacancercenter.

– Tanken är inte att AI ska ersätta den mänskliga bedömningen, utan snarare agera som ett säkerhetsnät för att patologer inte ska missa cancerfall, samt hjälpa till med att standardisera bedömningarna. Därutöver kan det vara ett alternativ i delar av världen där det helt saknas patologisk expertis idag, säger Martin Eklund.

Studien finanseriades med hjälp av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Forte, Swedish eScience Research Center, Finlands akademi, Cancerorganisationerna i Finland, Emil Aaltonen Foundation, Finnish Foundation of Technology Promotion, Industrial Research Fund of Tampere Foundation of Technology, KAUTE Foundation, Orion Research Foundation, Svenska Tekniska Vetenskapsakademin i Finland, Tampere University Foundation, Tampere University graduate school, the Finnish Society of Information Technology and Electronics, TUT on World Tour programme and the European Research Council.

Fakta:

  • Prostatacancer är den främsta orsaken till cancerdöd bland män i Sverige.
  • Mer än 20 miljoner vävnadsprover från prostata undersöks varje år i Europa och USA.
  • Det finns en brist på patologer i Sverige och internationellt och i många utvecklingsländer finns det färre än en patolog per 1 miljon invånare.
  • En flaskhals i arbetet med att minska dödligheten i prostatacancer är svårigheten att göra objektiva och reproducerbara bedömningar av vävnadsprover från prostata.

Publikation: “Artificial intelligence for diagnosis and grading of prostate cancer in biopsies: a population-based, diagnostic study”, Peter Ström, Kimmo Kartasalo, Henrik Olsson, Leslie Solorzano, Brett Delahunt, Daniel M Berney, David G Bostwick, Andrew J. Evans , David J Grignon, Peter A Humphrey, Kenneth A Iczkowski, James G Kench, Glen Kristiansen, Theodorus H van der Kwast, Katia RM Leite, Jesse K McKenney, Jon Oxley, Chin-Chen Pan, Hemamali Samaratunga, John R Srigley, Hiroyuki Takahashi, Toyonori Tsuzuki, Murali Varma, Ming Zhou, Johan Lindberg, Cecilia Lindskog, Pekka Ruusuvuori, Carolina Wählby, Henrik Grönberg, Mattias Rantalainen, Lars Egevad, Martin Eklund, Lancet Oncology, Jan. 8, 2020, doi: 10.1016/S1470-2045(19)30738-7

För mer information, kontakta:
Martin Eklund, lektor
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Tel: 073-712 1611
Email: [email protected]