Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nyckelpersoner i cancervården utsedda till Årets processledare och Årets kontaktsjuksköterska

Årets processledare i cancervården

Cancervårdens processledare och kontaktsjuksköterskor förverkligar nationella cancerstrategins intentioner i vårdens vardag. Regionala cancercentrum i samverkan har idag uppmärksammat dessa viktiga yrkesgrupper och överlämnat utmärkelserna Årets processledare och Årets kontaktsjuksköterska till sex medarbetare inom respektive kategori.

Processledarna i cancervården är den viktigaste länken mellan såväl nationell som regional kunskapsbildning och den kliniska verksamheten. De har en avgörande roll i arbetet med att omsätta gemensamma kunskapsstöd till praktisk cancervård.

Kontaktsjuksköterskor möter patienter med komplexa behov. De skapar tillgänglighet, kontinuitet och trygghet och stärker patientens och de närståendes möjlighet att vara delaktig i patientens vård.

Nyinstiftade utmärkelser
För att uppmärksamma och tacka dessa nyckelpersoner för deras förtjänstfulla insatser har RCC i samverkan i år instiftat utmärkelserna Årets kontaktsjuksköterska och Årets processledare.

Utmärkelserna överlämnades idag av H.K.H. Kronprinsessan Victoria, under RCCs och Socialdepartementets jubileumsdag för den nationella cancerstrategin i Aula Medica på Karolinska Institutet. Årets processledare och Årets kontaktsjuksköterska gick till en medarbetare i vardera sjukvårdsregion, som på ett särskilt förtjänstfullt sätt utmärkt sig i sin yrkesroll.

Årets processledare 2020 (från vänster på bilden ovan)
Johan Styrke, Norra sjukvårdsregionen
Britt-Marie Karlson, Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Annika Sjövall, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion
Pernilla Dahm-Kähler, Västra sjukvårdsregionen
Marianne Maroti, Sydöstra sjukvårdsregionen (frånvarande, priset hämtades av Srinivas Uppgunduri)
Maria Planck och Jaroslaw Kosieradzki, Södra sjukvårdsregionen

Motivering
Årets processledare 2020 är alla förebilder, pådrivare och ambassadörer för RCCs verksamhet. De har alla varit processledare under flera år, några ända sedan starten av RCC. Deras processledarskap utmärks av entusiasm, stort engagemang och en drivkraft att bidra till en bättre och mer jämlik vård.

Med patientens bästa för ögonen medverkar de framgångsrikt till genomförandet av cancerstrategins intentioner genom arbetet med nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp, uppföljning via kvalitetsregister och dialog med verksamheterna. Utöver detta har var och en på olika sätt särskilt bidragit till att utveckla processerna inom sina sjukvårdsregioner.


Årets kontaktsjuksköterska 2020 (fr vänster på bilden)
Elisabeth Einarsson Åberg, Södra sjukvårdsregionen
Anna-Karin Garp, Sydöstra sjukvårdsregionen
Eva Rosén, Västra sjukvårdsregionen
Hanna Rafstedt, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion
Anna Watz, Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Frida Idenfors, Norra sjukvårdsregionen

Motivering
Årets kontaktsjuksköterska 2020 möter patienter och närstående med engagemang, kunnighet, lyhördhet och respekt. De står alla för kontinuitet och skapar trygghet för både patienter och närstående, stärker deras ställning i vården och har förmågan att se allas individuella behov.

De ser till att patienterna får individuella skriftliga vårdplaner och att patienter och närstående är välinformerade. Genom sitt arbete bidrar de till att skapa smidiga och rationella patientflöden. Utöver detta har var och en på olika sätt särskilt bidragit till att utveckla kontaktsjuksköterskerollen på sin klinik.

RCCs hedersutmärkelse 2020 (till höger på bilden)
Gunilla Gunnarsson, tidigare nationell cancersamordnare vid SKR och RCC i samvekans ordförande, tilldelades RCCs första hedersutmärkelse. Den kan delas ut till personer som på ett särskilt förtjänstfullt sätt arbetat hängivet och uthålligt med att utveckla cancervården i cancerstrategins anda, och därigenom åstadkommit avgörande förbättringar som gjort tydliga skillnader för patienter med cancer.

Patientens tumör som cancervaccin

Patientens tumör som cancervaccin – mål för banbrytande patientstudier på Akademiska

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. Onkologikliniken på Akademiska sjukhuset bedriver sedan många år translationell forskning inom området immunonkologi i syfte att utveckla läkemedel som hjälper kroppens eget immunförsvar att bekämpa cancer. Detta uppmärksammas med anledning av världscancerdagen 4 februari.

– Genom ett nära samarbete med Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet har framgångsrik laboratorieforskning banat väg för tidiga kliniska behandlingsstudier på Akademiska. För 15 år sedan började vi som tredje center i världen behandla patienter med spritt malignt melanom med autologa T-celler och sedan några år tillbaka bedriver vi studier med immunstimulerande genterapi, säger Gustav Ullenhag, överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet.

I dessa senare studier erhåller patienter med avancerad cancer upprepade ultraljudsvägledda injektioner i metastaserna (oftast i levern) med ett så kallat adenovirus som fungerar som bärare för immunstimulerande gener.

– Det virus vi använder delar sig endast i cancerceller som därigenom sprängs sönder. Vårt mål är att omvandla patientens cancer till ett vaccin och få ett kraftfullt immunsvar som slår ut cancerceller i hela kroppen, förklarar Gustav Ullenhag.

Forskarna undersöker även om behandlingen bör kombineras med annan immunterapi, såsom immunkontrollpunktshämmare/checkpointhämmare (som binder till och blockerar hämmande proteiner på T-cellerna), olika cytostatika och/eller strålbehandling. De kliniska studierna bedrivs i nära samarbete med radiologer som ansvarar för injektionerna och därmed har en central roll.

Akademiska sjukhuset ligger också i framkant beträffande studier med CAR T-celler vid blodcancer, med professor Gunilla Enblad som huvudprövare. Härom året var sjukhuset först i Europa om att erbjuda behandlingen mot lymfom och leukemier. För såväl CAR T-cellsstudierna som studierna med immunstimulerande genterapi är Angelica Loskog, adjungerad professor vid Uppsala universitet, den prekliniska huvudforskaren.

Onkologkliniken på Akademiska medverkar även i så kallade ”första i människa”-studier där cancerpatienter, som erhållit all etablerad behandling utan tillräcklig effekt, behandlas med olika antikroppar direkt i blodet.

– I alla våra immunterapistudier mäts patienternas immunsvar på olika sätt, framförallt i blodet men ibland också i tumören. Därigenom får vi så stor kunskap som möjligt och kan optimera utvecklingen av de experimentella behandlingarna. Med vår nya prövningsenhet (EDU) som öppnas i vår, förbättras möjligheterna att genomföra behandlingsstudier, inte minst vid immunterapi, avrundar Gustav Ullenhag och fortsätter:

För intervjuförfrågningar, kontakta:
Gustav Ullenhag, överläkare i onkologi vid Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 28 51,
e-post: [email protected]


Information till patienter och anhöriga om pågående forskningsstudier:
https://www.cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/forskning/cancerstudier-i-sverige/

CHMP har rekommenderat att darolutamide får marknadsföringstillstånd inom EU

CHMP har rekommenderat att darolutamide får marknadsföringstillstånd inom EU

Produkten som är utvecklad i samarbete mellan Orion och Bayer är rekommenderad för behandling av män med med icke-metastaserande kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som löper stor risk att metastasera.

Bayer is responsible for global commercialization of darolutamide, with a co-promotion of Bayer and Orion in certain European markets, e.g. in France, Germany, Italy, Spain, the UK, Scandinavia and Finland.

The CHMP recommendation is based on the results of the Phase III ARAMIS trial evaluating darolutamide plus androgen deprivation therapy (ADT) compared to placebo plus ADT, which demonstrated a highly significant improvement in the primary efficacy endpoint of metastasis-free survival (MFS) of darolutamide plus ADT, with a median 40.4 months, versus 18.4 months for placebo plus ADT (p<0.0001), and a favorable safety profile.

“For patients with nmCRPC who typically have asymptomatic disease, it is critical that they have treatment options that delay metastases, and that also can limit the burdensome side effects of therapy”, said Dr. Scott Z. Fields, Senior Vice President and Head of Oncology Development at Bayer. “This positive CHMP opinion for darolutamide marks a significant step forward in delivering a potential new therapeutic option that has the potential to both extend MFS in nmCRPC and limit the impact of side effects, meeting an unmet medical need.”

“The positive CHMP opinion takes us one step closer to bringing this new therapeutic option to men with nmCRPC in the EU and demonstrates our ongoing commitment to delivering innovative medicines. We are looking forward to the co-promotion with Bayer to support patients with prostate cancer and their healthcare professionals”, said Satu Ahomäki, Senior Vice President, Commercial Operations of Orion Corporation.

Prostate cancer that is confined to the prostate region and is treated with ADT but keeps progressing, even when the amount of testosterone is reduced to very low levels in the body, is known as nmCRPC. In Europe over 67,000 men are estimated to have a CRPC diagnosis, based on 2018 prostate cancer incidence numbers. About one-third of men with nmCRPC go on to develop metastases within two years.

In the ARAMIS trial, overall survival (OS) and time to pain progression were additional secondary efficacy endpoints. At the time of final MFS analysis, a positive trend in OS was observed; OS data were not yet mature. The MFS result was additionally supported by a delay in time to pain progression as compared to placebo plus ADT. All other secondary endpoints, time to cytotoxic chemotherapy, and time to a symptomatic skeletal event (SSE), also demonstrated a benefit in favor of darolutamide at the time of final MFS analysis.

The most frequent adverse reactions in the darolutamide plus ADT arm, that occurred with an absolute increase in frequency of ≥2% compared to placebo plus ADT, were fatigue/asthenic conditions (16% vs. 11%), pain in extremity (6% vs. 3%), and rash (3% vs. 1%). Discontinuation due to adverse events occurred in 9% of patients in both arms of the study.

About the ARAMIS trial
The ARAMIS trial is a randomized, Phase III, multi-center, double-blind, placebo-controlled trial evaluating the safety and efficacy of oral darolutamide in patients with nmCRPC who are currently being treated with ADT and are at high risk for developing metastatic disease. In the clinical study, 1,509 patients were randomized in a 2:1 ratio to receive 600 mg of darolutamide orally twice daily or placebo along with ADT. Patients with a history of seizure were allowed in the study.

About darolutamide
Darolutamide is an androgen receptor inhibitor (ARi) with a distinct chemical structure that binds to the receptor with high affinity and exhibits strong antagonistic activity, thereby inhibiting the receptor function and the growth of prostate cancer cells. Darolutamide is also being investigated in a Phase III study in metastatic hormone-sensitive prostate cancer (ARASENS trial). Information about these trials can be found at www.clinicaltrials.gov.

The product has been approved in the U.S., Brazil and Japan under the brand name Nubeqa®. It has not been approved by the European Medicines Agency.

About castration-resistant prostate cancer (CRPC)
Prostate cancer is the second most commonly diagnosed malignancy in men worldwide. In 2018, an estimated 1.2 million men were diagnosed with prostate cancer, and about 358,000 died from the disease worldwide. Prostate cancer is the fifth leading cause of death from cancer in men. Prostate cancer results from the abnormal proliferation of cells within the prostate gland, which is part of a man’s reproductive system. It mainly affects men over the age of 50, and the risk increases with age.

Treatment options range from surgery to radiation treatment to therapy using hormone-receptor antagonists, i.e., substances that stop the formation of testosterone or prevent its effect at the target location. However, in nearly all cases, the cancer eventually becomes resistant to conventional hormone therapy.

CRPC is an advanced form of the disease where the cancer keeps progressing despite ADT treatment, even when the amount of testosterone is reduced to very low levels in the body. In men with progressive nmCRPC, a rapid prostate specific antigen (PSA) doubling time has been consistently associated with reduced time to first metastasis and death.

Contact persons:

Christer Nordstedt, PhD, MD, Senior Vice President, Research and Development, Orion Corporation
Tel. +358 10 426 2099
[email protected]

Contact person for investors:
Tuukka Hirvonen, Investor Relations, Orion Corporation
Tel. +358 50 966 2721
[email protected]

Contact person for media:
Terhi Ormio, Vice President, Communications, Orion Corporation
Tel. +358 50 966 4646
[email protected]

Bröstcancerpatienter förlorare när patientlagen inte efterlevs

Bröstcancerpatienter förlorare när patientlagen inte efterlevs

Patientlagen stärker inte patientens ställning i vården. Fyra av tio bröstcancerpatienter som vill vara delaktiga i valet av behandling upplever att de inte fått vara det. Det visar en rapport från Bröstcancerförbundet. Nu lanserar organisationen en informationskampanj för att höja bröstcancerdrabbades kunskap om hur de kan dra nytta av sina patienträttigheter.

Patientlagen trädde i kraft i januari 2015 och syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning, integritet, delaktighet och självbestämmande.

– Vi vet att en välinformerad patient är en tryggare patient med högre överlevnadschanser. Med det här initiativet vill ge våra medlemmar kunskap och praktiska råd för att kunna vara delaktiga i sin vård, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande Bröstcancerförbundet.

Kvinnor vill vara delaktiga men ges inte möjlighet

Enligt Bröstcancerförbundets rapport ”Patienträtt – en rapport om delaktighet och inflytande i bröstcancervården” upplever fyra av tio bröstcancerpatienter att de inte fått vara delaktiga i sin vård.

Undersökningen visar också att endast två av tio kvinnor har blivit informerade om möjligheten till en ny medicinsk bedömning, en så kallad second opinion, trots att varje patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom har rätt till en sådan, enligt patientlagen.

– För en kvinna med spridd bröstcancer som aldrig hört talas om rätten till en ny medicinsk bedömning kan bristen på information vara avgörande för livskvalitén, där en ny medicinsk bedömning hade kunnat innebära möjligheten att uppleva sitt barns student eller att hinna träffa sitt första barnbarn, säger Susanne Dieroff Hay.

Tre av tio kvinnor har inte blivit erbjudna rehabilitering

Enligt det nationella vårdprogrammet ska rehabilitering erbjudas till de som har diagnosticerats med bröstcancer. Men enligt undersökningen har tre av tio kvinnor inte blivit erbjudna rehabilitering trots att de skulle vilja ha det. Av de kvinnor som fick sin diagnos mellan 2017–2019 är andelen ännu högre – hela 43 procent uppger att de inte har blivit erbjudna rehabilitering.

Anna Tell Thurén

Anna Tell Thurén delar sin berättelse i Bröstcancerförbundets informationskampanj om patienträttigheter.

– Att drabbas av cancer är ett trauma. För att kunna återgå till livet och åter få en framtidstro, behövs all hjälp man kan få. För mig har rehabilitering varit otroligt viktig. Jag är övertygad om att bättre information om möjlighet till rehabilitering skulle hjälpa fler att återgå till livet, även om det kanske inte kan se likadant ut som innan sjukdomen, säger Anna Tell Thurén som drabbades av bröstcancer 2016.

Bröstcancerförbundet kräver åtgärder

Redan 2017 fastslog Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i rapporten “Lag utan genomslag” att patientens faktiska ställning var oförändrad eller till och med försvagad sedan patientlagen infördes. Rapporten från Bröstcancerförbundet visar att bröstcancerpatienter fortfarande inte får den information de behöver angående sin behandling, prognos eller rätten till en ny medicinsk bedömning.

– Vi vill att alla som får en bröstcancerdiagnos erbjuds möjlighet till en ny medicinsk bedömning och en behandlings- och rehabiliteringsplan som varje patient själv varit delaktig i att utforma. Det är dags att vården börjar ta patientlagen på allvar, säger Susanne Dieroff Hay.

Kampanj om patienternas rättigheter

Som ett led i främjandet för bröstcancerdrabbades intressen vad gäller behandling, vård och rehabilitering har Bröstcancerförbundet tagit fram en informationskampanj om patientens rättigheter – med fokus på bröstcancer. Här beskrivs bland annat rätten till en ny medicinsk bedömning, medbestämmande och rehabilitering, och vilket stöd som finns om rättigheterna inte tillgodoses. Den som vill kan läsa mer om sina rättigheter på Bröstcancerförbundets hemsida: www.bröstcancerforbundet.se

Rapportens siffror i urval

  • 37 procent av de som vill vara delaktiga i valet av behandling upplever inte att de har fått vara det
  • 79 procent har inte fått information om att det finns en möjlighet till en ny medicinsk bedömning
  • 30 procent kvinnor har inte blivit erbjudna rehabilitering, trots att de skulle vilja ha det

​Klicka här för att ta del av hela rapporten.

Om rapporten

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Bröstcancerförbundet i samarbete med Roche. Undersökningen baseras på 409 webbintervjuer med slumpmässigt utvalda medlemmar i Bröstcancerförbundet under perioden 5–14 mars 2019. Deltagandefrekvensen var 53 procent.

Det här är patientlagen

Patientlagen är ett resultat av patientmaktsutredningen. Den trädde i kraft i januari 2015 och syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning, integritet, delaktighet och självbestämmande.

Erleada godkänd vid hormonsensitiv PC

Ny indikation av Erleada (apalutamid) för behandling av patienter med metastaserad hormonsensitiv prostatacancer godkänd av EU-kommissionen

Ny indikation av Erleada (apalutamid) för behandling av patienter med metastaserad hormonsensitiv prostatacancer godkänd av EU-kommissionen

EU-kommissionen har godkänt utvidgad användning av Erleada® (apalutamid). Indikationen gäller behandling för vuxna män med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) i kombination med androgen deprivationsterapi (ADT). Erleada är sedan tidigare godkänd för icke metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC). Janssen hoppas nu att produkten snart kommer att finnas tillgänglig med subvention för svenska patienter.

Läs pressmeddelande från Janssen EMEA här.

https://www.businesswire.com/news/home/20200129005336/en/Janssen-Announces-European-Commission-Approval-Expanded-Erleada%C2%AE%E2%96%BC