Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Terapiinriktad kurs i tumörimmunologi
PÅ PROGRAMMET
Immunologi
Tumörimmunologi
Cancervacciner
Antikroppsterapi
Adoptiv cellterapi
CAR-T-celler
Immunterapi i kliniken
Gruppdiskussioner
21-22 Oktober 2020,
7A Centralen, Vasagatan 7, 3 trappor,
Stockholm
Sista anmälningsdag 2 oktober
Forskare vid Karolinska Institutet och Tammerfors universitet i Finland har utvecklat en metod baserat på artificiell intelligens (AI) för att bättre diagnostisera och gradera prostatacancer vid patologisk bedömning av vävnadsprover. AI-systemet har potentialen att lösa flaskhalsar i dagens prostatacancerdiagnostik genom att ge säkrare diagnoser och bättre klinisk handläggning. Studien, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Oncology, visar att AI-systemet var lika bra på att identifiera och gradera prostatacancer som ledande uropatologer.
– Våra resultat visar att det är möjligt att träna ett AI-system att upptäcka och gradera prostatacancer lika bra som internationellt ledande experter inom prostatacancerpatologi. Detta har potentialen att markant minska arbetsbördan hos uropatologer och frigöra tid för att fokusera på de svårdiagnostiserade fallen, säger Martin Eklund, lektor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet som har lett studien.
Ett problem i dagens prostata-patologi är att det finns ett mått av subjektivitet i bedömningarna av vävnadsproverna. Olika patologer kan komma till olika slutsatser trots att de studerar samma vävnadsprover. Detta leder till ett kliniskt problem där läkarna måste välja behandling baserat på osäker information. Här ser forskarna stor potential för att använda AI-teknik för att förbättra reproducerbarheten, dvs. att bedömningen av vävnadsproverna i större utsträckning överensstämmer oavsett vilken patolog som utfört den.
För att träna och testa AI-systemet digitaliserade forskarna fler än 8 000 vävnadsprover tagna från drygt 1 200 svenska män i åldrarna 50–69 till högupplösta bilder med hjälp av digitala patologi-skannrar. Av dessa användes drygt 6 600 prover till att lära AI-systemet att se skillnad mellan biopsier med och utan cancer samt bedöma cancerns allvarlighetsgrad. Resterande prover användes sedan tillsammans med ytterligare uppsättningar prover för att testa AI-systemet. Dess resultat jämfördes även med bedömningar gjorda av 23 världsledande uropatologer.
Träffsäker diagnostik
Resultatet visade att AI-systemet var i princip felfritt på att avgöra om ett vävnadsprov innehöll cancer eller inte, samt på att uppskatta cancertumörens utbredning i biopsin. När det kom till bedömningen av prostatacancerns allvarlighet, den så kallade Gleason-graderingen, var AI-systemet likvärdigt med de internationella experterna.
– När det gäller gradering av prostatacancerns allvarlighet ligger AI:n i samma spann som de internationella experterna, vilket är oerhört imponerande, och när det gäller diagnostiken, att avgöra om det är cancer eller inte, är AI:n alldeles sanslöst bra, säger Lars Egevad, professor i patologi vid Karolinska Institutet och medförfattare till artikeln.
De initiala fynden är lovande men ytterligare validering behövs innan AI-systemet kan introduceras brett i prostatacancervården, enligt forskarna. Därför genomförs nu en multicenterstudie i nio europeiska länder. Studien, som finansieras av EIT Health, pågår fram till slutet av 2020 och syftar till att AI-systemet ska tränas på att känna igen cancer i vävnadsprover som tagits från olika laboratorier, med olika typer av digitala skannrar och med mycket ovanliga växtsätt. Utöver detta kommer forskarna under 2020 att starta en randomiserad studie som ska bedöma hur AI-systemet på bästa sätt kan införas i den svenska vården.
Ersätter inte människan
– AI-baserad utvärdering av prostatacancerbiopsier kan komma att revolutionera den framtida vården. Den har potentialen att förbättra den diagnostiska kvalitén, och därigenom säkerställa en mer jämlik vård till en lägre kostnad, säger medförfattaren Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och ansvarig för Capio S:t Göran Prostatacancercenter.
– Tanken är inte att AI ska ersätta den mänskliga bedömningen, utan snarare agera som ett säkerhetsnät för att patologer inte ska missa cancerfall, samt hjälpa till med att standardisera bedömningarna. Därutöver kan det vara ett alternativ i delar av världen där det helt saknas patologisk expertis idag, säger Martin Eklund.
Studien finanseriades med hjälp av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Forte, Swedish eScience Research Center, Finlands akademi, Cancerorganisationerna i Finland, Emil Aaltonen Foundation, Finnish Foundation of Technology Promotion, Industrial Research Fund of Tampere Foundation of Technology, KAUTE Foundation, Orion Research Foundation, Svenska Tekniska Vetenskapsakademin i Finland, Tampere University Foundation, Tampere University graduate school, the Finnish Society of Information Technology and Electronics, TUT on World Tour programme and the European Research Council.
Fakta:
Publikation: “Artificial intelligence for diagnosis and grading of prostate cancer in biopsies: a population-based, diagnostic study”, Peter Ström, Kimmo Kartasalo, Henrik Olsson, Leslie Solorzano, Brett Delahunt, Daniel M Berney, David G Bostwick, Andrew J. Evans , David J Grignon, Peter A Humphrey, Kenneth A Iczkowski, James G Kench, Glen Kristiansen, Theodorus H van der Kwast, Katia RM Leite, Jesse K McKenney, Jon Oxley, Chin-Chen Pan, Hemamali Samaratunga, John R Srigley, Hiroyuki Takahashi, Toyonori Tsuzuki, Murali Varma, Ming Zhou, Johan Lindberg, Cecilia Lindskog, Pekka Ruusuvuori, Carolina Wählby, Henrik Grönberg, Mattias Rantalainen, Lars Egevad, Martin Eklund, Lancet Oncology, Jan. 8, 2020, doi: 10.1016/S1470-2045(19)30738-7
För mer information, kontakta:
Martin Eklund, lektor
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Tel: 073-712 1611
Email: [email protected]
WILMINGTON, Delaware, USA – 7. januari, 2020 – Incyte (Nasdaq:INCY) tillkännagav idag valideringen av företagets ansökan om godkännande för försäljning (Marketing Authorization Application, MAA) av pemigatinib för behandling av vuxna personer med lokalt avancerad eller metastatisk cholangiocarcinom med en fibroblasttillväxtfaktorreceptor 2 (fibroblast growth factor receptor 2, FGFR2) fusion eller rearrangemang, som fått återfall eller är refraktär efter minst en linje av systemisk behandling. Den europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA:s) validering av MAA bekräftar att ansökningen är tillräckligt fullständig för att påbörja den formella granskningsprocessen.
”EMA:s validering av Incytes ansökan om godkännande för försäljning startar granskningsprocessen vilket är en del i vår strävan att ge Europa den första målriktade behandlingen för patienter med cholangiocarcinom,” säger Peter Langmuir, M.D., Group Vice President, Targeted Therapeutics, Incyte. ”Behovet av nya terapier för cholangiocarcinom bekräftades också nyligen då det amerikanska läkemedelsverkets (FDA) accepterade en prioriterad granskning av vår ansökan om nytt läkemedel (New Drug Application) för pemigatinib i november. Vi ser fram emot ett fortsatt samarbete med tillsynsmyndigheter för att ge behövande patienter runtom i världen denna nya målriktade terapi”.
MAA-ansökan är baserad på data från FIGHT-202-studien som utvärderar pemigatinib som en behandling för patienter med tidigare behandlad, lokalt avancerad eller metastaserande cholangiocarcinom (1).
Cholangiocarcinom är en sällsynt cancer som uppstår i gallgångarna. Den är klassificerad enligt dess ursprung: intrahepatisk cholangiocarcinom (iCCA) uppstår i gallgångar inuti levern och extrahepatisk cholangiocarcinom uppstår i gallgångar utanför levern. Patienter med cholangiocarcinom får ofta sin diagnos i ett sent eller avancerat stadium när prognosen är dålig (2,3). Incidensen av cholangiocarcinom varierar regionalt, men ligger i intervallet 0,4 till 1,8 per 100 000 i Europa (4). FGFR2 med fusioner eller rearrangemang uppstår nästan bara i iCCA där de observeras hos 10 till 16 procent av patienter (5,6,7).
Om FIGHT-202
FIGHT-202, en öppen multicenter fas 2 studie (NCT02924376), utvärderar säkerheten och effektiviteten hos pemigatinib – en selektiv hämmare av fibroblasttillväxtfaktorreceptor (FGFR) – hos vuxna (ålder ≥ 18 år) patienter med tidigare behandlad, lokalt avancerad eller metastatisk cholangiocarcinom med dokumenterad FGF-/FGFR-status.
Patienter fördelades till en av tre kohorter – kohort A (FGFR2 med fusioner eller rearrangemang), kohort B (FGF/FGFR med andra genetiska förändringar) eller kohort C (FGF/FGFR utan genetiska förändringar). Alla patienter fick 13,5 mg pemigatinib oralt en gång dagligen (QD) under en 21 dagar lång cykel (två veckor på/en vecka av) fram till radiologisk sjukdomsprogression eller oacceptabel toxicitet.
Det primära effektmåttet för FIGHT-202 är tumörsvarsfrekvens (overall response rate, ORR) i kohort A, bedömd genom oberoende granskning enligt RECIST v1.1. Sekundära effektmått innefattar ORR hos kohorter B, A plus B, och C; progressionsfri överlevnad (progression free survival, PFS), total överlevnad (overall survival, OS), varaktighet av respons (duration of response, DOR), sjukdomskontrollfrekvens (disease control rate, DCR) och säkerhet i alla kohorter.
För mer information om FIGHT-202, besök https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02924376.
Om FIGHT
Det kliniska prövningsprogrammet FIGHT (FIbroblast Growth factor receptor in oncology and Hematology Trials) omfattar pågående studier i fas 2 och 3 som undersöker säkerheten och effektiviteten av pemigatinib-terapi för flera olika FGFR-drivna maligniteter. Monoterapistudier i fas 2 innefattar FIGHT-202 samt FIGHT-201 som undersöker pemigatinib hos patienter med metastatisk eller kirurgiskt inoperabel urinblåsecancer, med aktiverande FGFR3-mutationer eller fusioner/rearrangemang; FIGHT-203 hos patienter med myeloproliferativa neoplasmer med aktiverande FGFR1-fusioner/rearrangemang; FIGHT-207 hos patienter med tidigare behandlade, lokalt avancerade/metastatiska eller kirurgiskt inoperabla solida tumörmaligniteter som hyser aktiverande FGFR-mutationer eller fusioner/rearrangemang, oavsett tumörtyp. FIGHT-205 är en fas 2 studie som undersöker kombinationsterapin pemigatinib plus pembrolizumab och pemigatinib-monoterapi hos patienter med tidigare obehandlad, metastatisk eller inoperabel urinblåsecancer som hyser FGFR3-mutationer eller fusioner/rearrangemang som inte är aktuella för cisplatin behandling. FIGHT-302 är en nyligen initierad fas 3 studie som undersöker pemigatinib som en första linjens behandling för patienter med cholangiocarcinom med FGFR2-fusioner eller rearrangemang.
Om FGFR och pemigatinib
Fibroblasttillväxtfaktorreceptorer (FGFR:er) spelar en viktig roll i tumörcellers tillväxt och överlevnad, spridning och angiogenes (formationen av nya blodkärl). Aktiverande fusioner, rearrangemang, translokationer och genamplifikationer i FGFR:er har en stark korrelation till utvecklingen av olika cancertyper.
Pemigatinib är en potent, selektiv, oral hämmare av FGFR-isoformerna 1, 2 och 3 som, i prekliniska studier, har påvisat selektiv farmakologisk aktivitet mot cancerceller med FGFR-förändringar.
Referenser:
[1]Vogel A, et al. FIGHT-202: A Phase 2 Study of Pemigatinib in Patients with Previously Treated Locally Advanced or Metastatic Cholangiocarcinoma. Proffered paper #2550. European Society for Medical Oncology. 2019.
[2]Banales JM, et al. Nat Rev Gastroenterol Hepatol. 2016;13:261‒280.
[3]Uhlig J, et al. Ann Surg Oncol. 2019;26:1993–2000.
[4]Blechacz B, et al. Gut and Liver. 2017; 11(1):13-26
[5]Graham RP, et al. Hum Pathol. 2014;45:1630‒1638.
[6]Farshidfar F, et al. Cell Rep. 2017;18(11):2780–2794.
[7]Ross JS et al. The Oncologist. 2014;19:235–242.
Det är inte rimligt att bedömningen av nya cancerläkemedel kan ta flera år längre i Sverige än i exempelvis Danmark, skriver företrädare för tre patientorganisationer.
Under de senaste åren har flera livsavgörande cancerläkemedel tagits fram, men introduktionsprocessen i Sverige är orimligt långsam. Den process som i genomsnitt tar drygt två månader i Danmark, tar ibland upp till tre år i Sverige. Till detta kommer att det sedan är respektive sjukvårdsregion som beslutar om läkemedlet ska användas eller inte. Resultatet blir stora regionala skillnader, och vilka patienter som får tillgång till nya effektiva läkemedel är därför en fråga om var man bor i landet.
I två aktuella rapporter från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) i Lund ligger Sverige på sjunde plats i Europas BNP per capita, men först på 14:e plats – just före Slovenien – när det gäller hur mycket pengar vi satsar på cancerläkemedel.
En föreläsning av Professor Kristian Pietras, Lunds Universitet
Cancer uppkommer genom en rad olika förändringar i arvsmassan hos tidigare helt normal vävnad. Nya studier betonar vikten av tumörcellernas kommunikation med omkringliggande vävnad för att cancer överhuvudtaget ska kunna utvecklas. Olika celltyper i cancerns omgivning hjälper tumörcellerna genom att tillhandahålla en mängd faktorer som underlättar deras uppkomst, tillväxt, spridning och resistens mot behandling. Professor Pietras studier söker grundläggande förståelse om de olika celltyper som tillsammans utgör en tumör och försöker omsätta denna nya kunskap till nya strategier för diagnostik eller behandling av cancer.
